Kultur

Motion 1999/2000:Kr201 av Lennart Daléus m.fl. (c)

av Lennart Daléus m.fl. (c)
1 Sammanfattning
I denna motion tar vi upp kulturens betydelse för en rad olika
samhällsområden. Förutom kulturens självklara egenvärde handlar det
om demokrati och identitet, vårt arv och vår historia, om barns och
ungdomars utveckling, arbetstillfällen, turism, regional och lokal
utveckling, företagande, integration, mångkultur och delaktighet. Vi
menar att satsningar på kultur är samhällsekonomiskt lönsamma och ger
många positiva bieffekter. Alla människor i landet ska kunna ta del av ett
levande kulturliv och barn och ungdomar ska prioriteras. Vi poängterar
också betydelsen av allmänna samlingslokaler/mötesplatser och föreslår
extra resurser till dessa.
Centerpartiet har länge framhållit att en växande andel av all kultur-
verksamhet i kulturinstitutioner ska inriktas mot barn och ungdomar. Vi
anser att 25 % av de statliga resurserna av kulturanslaget bör avsättas till
kultur för barn och ungdom. Det är en ungdomspolitisk uppgift att skapa ett
ökat utrymme för ungdomars eget skapande. Vi anser att Ungdomsstyrelsen
bör tillföras extra resurser för en särskild satsning på ung kultur.
Den nya kulturpolitiken ska leda oss in i det nya årtusendet och
Centerpartiet anser att den måste innehålla tydliga signaler om att kvinnors
historia och kulturella gärningar ska synliggöras. Centerpartiet anser att ett
landsomfattande projekt med uppgift att belysa och framhålla kvinnas roll
och betydelse i kulturlivet bör genomföras. Det mångkulturella samhället
måste främjas genom möten mellan gamla och nya svenskar och mellan
svensk kultur och kultur från andra länder. Kulturen skall finnas i
vardagslivet i folkrörelser, föreningsliv, på arbetsplatser, i bostadsområden
etc.
2 Inledning
Kultur handlar i grunden om människans växande. Kultur kan stärka
självkänsla och uttrycksförmåga. Kultur kan tydliggöra rottrådar och ge
nya infallsvinklar, som lyfter tanken på färd. Där människan utvecklas,
där utvecklas också samtal och samhälle.
Ingen, varken människa eller organisation/institution, kan ensam axla
ansvaret för att kulturlivet ska vara rikt och levande i varje lokal miljö.
Aktörerna på kulturområdet är - och ska vara - många.
De politiska besluten måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för
ett levande, lokalt kulturliv i alla delar av landet - ett kulturliv med
mångfald, hög kvalitet och plats för både amatörers skapande och
professionella konstnärers gästspel och medverkan.
Kulturlivet påverkar människans och därmed samhällets utveckling.
Kulturlivet har också betydelse för en orts attraktion och identitet. Ett rikt
och intressant kulturliv är, på samma sätt som t ex goda kommunikationer
och hög kvalitet i skolorna, en faktor att räkna med när människor väljer
bostadsort. Kulturevenemang av hög kvalitet har lyskraft som får besökare
att komma långa vägar  och det i sig ger gensvar på flera plan: stolthet och
stärkt självtillit hos de lokala arrangörerna och ekonomiska kringeffekter i
form av fler gäster i besöks- och servicenäringar.
3 Barn- och ungdomskultur
Att det är viktigt med barn- och ungdomskultur skriver nog de flesta
under på.
Det är sällan man möter på motstånd när man pratar om att barns och
ungdomars kultur ska prioriteras. Enligt barnkonventionen har vi också
skyldighet att tillgodose barns rätt till kultur och rätt att delta i
konstnärligt
och kulturellt skapande.
Barn- och ungdomskultur spänner över ett brett område. Det handlar inte
bara om att barn och ungdomar ska ses som konsumenter av en kultur skapad
av vuxna. Barn- och ungdomskultur är lika mycket att uppmuntra barns och
ungdomars eget skapande. "Barn har 100 språk men berövas 99." Alla
människor, inte minst barn och ungdomar, har olika sätt att uttrycka sig. För
en del är ordet det främsta redskapet, för andra är det rörelse, tonen eller
bilden. Om man kan uttrycka sig på många sätt växer man och utvecklas till
en mångsidig människa - minskar uttryckssätten reduceras också människan
och blir förkrympt och uttryckslös.
