Kärnkraftssäkerhet på Kolahalvön

Motion 1992/93:U237 av Hugo Bergdahl (fp)

Ryska kärnkraftsexperter menar att risken för en olycka
i atomenergianläggningarna på Kolahalvön kan vara upp till
hundra gånger större än vid motsvarande anläggningar i
väst. Beroendet av atomenergin är dock mycket stort.
Kraftverket i Poljarnij Sorij står för långt mer än hälften av
kraftförsörjningen på Kolahalvön, vilket gör det omöjligt
att inom en nära framtid helt ta anläggningen ur bruk.

Det är inte enbart kärnkraftverken som ger anledning till
oro. Allt fler uppgifter kommer i dagen som visar att
området kring Kolahalvön har använts för experiment med
radioaktivt materiel och används för dumpning av bl.a.
farligt kärnavfall. Den största faran av detta löper
naturligtvis lokalbefolkningen, men verksamheten utgör
även ett hot mot hela Nordkalotten.

Miljöfrågor är i allra högsta grad gränsöverskridande,
vilket inte minst bekräftades i samband med
Tjernobylolyckan. Konsekvenserna av incidenten var
allvarliga även för Sverige. Mot bakgrund av den rådande
ekonomiska situationen och den politiska instabiliteten i
Ryssland behövs stöd, bistånd och samverkan för att ta itu
med de överhängande riskmomenten inom kärnkraftens
område.

Sverige bör tillsammans med övriga nordiska länder,
framför allt Norge och Finland, initiera ett utökat
samarbete inom kärnsäkerhetsområdet. Det är av
gemensamt nordiskt intresse att åtgärder vidtas för att också
på lång sikt bistå Ryssland med att skapa en hållbar och
miljövänlig energiproduktion. De insatser som görs idag på
kärnsäkerhetssidan är absolut nödvändiga, men på sikt
krävs investeringar i andra former av energiproduktion.

De nordiska länderna har lång erfarenhet av
energihushållning, som också är ett viktigt inslag i
sammanhanget. Möjligheterna till framtida
energiöverföring från de nordiska länderna till Ryssland
och Kolahalvön bör utredas.

Det är mycket positivt att regeringen i årets
budgetproposition lägger stor vikt vid det internationella
kärnsäkerhetssamarbetet och de nödvändiga insatser som
behövs i Central- och Östeuropa. Det skulle vara en stor
fördel om arbetet gjordes i samverkan med övriga nordiska
länder. Frågan bör förslagsvis belysas i Nordiska rådet.

Även inom OECD-samarbetet har dessa frågor fått stor
uppmärksamhet och som ett led i detta multilaterala
samarbete för kärnsäkerheten kommer en fond att inrättas
under G 24,
OECD-ländernas samarbetsorgan för
Östeuropasamarbete, och den Europeiska
utvecklingsbanken. Det är viktigt att de nordiska länderna
aktivt medverkar i dessa sammanhang.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige inom ramen
för det nordiska samarbetet aktivt verkar för att åtgärder
vidtas beträffande kärnkraftssäkerheten på Kolahalvön.

Stockholm den 25 januari 1993

Hugo Bergdahl (fp)