Kommunalbeskattningen

Motion 1997/98:Sk714 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1997-10-06
Hänvisning
1997-10-10
Bordläggning
1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Under de senaste åren har kommunernas ekonomiska förutsättningar kraftigt förändrats. Övergången från specialdestinerade statsbidrag till den s.k. påsen är en mycket stor systemförändring. Till detta kommer de förändringar som genomförts och föreslagits beträffande såväl kostnads- som intäktsutjämning mellan kommunerna.Till osäkerheten skall läggas risken för att kommunernas skatteinkomster urholkas genom avdragsgilla egenavgifter som staten enbart delvis kompenserar kommunerna för. Samtidigt möter kommunerna nya kostnader på grund av omständigheter de inte kan påverka, fler socialbidragstagare, insatser för arbetsmarknadspolitiken och nya statliga rättighetslagar.

Principen att även andra än fysiska personer drar nytta av den kommunala servicen markerades tidigare genom den kommunala beskattningen av juri­diska personer. Avskaffandet av denna skatt innebär att juridiska personer drar nytta av ett förhållande som inte upplevs som rättvist. Alternativet för kommunerna kan då bli att dra ned på den service som juridiska personer är beroende av.

Enligt vår uppfattning är det viktigt att kommunernas skatteunderlag fullt ut speglar den ekonomiska verksamhet som pågår i kommunen. Om så blev fallet skulle detta ytterligare stärka deras motiv att stödja den lokala ekono­miska utvecklingen.

Idag baseras kommunernas skatteintäkter enbart på antalet människor som bor i kommunen. De som arbetar i kommunen men som bor någon annan­stans medför kostnader för kommunen men ger inga direkta intäkter.Detta märks bäst i kommuner med en stor inpendlande arbetskraft t.ex. i storstads­områden. Företagen betalar inte heller några skatter till de kommuner de verkar i. Eftersom företagen drar nytta av kommunens insatser – lokal infrastruktur, barnomsorg, räddningstjänst etc. – är det rimligt att företagen också betalar skatt till kommunen. Detta skulle också stärka incitamenten för kommunen att stödja tillkomsten av nya arbetsplatser och ge sysselsättning åt kommuninvånarna, något som skulle gagna hela landets ekonomiska utveck­ling. Inte heller får kommuner med många fritidsfastigheter, via skatteuttag från de berörda fastighetsägarna, några intäkter som fullt ut täcker de kostna­der de fritidsberoende faktiskt orsakar kommunen.

Det finns ett flertal kommuner med många fritidshus, där ägarna bor en större eller mindre del av året. De fritidsboende medför kostnader för kommunen för infrastruktur m.m. men ger inga direkta intäkter. Ett stort inslag av fritidsfastigheter, där ägarna inte är skattebetalare i kommunen, innebär därför en orättmätigt stor belastning på kommunens invånare. En utvidgad kommunal beskattningsrätt, som för in även de fritidsboende och näringslivet i kommunernas skatteunderlag, skulle korrigera en viss extra belastning i fördelningen av vissa kostnader och intäkter mellan kommuner samt ge alla kommuner ett långsiktigt skatteunderlag.

Idag har vi en inkomst- och kostnadsutjämning mellan landets kommuner. I denna utjämning ingår dock inte de problem vi pekat på i motionen. I betänkande 1996/97:SkU15, reservation 18 sägs bl a: Därtill kommer att att bolag och andra juridiska personer inte betalar någon kommunalskatt. Den som är bosatt utanför kommunen betalar inte heller någon kommunalskatt där fritidshuset är beläget. Att ge kommunerna bättre möjligheter att få kostnadstäckning för sin service kan betyda sänkta kommunalskatter, större rättvisa och ett minskat krångel.

Enligt vår mening finns det därför flera skäl för att överväga en utvidgning av den kommunala beskattningsrätten. En aktuell fråga är kommunernas möjligheter att få intäkter från alla som har nytta av kommunens service, inte bara de egna invånarna utan även företagen och de fritidsboende.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kommuner möjligheter att få en bättre kostnadsfördelning för sin service

Stockholm den 1 oktober 1997

Per Erik Granström (s)

Ingemar Josefsson (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kommuner möjligheter att få en bättre kostnadsfördelning för sin service.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge kommuner möjligheter att få en bättre kostnadsfördelning för sin service.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.