De som är väldigt kreativa och inte får något utlopp för sin kreativitet,
vänder den till en destruktivitet. Och då blir alla de där sångerna man aldrig
fick skriva, tavlorna man aldrig fick måla till sönderslagna fönster och
nersparkade människor i stället.
Lasse "Ali Hussein" Lindroth
Hade vi inte haft musiken hade vi varit kriminella.
Dogge i rappgruppen Latin Kings från Alby
Vi vill dock understryka att kultur för barn och ungdomar har ett
självklart egenvärde. Kulturen som skapas av barn och ungdomar får inte
reduceras till en behandlingsmetod eller bara vara en förebyggande
insats.
Det är främst i kommunerna som förutsättningarna skapas för barns och
ungdomars kulturverksamhet. Under 1990-talet har stora nedskärningar
gjorts ute i kommuner och landsting och inte minst i verksamheter där barn
och ungdomar finns.
Centerpartiet har målmedvetet arbetat för att barn och ungdom ska ha en
framskjuten plats i den nationella kulturpolitiken och att barn- och
ungdomskultur inte ska diskrimineras i förhållande till vuxenkulturen. Vi
anser att 25 % av resurserna av det statliga kulturanslaget bör avsättas till
kultur för barn och ungdom. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi anser också att det måste finnas en större flexibilitet hos kultur-
institutioner, organisationer, museer etc. Det borde vara naturligt och ingå i
deras planering att dels satsa på barn- och ungdomsföreställningar,
utställningar etc, dels att bedriva en del av verksamheten ute i de miljöer där
barn och ungdomar befinner sig. Kulturen ska finnas i vardagsmiljön. Det är
i det dagliga livet som intresset kan väckas. För att nå de långsiktiga
effekterna måste vuxna vara mer lyhörda för barns och ungdomars önskemål
samt låta barn och ungdomar själva delta i planeringen och utformningen av
verksamheten. Detta bör ges regeringen till känna.
4 Ung kultur
Ungdom! Ungdom! Det finns absolut ingenting annat i världen som är
värt att ha! (Oscar Wilde)
Ung Kultur. För unga, av unga och med unga. Kultur på ungdomars egna
villkor oberoende av vuxnas ambitioner.
Vuxna sitter inne med erfarenheter, de vet hur man fixar ett hyreskontrakt,
hur man söker pengar och framförallt hur man skriver en bidragsansökan och
kan regelsystemet. En sak som de inte kan är ung kultur. (Arbetsgruppen
Ung Kultur)
I debatten om ung kultur, hur ung kultur ska kunna lyftas fram och
utvecklas, fokuserar vi oss ofta på pengar. Men egentligen är det inte
pengarna som är det största problemet utan det faktum att vuxna måste våga
ta steget och släppa fram ungas idéer, att inte bromsa upp ungdomar genom
att förmedla en attityd där allt verkar omöjligt. Ungdomar har egna idéer och
vill något eget. Därför är det så viktigt att inte degradera ungdomar till
rollen
som deltagare i olika kulturprojekt utan i stället se till att de har rollen som
initiativtagare. Centerpartiet anser att det är en viktig ungdomspolitisk
uppgift att skapa ett ökat utrymme för ungdomars eget skapande och för ung
kultur.
4.1 Från ax till limpa
Vuxna vet och förstår att ungdomar själva vill vara med och utforma sin
egen kultur och olika kulturprojekt. Detta till trots så glömmer vuxna allt
som oftast bort detta. Vuxna presenterar ofta redan färdiga projekt för
ungdomar. Syftet och formen på projektet är redan klart, det enda som
saknas är ungdomarna.
