Kooperationen och EG

Motion 1991/92:U509 av Nils T Svensson m.fl. (s)

av Nils T Svensson m.fl. (s)
I flera europeiska länder har kooperationen spelat och
spelar en viktig roll för den ekonomiska och sociala
utvecklingen. Kooperativa företag har bildats när
marknadskrafter och det offentliga inte kunnat tillgodose
människornas behov av ekonomisk hushållning, trygghet
och omsorg.
Kooperationen finns representerad i många olika
sektorer, men följer gemensamma principer om demokrati,
solidaritet och social rättvisa.
Kooperationen arbetar inom marknadsekonomin men
skall i första hand tillgodose sina medlemmars intressen.
Dessa intressen är också samhällsmål. Det är ett tredje
alternativ vid sidan av privat och offentligt och bidrar därvid
till mångfald och ökad konkurrens.
Konsumentkooperationen skall tillgodose sina
medlemmars intressen av ekonomisk hushållning och bra
produkter. De ömsesidiga försäkringsbolagen skall se till att
alla medborgare kan få bra och billiga försäkringar och en
kompletterande social trygghet, bostadskooperationen
skall skapa en god bostadsmiljö med medlemsinflytande.
Arbetskooperativ och jordbrukskooperation skapar
sysselsättning och inkomster åt sina medlemmar.
Kooperationens betydelsefulla samhällsroll har erkänts
inom EG. I officiell EG-terminologi talar man om den
''sociala ekonomin'', som täcker kooperation, ömsesidiga
sjukkassor (i några europeiska länder) och folkrörelser i
allmänhet. I detta begrepp sammanfattas de ekonomiska
och samhälleliga mål som är kooperationens uppdrag.
Vid toppmötet i Maastricht bekräftade EG den stora roll
man tillmäter den sociala ekonomin genom ett särskilt
protokoll vilket understryker att EG för att uppfylla
Romfördragets sociala mål skall samarbete med
folkrörelser som har verksamhet inom den sociala sektorn.
Inom EG-kommissionen finns en avdelning som är
ansvarig för kooperation och övriga delar av den sociala
ekonomin. Dess uppgift är att se till att kooperationens
intressen kan hävdas när EG:s inre marknad förverkligas
och att de kooperativa företagen inte diskrimineras i
förhållande till de privata på den stora marknaden. Bl.a. går
man igenom alla direktiv och andra EG-regler för att rensa
bort för kooperationen diskriminerande bestämmelser så
att kooperationen kan bibehålla sin särart och klara den
hårdnande konkurrensen på icke diskriminerande villkor på
1990-talet. Detta innebär också att särskilda regler i vissa
fall kommer att gälla för kooperationen.
Vi anser det väsentligt att den svenska regeringen
noggrant följer detta arbete inom EG-kommissionen och
föreslår anpassning av svensk lagstiftning samtidigt som den
kan bibehålla sin särart.
Mycket betydelsefull i detta sammanhang är EG:s
nyligen föreslagna stadga om de europeiska kooperativa
företagen. Stadgan är en parallell till de s.k. europabolagen
d.v.s. för aktiebolag som vill samarbeta över gränserna.
Den europeiska kooperativa stadgan stadfäster de
kooperativa principerna inom EG, vilket därmed enligt vår
uppfattning också bör påverka den svenska lagstiftningen.
EG-kommissionen ger också ekonomiskt stöd till
kooperativ forskning och ett antal projekt som de
europeiska kooperativa organisationerna vill genomföra.
Det finns även möjligheter för svensk kooperation att ingå
som samarbetspartner i en del av dessa projekt.
Inom det av regeringen tillsatta kooperativa rådet bör
man ta upp frågan om hur samarbetet med EG-
kommissionen redan i dag kan inledas.
Stödet till kooperationen inom EG finns tvärs över de
politiska blockgränserna. Kooperationens grundläggande
värden om demokrati och solidaritet omfattas av de flesta
politiska partier. Det är emellertid i första hand de två
dominerande partigrupperingarna inom EG,
kristdemokraterna och socialdemokraterna, som drivit de
kooperativa frågorna.
Kooperationen och den sociala ekonomin uppfyller
inom sig de mål om ''sociala och ekonomiska framsteg'' som
traktaten baserar sig på, vilket innebär att de kooperativa
företagen kan räkna med fortsatt stöd inom EG. Dessutom
svarar den ''sociala ekonomin'' mot en betydelsefull princip
som skrevs in i den nya traktaten, nämligen
subsidiaritetsprincipen, d.v.s. att besluten skall fattas så
nära de enskilda medborgarna som möjligt.
Mot bakgrund av ovanstående finns det all anledning att
Sverige vid ett medlemskap tillhör de länder som går i
spetsen för att ytterligare förstärka den sociala ekonomins --
och därmed också kooperationens roll -- inom EG. Denna
har varit en betydelsefull del av det svenska samhällsbygget
och kommer också att kunna bli det inom EG.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att uppmärksamma den
kooperativa sektorn i de förestående förhandlingarna om
medlemskap i EG.

Stockholm den 21 januari 1992

Nils T Svensson (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Berit Löfstedt (s)

Yvonne Sandberg-Fries (s)

Lena Boström (s)

Sigrid Bolkéus (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 1992-01-27 Bordläggning: 1992-02-06 Hänvisning: 1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)