Kommunikationerna i skogslänen

Motion 2000/01:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en starkare politisk styrning av all verksamhet som
kan hänföras till infrastrukturen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att man vid prioritering mellan olika
infrastrukturobjekt tar hänsyn till såväl regionalpolitiska som sociala
skäl, vid sidan av de samhällsekonomiska kalkylmodeller som nu
används.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett
hinder för en effektiv regionalpolitik.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta större hänsyn till de tunga transporterna vid fördelning
av väganslag både till drift och investeringar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av utökade insatser för drift och underhåll av vägnätet
i skogslänen med målet att alla landets vägar skall kunna hållas öppna
året om.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av bra vägar för att den växande turistnäringen skall
kunna fortsätta att utvecklas som en viktig basnäring i skogslänen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om standarden på det nationella stamvägnätet i skogslänen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att vid fördelningen av anslag till
järnvägsinvesteringar ge godstrafiken en betydligt högre prioritet.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hela landet snarast måste få tillgång till teleförbindelser
som klarar att överföra stora datamängder med hög hastighet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att staten bör verka för att teletaxorna så långt möjligt görs
avståndsoberoende.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att staten även fortsättningsvis måste ta ansvar för att
upprätthålla en god postservice med en väl fungerande betalnings- och
kassaservice i hela landet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hela flygsektorn solidariskt bör bära kostnaderna för att
upprätthålla trafiken på vissa olönsamma linjer.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fortsatt statligt stöd till interregional kollektivtrafik med buss
och tåg.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samordning av de olika trafikslagen.
15.
1 Yrkandena 3 hänvisat till NU.

Motivering

Sverige har nu en mycket positiv ekonomisk utveckling med
snabbt förbättrade statsfinanser, hög tillväxt och sjunkande
arbetslöshet. Tyvärr är tillväxten ojämnt fördelad i landet. I
istort sett hela skogslänsregionen brottas man med vikande
befolkningssiffror och kvardröjande arbetslöshet. Det är
därför nödvändigt att sätta in offensiva åtgärder så att även
skogslänen får del av den goda ekonomiska utvecklingen.

För att få en positiv utveckling i en region måste det finnas en
grundläggande service i form av vägar, järnvägar, flyg, post och
telekommunikationer. Denna grundläggande service måste tillkomma alla
delar av landet på likvärdiga villkor. Det är viktigt att man vid prioritering
mellan olika infrastrukturprojekt inte bara tar hänsyn till de
samhällsekonomiska kalkylmodeller som nu används, utan också väger in
såväl regionalpolitiska som sociala skäl.

De senaste årens utveckling, med avreglering och bolagisering av våra
infrastrukturverk, har visat att marknaden inte förmår ta regionalpolitiska
hänsyn. Den politiska styrningen av uppbyggnaden av landets infrastruktur
måste återupprättas. Det kan t.ex. ske genom att alla aktörer på t.ex.
distributionsmarknaden (brev, bud och paket), elmarknaden, telemarknaden
och kollektivtrafikmarknaden får betala avgifter som används för
regionalpolitiskt motiverade satsningar inom respektive område. Det blir
mindre lönsamt att bara "plocka russinen ur kakan" och vi återtar det politiska
greppet över infrastrukturen, utan att därför förlora de fördelar som
konkurrensen kan ge. Konkurrenslagstiftningen måste ses över, så att den inte
förhindrar en effektiv regionalpolitik.

Väg

Vägarna spelar en strategisk roll i skogslänens utveckling.
De människor och företag som verkar i skogslänen måste ha
en vägstandard som är likvärdig med övriga landet. Med
tanke på den stora andelen basindustri, som är beroende av
råvarutransporter från inlandet och av goda
transportmöjligheter för de färdiga produkterna, är detta
viktigt både för skogslänens utveckling och för landets
exportinkomster. Även den växande turistnäringen är
beroende av bra vägar för att kunna fortsätta att utvecklas
som en viktig basnäring främst i glesbygden. Ett bra vägnät
är en grundförutsättning för en fortsatt positiv utveckling av
turismen i skogslänen.

I skogslänen finns landets sämsta vägar, till en del beroende på besvärliga
markförhållanden, men främst beroende på brister i det hittillsvarande sättet
att fördela väganslagen.

Med tanke på skogsindustrins oerhörda betydelse för landet är det helt
oacceptabelt att en så stor del av skogslänens vägnät måste stängas av under
långa tider varje år. Det är en brist som måste åtgärdas omedelbart. Särskilt
som den moderna skogsindustrin är helt beroende av färsk råvara för att
kunna upprätthålla hög kvalitet och högt förädlingsvärde. Det borde vara
självklart att vägarna skall kunna hållas öppna året om. Vi anser att Vägverket
i mycket högre grad än hittills måste beakta skogsindustrins behov av ett
fungerande länsvägnät då väganslagen fördelas över landet. De beslut som
fattats om ökade insatser till drift och underhåll av skogslänens vägnät är
otillräckliga. Ytterligare insatser behöver göras så att vägarna i hela landet
kan hållas öppna året runt. Det är ett minimikrav om skogslänens företag skall
kunna konkurrera på samma villkor som sina internationella konkurrenter.

Också Europavägarna i skogslänen måste hålla en god standard för att
näringslivet ska kunna vara konkurrenskraftigt. Det får inte vara så att det
avståndshandikapp som företagen i skogslänen har förvärras ytterligare av en
undermålig standard på de Europavägar som leder genom skogslänen. Det är
nödvändigt att vägnätet håller en fullgod standard.