Arbetsgruppen "Ung Kultur" som jobbat inom kultursatsningen "Kultur i
hela landet" har bl a haft som uppgift att gå igenom projektansökningar till
kulturåret 1998. Arbetsgruppen har i ansökningarna, från vuxna, mött ett
förhållningssätt till ung kultur  som helt strider mot de egenskaper som utgör
ung kultur. Det vill säga att skapa något eget. I projektbeskrivningarna har
man mött formuleringar som att man vill "fånga upp ungdomar på fallrepet",
ge dem alternativ till "tramsaktiviteter" och erbjuda dem något "vettigt" att
göra och att "ge ungdomar självförtroende". Detta är exempel på hur vuxna
än en gång sätter sig över den unga kulturen och reducerar den unga kulturen
till "en förebyggande insats"; frågan är hur mycket det hjälper den unga
kulturen. Ungdomar och vuxna har olika erfarenheter och olika
referensramar som man måste ta hänsyn till. Centerpartiet anser att det måste
vara upp till de unga själva att bestämma vad som är tramsaktiviteter.
Arbetsgruppen har också sett att huvuddelen av olika projekts budgetar har
gått till att avlöna frilansande kulturpedagoger. De resurser som sedan skulle
gå till ungdomarna och själva projektets omkostnader har varit betydligt
mindre.
De två största bidragsgivarna till ung kultur är idag Ungdomsstyrelsen och
Allmänna arvsfonden. Åtskilliga miljoner delas varje år ut till olika ung-
domsprojekt. Tyvärr händer det inte alltför sällan att det är just ungdomens
statliga försvarare, som släpper igenom dessa "behandlingsprojekt". Ung-
domsstyrelsen och Allmänna arvsfonden måste ge ungdomar möjlighet att
framträda med sina egna budskap och att själva få bestämma. Detta bör ges
regeringen till känna.
Centerpartiet anser att Ungdomsstyrelsen, utöver regeringens anslag, bör
tillföras extra resurser som skall gå till en särskild satsning på ung kultur.
Pengarna ska användas till ungdomars egna projekt, för unga, av unga med
unga. Även de som inte tillhör någon förening bör få ta del av dessa pengar.
Korta handläggningstider och enkla blanketter bör genomsyra satsningen.
4.2 Kommunerna
Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten är en frivillig
kommunal verksamhet som idag inte regleras i lag. Det har visat sig att
de kommunala kultur- och fritidsbudgetarna många gånger till stor del är
uppbundna i fasta anläggningar och institutioner eller i projekt som
beslutats redan när budgeten tas. Förutsättningarna för att ta till vara nya
idéer är därmed dåliga. I rapporten "Alltid kulturår" skriver man:
"Ungdomar vill ha snabba besked när de kläckt en strålande idé. De har
svårt att vänta till nästa års budget. Det är kanske inte heller tillrådligt att
vänta till nästa år då entusiasmen har runnit av." Det är viktigt att stödet
till ungdomars olika kulturprojekt utformas på ungdomars egna villkor.
Ungdomars egna initiativ till kultur och fritidsverksamhet kräver ofta
ganska låga belopp för att komma igång, men de har inte tid att vänta ett
år på att få dem. De myndigheter och organisationer som ger stöd till
ungdomskultur borde ha vida regler samt förmåga till snabba beslut.
Detta bör ges regeringen till känna.
I några kommuner har man utvecklat verksamhetsformer som tillgodoser
ungdomars åsikter såväl som behovet av snabba beslut. Gällivare kommun
blev 1996 utsedd till årets ungdomskommun, utsedd av Ungdomsstyrelsen
och Kommunförbundet. Detta tack vare sitt arbete med att ge kommunens
unga mer ansvar för sin egen och kommunens framtid. Bakgrunden var en
upplevd hög kriminalitet, vandalisering och hög alkoholkonsumtion bland
kommunens unga. Men också mot bakgrund av den negativa befolk-
ningsutvecklingen, framförallt den ökade utflyttningen av unga och
barnfamiljer. Genom att formulera mål i ett handlingsprogram ville
politikerna lyfta fram ungdomsfrågorna på den politiska arenan och markera
att detta är en angelägenhet som rör hela kommunens framtid. Kommunens
målsättning i arbetet var att det skulle bygga på ungas delaktighet och
formuleras utifrån deras visioner och intressen. Efter det att det ungdoms-
politiska handlingsprogrammet antagits 1992 etablerades ungdomsrådet i
Gällivare. Syftet med verksamheten är att ge unga människor direktpåverkan
i kommunen. Rådet är en central instans i arbetet med genomförandet av
handlingsprogrammet vad gäller makt- och inflytandefrågor. Ungdomsrådet
är ett remiss- och förslagsorgan för kommuninnevånarna i åldrarna 14-26 år.
