Komplettering av folkhälsomålen

Motion 2007/08:So226 av Christer Winbäck (fp)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen kompletterar de nuvarande folkhälsomålen med två målområden, ett för äldre och ett om psykisk hälsa.

2. Riksdagen begär att regeringen i målområde 11 lägger till läkemedelsberoende.

3. Riksdagen begär att regeringen gör ett tillägg om att hörselskador ska betraktas som ett folkhälsoproblem.

2Motivering

2.1Bakgrund

Riksdagen beslutade 2003 att anta en ny och sektorsövergripande folkhälsopolitik för att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen. Folkhälsopolitisk rapport 2005 är en redovisning av de insatser som myndigheter, landsting och kommuner gjort för att uppfylla folkhälsopolitikens elva målområden. Målområde 3 behandlar gruppen barn och ungdom. Målområde 4 fokuserar på gruppen vuxna i yrkesaktiv ålder. Något eget målområde för äldre finns däremot inte och rapporten tydliggör att hälsobefrämjande insatser för äldre inte genomförts i önskvärd omfattning. Inte heller finns uttalat att psykisk hälsa bör bli ett uttalat folkhälsomål för att markera hur viktigt samhället ser på psykisk hälsa. Också hörselskador som folkhälsoproblem saknas i folkhälsopolitiken.

Utvecklingen av människors hälsotillstånd är avgörande för framtida resursbehov. Genom hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan människor behålla en god hälsa i alla åldrar. Planering och prioritering av folkhälsoinsatser görs idag till stor del med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden. Utvecklingen och uppföljningen av det framtida folkhälsoarbetet kommer också i stor utsträckning att styras av dem. Avsaknaden av ett livscykelsperspektiv och ett målområde riskerar leda till att det aktuella området inte beaktas när folkhälsopolitiska insatser planeras och budgeteras.

2.2Ett tryggt och hälsofrämjande åldrande

Om folkhälsomålet ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” ska kunna uppnås måste alla gruppers, inte minst den stora gruppen äldres, ohälsa beaktas. Därför måste folkhälsopolitikens målområden utökas med ett tolfte målområde: Tryggt och hälsofrämjande åldrande. Detta kan påverka utvecklingen av folkhälsan positivt, öka livskvaliteten för många människor samt ge samhällsekonomiska vinster.

Ett samhälle som skapar goda förutsättningar för äldre att fortsätta vara fysiskt aktiva, behålla goda matvanor, uppehålla sociala nätverk och ha meningsfull sysselsättning skapar också förutsättningar för äldre att bevara hälsa, oberoende och livskvalitet. Kunskapen om positiva effekter av preventiva insatser för äldre bör tas tillvara bättre. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bör därför ses som långsiktiga sociala investeringar. Och friskfaktorer bör få genomslag i både resursfördelning och prioritering.

Folkhälsopolitiken måste således utökas med ett tolfte målområde: Tryggt och hälsofrämjande åldrande. Statens folkhälsoinstitut har genomfört ett stort EU-projekt, Healthy Ageing. Inom ramen för det arbetet har den forskning som visar vilka interventioner inom området hälsofrämjande åldrande som står på god vetenskaplig grund sammanställts. Projektet avslutades den 30 juni 2007. Det blir nu viktigt att resultaten från Healthy Ageing förs vidare till kommuner, landsting, äldreorganisationer m.fl. Statens folkhälsoinstitut bör därför på grund av den expertkunskap det har inom området ges i uppdrag att särskilt uppmärksamma utvecklingen av folkhälsoarbetet beträffande åldrande och hälsa. Äldres hälsa bör bli ett eget mål i folkhälsopolitiken.

2.3Psykisk hälsa

Undersökningar visar att den psykiska ohälsan hos svenska folket har försämrats sedan början av 1990-talet. Psykisk ohälsa är den sjukskrivningsorsak som ökat allra mest. Bland unga flickor och pojkar är situationen särskilt allvarlig. Socialstyrelsen har i rapporten ”Tänk långsiktigt” visat att det både ur individens och ur samhällets perspektiv är oerhört viktigt med tidiga insatser för att förebygga psykisk ohälsa. Om problemen inte åtgärdas kommer de mänskliga och ekonomiska kostnaderna att bli omfattande. Därför behövs förebyggande insatser i skolan och för familjen för att möta barns och ungdomars problem. Därför behövs mer av psykisk hälsovård inom primärvården. Psykisk hälsa bör nu bli ett uttalat folkhälsomål för att markera hur viktigt samhället ser på psykisk ohälsa.

2.4Läkemedelsberoende

I det elfte folkhälsomålet tas bruket av beroendeframkallande medel upp som en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. För att nå målet anges att det är nödvändigt att vidta åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel. Åtgärder ska också vidtas för att skapa ett samhälle fritt från narkotika och dopning. Däremot nämns inget om insatser för att förebygga läkemedelsberoende trots att det enligt Folkhälsoinstitutets rapport ”Beroendeskapande läkemedel – ett folkhälsoproblem som ökar” (A2006:05) är så många som en kvarts miljon människor i Sverige som i dag kan vara beroende av eller fysiologiskt tillvanda till smärtstillande medel, sömnmedel och lugnande medel. För att tydliggöra att läkemedelsberoende är ett allvarligt och vanligt hälsoproblem i Sverige bör det infogas i det elfte folkhälsomålet.

2.5Hörselskador

I dag är det ca 605 000 av Sveriges befolkning i åldern 16–64 år som har en hörselskada av något slag. Totalt är det ca 1 miljon människor i Sverige som har hörselproblem och andelen ökar även i yngre ålder. Hörselnedsättning kan inte betraktas bara som ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer. Hörselskador medför problem på många sätt. Som ett exempel kan nämnas att undersökningar visar att hörselskadade är överrepresenterade när det gäller sjukersättning. Statistik från Statistiska centralbyrån visar till exempel att var femte hörselskadad kvinna i yrkesverksam ålder har sjukersättning. Den forskning som finns kring orsakerna till varför så många hörselskadade inte fungerar i arbetslivet är bristfällig och måste ges högre prioritet. Tidig rehabilitering och tillgång till lämpliga hjälpmedel skulle kunna medverka till att fler kan stanna kvar inom arbetslivet.

Mot bakgrund av ovanstående anser jag att hörselskador är ett folkhälsoproblem, vilket måste uppmärksammas i skrivningarna kring folkhälsomålen.

Stockholm den 28 september 2007

Christer Winbäck (fp)