Järnväg

Även järnvägarna i skogslänen är i stort behov av
upprustning. Näringslivets behov av snabba och effektiva
transporter har ökat snabbt under senare år. Av miljöskäl är
det ytterst angeläget att en så stor andel som möjligt av
godstrafiken går på järnväg och inte läggs på lastbil. Det är
därför nödvändigt att man vid fördelningen av anslag till
järnvägsinvesteringar ger godstrafiken en betydligt högre
prioritet än vad som tidigare gjorts.

IT

Den moderna informationstekniken ger skogslänen helt nya
utvecklingsmöjligheter genom att många verksamheter inte
längre är geografiskt bundna till vissa orter. En förutsättning
för att dessa möjligheter skall kunna tas till vara är att hela
landet får tillgång till den nya tekniken på likvärdiga villkor
och avståndsoberoende taxor. Staten måste ta ett ansvar och
styra utbyggnaden av höghastighetsnät för
datakommunikation på ett sådant sätt att hela landet ges
likvärdiga utvecklingsmöjligheter. Detta måste gälla såväl
det fasta nätet som det nät som nu byggs upp för mobil
datakommunikation. Vid tillståndsgivning till nya licenser
måste en god geografisk täckning med hög
kommunikationshastighet i hela landet vara ett oavvisligt
krav.

Post

Människors behov av postens tjänster har förändrats mycket
snabbt under senare år. Eftersom de flesta betalningar
numera sker automatiskt eller med giro har människors
behov av att besöka posten minskat kraftigt. Dessutom tar
elektronisk post och annan ny teknik över allt mer av
postgången. Trots det är det oerhört viktigt att postservice
inklusive betalnings- och kassaservice kan upprätthållas i
hela landet. Det är en mycket viktig princip att alla
människor har tillgång till postservice med en väl
fungerande betalnings- och kassaservice oavsett var i landet
man bor. Särskilt småföretagare i glesbygden är beroende av
att kassaservicen fungerar på ett bra sätt. Staten måste därför
även fortsättningsvis ta ansvar för att upprätthålla en god
postservice med en väl fungerande betalnings- och
kassaservice i hela landet.

Flyg

Sverige har i jämförelse med andra länder genomfört den
mest omfattande avregleringen av flygmarknaden, sedan
samtliga linjer för inrikesflyg öppnades för fri konkurrens
1992. Avregleringen har fungerat relativt väl på
högtrafikerade linjer men har också lett till att priserna på
vissa sträckor stigit kraftigt samtidigt som utbudet
försämrats avsevärt. Man kan också konstatera att
flygpriserna till mindre orter i Sverige är avsevärt dyrare än i
exempelvis Finland, trots att förhållandena torde vara väldigt
likartade. De höga flygpriserna och den låga turtätheten får
starka negativa konsekvenser för näringslivets
tillväxtförutsättningar och privatpersoners möjligheter till
resande. De negativa effekterna ökar dessutom i takt med att
snabba persontransporter blir en grundförutsättning för en
växande del av näringslivet. Exempelvis hade många av de
företagsetableringar, som på senare år skett i inlandet av IT-
baserade och avståndsoberoende tjänsteföretag, varit
omöjliga att genomföra utan en tillräcklig närhet och tillgång
till flygtransporter. Erfarenhetsmässigt minskar således inte
behovet av fysiska kommunikationer i takt med att
telekommunikationerna förbättras. Istället ökar det
strategiska värdet av att förbättra förutsättningarna på
persontransportområdet generellt.

Enligt vår mening måste staten ta ansvar för att hitta ett system som
innebär att hela flygsektorn solidariskt bär kostnaderna för att upprätthålla
trafiken på vissa olönsamma linjer. Man kan konstatera att man i exempelvis
Kanada, Norge och USA infört subventionssystem för flygtrafiken på vissa
linjer.

Kollektivtrafik

Det tioåriga avtal som funnits mellan staten och
trafikhuvudmännen om särskilt stöd till kollektivtrafik i
vissa glesbefolkade län går nu ut. Om man ska kunna
upprätthålla en acceptabel kollektivtrafik även i de
glesbefolkade delarna av landet är det nödvändigt med ett
fortsatt statligt stöd genom Rikstrafiken till interregional
kollektivtrafik med buss och tåg i skogslänen med samma
omfattning som nuvarande ersättningstrafik.

Samordning

För att en god kommunikationsstandard skall kunna
upprätthållas krävs en samordning mellan bil-, buss-,
järnvägs- och flygtrafik. Detta tycks inte vara möjligt med
dagens system, där varje företag fastställer egna turlistor,
egna taxor och svarar för den egna informationen. Det är
angeläget att de olika trafikföretagens informationssystem
kopplas ihop och förbättras, så att konsumenterna lättare kan
hitta de förbindelser som bäst motsvarar deras behov. Detta
är särskilt angeläget i skogslänen, där avstånden är stora och
ett enskilt trafikslag sällan har en tillräckligt hög servicegrad
för att ensamt kunna fylla konsumenternas behov.
Rikstrafiken bör därför ges ett tydligt uppdrag att verka för
att samordna olika kollektivtrafikslag.

Stockholm den 3 oktober 2000

Agneta Lundberg (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Berit Andnor (s)

Raimo Pärssinen (s)

Kristina Zakrisson (s)

Per Erik Granström (s)

Carin Lundberg (s)