Exemplet Gällivare visar hur den representativa demokratin kan berikas av
mer otraditionellt organiserade grupper samtidigt som unga kommun-
innevånare får mer att säga till om.  Ett annat bra exempel är Jönköpings
kommun där Ungdomsakuten finns. Ungdomsakuten förfogar över en pott
pengar som ska fördelas till ungdomars egna projekt. Enstaka ungdomar,
grupper får bidrag; även de som inte tillhör någon förening får ta del av dessa
pengar. Kulturförvaltningen försöker också att undvika krångliga blanketter
och långa väntetider.
4.3 Åtgärder
I slutbetänkandet Politik för unga (SOU 1997:71) tar man upp några
punkter för att underlätta för ung kultur vilka Centerpartiet också ställer
sig bakom.
- Det är av största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hinder som
finns för unga som vill skapa egna mötesplatser. Det är också viktigt att de
unga som har idéer bemöts positivt. Det innebär att politiker och
tjänstemän måste vara beredda att tänka i nya banor och inte säga nej till
förslag som kanske utmanar traditionella former. Kommuner kan också ta
egna initiativ till att starta mötesplatser men utformningen måste ske på de
ungas egna villkor.
- Unga bör genom regelbundna fritids- och kulturvaneundersökningar få
möjlighet att påverka kommunens fritids- och kulturutbud.
- Kommunerna bör införa en så kallad fri pott för ungas egna initiativ
genom att avsätta en summa pengar av kultur- och fritidsbudgetarna för
detta ändamål.
Även i rapporten "Alltid kulturår" presenteras några förslag som Center-
partiet ställer sig bakom.
Detta bör ske lokalt
- Fria resurser i kommunala budgetar för ungdomars kulturverksamhet.
Hushållning med pengarna så att de räcker året ut till smärre projektbidrag.
- Låga hyror - eller inga alls - på lokaler för ungdomsverksamhet.
- Fler ungdomsprojekt i studieförbundens verksamhet.
- Fler ungdomsinitiativ och ungdomsaktiviteter inom kulturinstitutionerna.
Detta bör ske centralt
- Ungdomsstyrelsen bör få regeringens uppdrag att påverka kommunerna att
utarbeta konkreta planer för en högre prioritering av ungdomars kultur.
- Kulturrådet bör stimulera kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för
ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten och dessutom
fortsätta att stödja Ungdomens kulturmönstring.
- Folkbildningsrådet bör överlägga med studieförbunden och folkhög-
skolorna om ett större utrymme för ungdomars kulturaktivitet inom folk-
bildningen.
Vi vill också lägga till:
- Det behövs fler mötestorg i den offentliga debatten, inte minst för våra
ungdomar, och där utgör IT ett naturligt torg.
Vad som ovan anförts om  centrala insatser bör ges regeringen till känna.
5 Kultur i skolan
Skolan är vår största och viktigaste kulturinstitution i samhället eftersom
den i stort sett omfattar alla barn och ungdomar. Därför är det också
viktigt att det finns en strategi för hur man arbetar med kultur i skolan.
De nedskärningar som också drabbat skolan under 1990-talet har inneburit
stora påfrestningar på den kulturella verksamheten. Större barngrupper,
större klasser samt mindre personal och mindre ekonomiska möjligheter har
gjort att barnens kontakt med kulturaktiviteter, möten med konstnärer och
olika kulturformer, saknas på många håll. Besöken på konsthallar, museer,
bibliotek och inköp av teaterföreställningar har minskat. Omorganisationer,
decentralisering och uppsplittring av resurser och att tidigare fungerande
kontaktnät har brutits sönder har inneburit nya problem. Många kommuner
har delat upp de resurser skolorna har att köpa teater och annan kultur för på
de enskilda skolorna. Vilket har lett till att varje enskild skolas påse pengar
blivit så liten att man inte har råd att ta dit några föreställningar.
