Könskvotering till lärarutbildning

Motion 1994/95:Ub603 av Sigrid Bolkéus (s)

av Sigrid Bolkéus (s)
I det brottsförebyggande arbetet påtalas med rätta att
många barn och ungdomar i dag växer upp utan manliga
förebilder i sin vardag. Inom barnomsorg och skola är män
en liten minoritet och först i samband med
värnpliktsutbildning får en del grabbar en manlig fostrare
och förebild. Unga pojkar utan egen identitet är också
läraktiga elever ifall de hamnar i fängelse och kriminalitet.
Initiativ som farsor på stan och brobyggarna är lovvärda,
men redan på dagis och i grundskolan finns barn som
behöver stöd och hjälp. I detta viktiga arbete behövs både
kvinnor och män.
Hösten 1994 var andelen behöriga, manliga sökande till
förskollärarutbildningen vid lärarhögskolan i Stockholm ca
5 procent. Av de studerande på samtliga
förskollärarutbildningar i Stockholm är ca 7 procent män. I
övriga landet är andelen män någon procentenhet högre.
Vice rektor Demiter Perniklijski vid lärarhögskolan i
Stockholm framhåller att något bör göras för att få in fler
män i förskollärarutbildningen. Könskvotering kan, enligt
hans mening, vara ett sätt att uppnå en mindre ojämn
könsfördelning. Ett annat problem, som kan bero på lönen
för det arbete som utförs, är att få de utbildade manliga
förskole- och lågstadielärarna att stanna kvar i yrket. Hösten
1993 var 97,7 procent av de 21 286 tjänstgörande
lågstadielärarna kvinnor.
När jag antogs till folkskollärarutbildningen vid
lärarhögskolan 1961 var det ''varannan herrarnas'' och ingen
talade om orättvisa trots att intagningspoängen låg högre för
de kvinnliga studenterna. Några farhågor om att de män som
kom in skulle bli sämre lärare framfördes inte. Intagningen
till folkskollärarseminarierna fick dock kritik och togs bort.
Då framhölls inte barnens behov av både kvinnor och män
som förebilder och fostrare utan urvalsprincipen ansågs
antik.
År 1970 anförde statsutskottet nr 88 att en jämnare
fördelning av män och kvinnor på olika utbildningsvägar var
under utredning i utbildningsdepartementet inom en för
ändamålet bildad arbetsgrupp. Under 1970-talet
genomfördes, som försöksverksamhet, könskvotering vid
antagning till förskollärarutbildning. Den upphörde fr.o.m.
antagningen till utbildning för läsåret 1981/82. Man ansåg
att systemet med poäng för föreningsmeriter och
arbetslivserfarenhet skulle gynna män. Man hade konstaterat
att andelen män med dessa meriter var högre än andelen
kvinnor.
En mjuk linje som t.ex. upplysning, information och
propaganda om behovet av fler män i skola och barnomsorg
åstadkommer ingen större förändring. Om de nuvarande
könsgränserna skall kunna brytas krävs drastiska åtgärder
som könskvotering till förslagsvis förskollärar- och
grundskollärarutbildningen åk 1--7.
Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och
högskoleutbildning skall bl.a. se över högskolornas
antagningssystem. En utredning bör ges i uppdrag att
överväga könskvotering. Utredningen i början av 1970-talet
förutsattes penetrera de problem som är förknippade med
könskvotering. Förutsättningar och konsekvenser måste vara
klarlagda osv. Vilka konsekvenser avsaknaden av män inom
skola och barnomsorg skulle få, kunde då till fullo inte
förutses, men i dag finns forskning och undersökningar att
tillgå och lyfta fram som starka skäl för könskvotering.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om könskvotering till lärarutbildning.

Stockholm den 11 januari 1995

Sigrid Bolkéus (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)