Besparingar
har också drabbat de praktiska och estetiska ämnena i skolan.
Kultur och estetiska ämnen har i dag svårt att hävda sig i dagens skola trots
att den skapande verksamheten med framgång kan användas i inlärnings-
processen och borde vara en oundgänglig del av utbildningen. Den innebär
att barn såväl får tillfälle att utveckla sina olika förmågor som en möjlighet
att få utlopp för känslor som annars kan vara svåra att uttrycka. Centerpartiet
anser att skapande verksamhet bör vara en integrerad del av alla barns
skolgång. Den kulturella verksamheten i skolan bör också syfta till att stärka
elevernas identitet och trygghet i den egna kulturen. Interaktion med det
omgivande samhället och den lokala kulturen bör i detta sammanhang
betonas.
Estetisk verksamhet är en metod för annat lärande där t ex drama kan spela
en viktig roll för hela skolan. Dramapedagogiken skapar stark inlevelse och
förståelse. Drama kommer av det grekiska ordet "dram", som betyder handla.
När man i handling föreställer något så innebär det att hela jaget medverkar.
Man får då insikt om sig själv, men kan också lära sig förstå hur andra har
det. Dramaövningar stärker självförtroendet och tränar det egna
ställningstagandet och det kritiska tänkandet. Ett mål med dramaövningar
kan t ex vara att hjälpa en grupp som har problem med mobbning. Det är
viktigt att inte bara tala om känslor utan även att arbeta med känslor. Om
förmågan till empati kan tränas så är drama en bra metod.
Vi vill även lyfta fram och betona betydelsen av arbetet med bild i skolan.
Vi lever i ett samhälle där vi ständigt omger oss med bilder av olika slag. Det
är bilder med olika syften och funktioner. Bilder i tidningar, TV, film, video,
reklam etc. Att i skolan få möta olika bildkonstnärer på bildlektionerna och
att själv få skapa olika bilder är därför viktigt ur olika synvinklar. I
läroplanen står: "Bild och bildkonst ger tillfälle till reflektioner kring andra
människors sätt att tänka och uppleva olika tider och kulturer och är en viktig
del av det kulturarv skolan skall förmedla."
Musiken har länge dominerat många ungdomars kultur- och fritidsliv både
vad gäller att lyssna och att själva musicera. Här har våra musikskolor haft
en stor betydelse för barns musicerande. Nära hälften av alla barn mellan 9
och 12 år spelar ett instrument. Bredden på musikundervisningen i Sverige
sägs vara enastående i världen. Efter några år med minskad verksamhet i
musikskolan börjar nu utvecklingen vända enligt rapporter från Smok
(Sveriges musik- och kulturskoleråd). Medvetenheten har blivit större ute i
landet och man inser att det här är något man måste satsa på. Kommunerna
har ett stort ansvar att stödja musikskolan och erbjuda så många barn som
möjligt att ta del av verksamheten, fortfarande står det 40 000 barn i kö för
att få lära sig att spela ett instrument enligt Smok.
Visst finns det skolor idag som arbetar mycket med kultur och estetisk
verksamhet men ofta hänger detta samman med enskilt engagerade
skolledare eller lärare. Varje enskild skola bestämmer hur man ska arbeta för
att förverkliga de nationella målen.
Läroplanerna innehåller många formuleringar om skolans kulturuppgift.
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
- har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse
för
att ta del av samhällets kulturutbud,
- har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska,
inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,
- har utvecklat förståelse för andra kulturer.
Centerpartiet vill framhålla vikten av kulturverksamhet i skolan. Det är
därför positivt att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som skall lyfta
fram kulturen i skolan. Det är Kulturrådet och Skolverket som under
treårsperioden 1999-2001 fått i uppdrag att samordna det fortsatta arbetet
med kultur i skolan. Arbetet kommer att inriktas mot långsiktiga insatser
som samverkansformer, metodutveckling, förändringsarbete,
kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte med mera för att stimulera skolor
att arbeta med kultur i olika former. Det kommer inte att handla om
bidragsgivning.
Vi vill också lyfta fram och betona vikten av kulturfönstret som öppnats på
skoldatanätet. Kulturfönstret ger information om kulturprojekt landet runt
och om olika möjligheter att få stöd och vägledning för skolornas
kulturarbete.
6 Kulturpolitik
Centerpartiet anser att det är viktigt med en långsiktig kulturpolitik som
samtidigt ger utrymme för nya lösningar, nya idéer och nya
organisationsformer. I grunden måste den kulturella infrastrukturen med
institutioner och myndigheter finnas och ges möjlighet att verka. I en tid
med snabba förändringar och en ökande inriktning mot mer kortsiktiga
projekt för förnyelse och utveckling är det nödvändigt att balansera med
den kompetens och kontinuitet som finns i basverksamheten.
Kulturpolitiken fungerar inte isolerat i en speciell sektor. Kulturpolitiken
påverkar de flesta politikområdena och den blir också mest effektiv om den
integreras med andra politikområden. Tankarna på att öka kulturens
samarbete med andra samhällssektorer har funnits länge. Många diskussioner
har förts angående kulturens roll i skolan, vården och samhällsplaneringen.
Visst finns kulturen integrerad i många sektorer idag. Men man kan nog inte
påstå att det har skett några genomgripande förändringar - så det finns
mycket kvar att göra för att öka samspelet mellan kulturpolitiken med
politiken inom andra samhällsområden.
På några platser i landet har kommunerna ändrat sin organisation för att
kulturen ska bli en faktor att räkna med inom nya områden. Som exempel
kan nämnas att i Göteborg handläggs kulturfrågorna sedan en tid på tre
nivåer. Stadsdelsnämnden ansvarar för kulturutbudet i förortscentra och
bostadsområden. En central kulturnämnd har ansvar för de stora kultur-
institutionerna och kommunstyrelsen själv för kulturaspekten i de mer
övergripande frågorna. Ett annat exempel är Ljusdal där kulturchefen har
gjorts till en del av den högsta förvaltningsledningen; vid årsskiftet 1998-
1999 avskaffades fritids- och kulturnämnden och kulturfrågorna flyttade
direkt in i kommunstyrelsen. Syftet är att bryta ner gamla sektorsgränser och
ge kulturfrågorna en central placering.
7 Synliggör kvinnorna i kulturpolitiken
Den nya kulturpolitiken ska leda oss in i det nya årtusendet och
Centerpartiet anser att den måste innehålla tydliga signaler om att
kvinnors historia och kulturella gärningar ska synliggöras. Det är helt
nödvändigt inför den nya framtiden, som årtusendeskiftet symboliserar,
att kvinnoperspektivet blir lika tydligt som mansperspektivet inom alla
samhällsområden, varav kulturen är ett. Strukturer i samhället som inte
förmår ta tillvara kvinnoperspektivet lika bra som mansperspektivet bör
inte höra hemma i det nya årtusendet.
Dagens situation är inte bra. Kvinnorna, deras roll och betydelse, saknas
ofta när olika företeelser beskrivs ur ett historiskt perspektiv. Kvinnorna är
osynliga i skolans historieböcker och de är osynliga på museerna. Flickor får
redan i tidiga år klart för sig att det har nästan inte funnits några kvinnor
som
varit så betydelsefulla att de, eller det de gjort, är värt att avbilda,
beskriva
eller visa upp. Denna situation är givetvis helt orimlig. Lägg till detta
förhållandet att det är kvinnorna som är de stora kulturkonsumenterna och
likaså de stora kulturbärarna.
En av de största utmaningarna inom historie- och museisfären torde vara
att synliggöra kvinnornas historia. På ett genomgripande sätt måste vi se till
att kvinnoperspektivet blir lika synligt som mansperspektivet. Centerpartiet
anser att ett landsomfattande projekt med uppgift att belysa och framhålla
kvinnas roll och betydelse inom kultursektorn bör genomföras. Detta bör ges
regeringen till känna.
8 Mångkultur
Ett av de nya målen för den svenska kulturpolitiken är att främja kulturell
mångfald. Det är ett mycket viktigt mål. Vi har idag ett mångkulturellt
samhälle, men ett mångkulturellt samhälle där främlingsfientlighet och
rasism breder ut sig. Kulturmöten och mångfald skapar en ny styrka och
nya möjligheter och är viktiga för ökad förståelse och delaktighet. Att
hitta en balans mellan integrering och acceptans är en stor utmaning. Att
inlemma nya medborgare i samhället samtidigt som vi låter samhället
utvecklas till följd av nya impulser från andra kulturer är nödvändigt. Det
är viktigt att ge stöd för egna kulturella uttryck men också att erbjuda
delaktighet i det svenska samhället.
Centerpartiet anser att det handlar om att ge alla konstnärliga institutioner
ett uppdrag att främja kulturmöten. Det handlar också om att involvera hela
föreningslivet mer än tidigare i den uppgiften. Genom att mötas i våra olika
traditioner, seder och bruk uppstår spännande möten, inte minst för våra
ungdomar.  En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitution tar
ansvar för att bedriva en verksamhet som vänder sig till hela befolkningen.
Redan nu har många institutioner och organisationer verksamhet med
inriktning på andra länders kultur. Det är viktigt att dessa verksamheter
utvecklas vidare på ett naturligt sätt inom ramen för institutionernas
ansvarsområden. Även i de kulturpolitiska mål som riksdagen har "tagit" tas
denna fråga upp.
Vad gäller delaktigheten i samhället för alla ungdomar är det värdefullt att
regeringen vill öka kunskapen om villkoren för flickor med annan etnisk och
kulturell bakgrund. Centerpartiet instämmer i detta, men vill framhålla att
många av de farhågor regeringen ger uttryck för också gäller pojkar med
samma bakgrund. Det har de senaste åren uppmärksammats att pojkar med
invandrarbakgrund ofta får svårigheter såväl med kulturell tillhörighet som
med sin egen självbild. Ett uppdrag till Integrationsverket måste syfta till att
öka kunskapen om alla ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund
och hur deras ställning i samhället kan stärkas. Motsvarande uppdrag bör ges
till Skolverket mot bakgrund av de rapporter som uppmärksammats om
resultaten i skolan för elever med invandrarbakgrund.
Vad som ovan anförts angående uppdrag till Integrationsverket och
skolverket bör ges regeringen till känna.
9 Kulturarvet
I en värld där internationella och globala kontakter ökar och där
avstånden genom allt snabbare kommunikationer minskar ur tidsmässig
synpunkt, får kulturarvet också en ökande betydelse.
Kulturarvet i vid bemärkelse är nämligen grunden för vår identitet dels
som individer, dels även i form av regional och nationell identitet. En positiv
egen kulturidentitet är också grunden för respekt och förståelse för andra folk
och andra kulturer.
Detta innebär att bevarandet och överförandet av vårt eget kulturarv är
betydelsefullt och nödvändigt för vår syn på invandrare och deras kultur samt
för insikten om det värdefulla i att Sverige är på väg att bli ett
mångkulturellt
samhälle. I detta mångkulturella Sverige måste givetvis också vårt eget
kulturarv fortsättningsvis ha en dominerande ställning. För att de nya
svenskarna ska kunna integreras på ett bra sätt i det svenska samhället är det
viktigt att de får kunskap om vårt kulturarv och inte minst den nära historien.
Det är viktigt med en ömsesidig förståelse och respekt för olika medborgares
kulturer och kulturarv. Detta bör ges regeringen till känna.
10 Läsandets roll i kulturen
Genom det skrivna ordet kan tankar, känslor, erfarenheter och idéer delas
och spridas. Det ger oss kunskap och sätter igång fantasin. Språket
bevaras och utvecklas av en nära tillgång till litteraturens område.
Biblioteken har utgjort grunden för samhällets insats på litteraturens
område.
"Att boken i en framtid kommer att utsättas för ökad konkurrens i den
meningen att nya media tillkommer är självklart": detta förutspådde man
redan 1974 i Litteraturutredningens huvudbetänkande Boken. Den stora
mediaexplosionen till trots har boken försvarat sin ställning relativt väl.
Under 1990-talet har dock bokläsningen minskat inte minst bland yngre. I en
rapport från Skolverket (nr 78, 1995) redovisar man att var femte pojke i
årskurs tre nästan aldrig läser böcker för nöjes skull. Även om serietidningar
också bidrar till läsförståelsen så finns en förhållandevis stor grupp som
nästan aldrig vare sig läser serietidningar eller böcker. Det har också visat
sig
att en tiondel av eleverna har mycket låga resultat på förståelseprov.
Centerpartiet anser att det krävs olika åtgärder för att öka läsandet; i vår
skolmotion presenterar vi några förslag på detta. Bland annat så anser vi att
en kampanj i samarbete med landets kommuner, skolor och bibliotek bör
göras. Inriktningen bör vara att betona det lustfyllda i läsningen och att ge
landets elever goda läsupplevelser som stimulerar till fortsatt utforskande på
egen hand.
Frågan om lägre moms på böcker har med jämna mellanrum tagits upp och
debatterats. Centerpartiet hade gärna sett att utredningen "Boken i tiden"
SOU 1997:141 även fått i uppdrag att pröva frågan om förändrad bokmoms,
dessvärre ingick det inte i utredningens uppdrag. Argumentet för lägre eller
ingen moms på böcker är kulturpolitiskt, för att bl a  främja kultur- och
kunskapsförmedling, stimulera läsintresset och kunskapsinhämtandet och att
stärka det svenska språket. Sänkt bokmoms är också viktigt med tanke på
den snabbt ökade direktimporten av såväl svensk som utländsk litteratur via
Internet, vilket inneburit en ogynnsam konkurrenssituation för den svenska
bokhandeln. En av grundtankarna i EU är konkurrens på lika villkor. När
bokhandlare i Storbritannien kan sälja böcker utan moms medan man i
Sverige måste betala 25% moms på samma böcker får man en ojämn
konkurrenssituation som egentligen går stick i stäv med EU:s syften. Även i
många andra EU-länder är momssatsen på böcker betydligt lägre än i
Sverige.
11 Folkbildning
Studieförbunden med sina nära 1 000 lokala avdelningar är
betydelsefulla aktörer för att kulturlivet ska leva i alla delar av hela
landet. Studiecirklar och övrig folkbildningsverksamhet ger amatörer
förutsättningar att växa i kunnande och att se sitt eget skapande - sitt
hantverk, sin teater- eller musikverksamhet - i t ex historiska och
internationella sammanhang. Kulturprogrammen ger forum för både
amatörer och professionella konstnärer att framträda i. Omfattningen av
kulturprogram, arrangerade av studieförbunden är mycket stor. Under
1998 genomfördes 185 000 kulturprogram med sammanlagt 16 miljoner
besökare. Studieförbunden är, tillsammans med de kommunala
folkbiblioteken, den viktigaste länken för att av riksdagen beslutade
statsbidrag till kultur ska nå ut till människor i alla delar av landet.
Genom sin närvaro lokalt är studieförbunden viktiga kulturarrangörer i
människors omedelbara närmiljö - i stadsdelar, små samhällen och byar. För
att här kunna bjuda professionellt buren konst av högsta kvalitet är det helt
avgörande att teater- och musikensembler, museer m fl gör produktioner i
den lilla skala som kan passa i kvarterslokaler, bygdegårdar, små Folkets hus
och andra mindre samlingslokaler. Temat "stor konst i litet format" som har
lanserats av bl a arbetsgruppen Kultur i hela landet måste därför vara en
ledstjärna för alla som tar emot statsbidrag för att producera kulturprogram
och utställningar.
I beslutet om ny kulturpolitik 1997 poängterar regering och riksdag att
"folkbildningen bör kunna spela en central roll i arbetet med att hävda
kulturens plats i hela landet". De kulturpolitiska målen talar om att bl a
främja bildningssträvandena.
Folkbildningsrådet och Kulturrådet bör få i uppdrag att inbjuda studie-
förbund och folkhögskolor till ett gemensamt arbete, som tydliggör folk-
bildningens betydelse för ett levande lokalt kulturliv och främjar en för-
djupad, lokal dialog mellan olika kulturarrangörer. Detta bör ges regeringen
till känna.
11.1 Deltagardemokrati
En levande demokrati förutsätter många mötesplatser där människor kan
träffas,  skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter samt utbyta åsikter
och tankar. Grunden i en svensk deltagardemokrati är bl a de tusentals
mötesplatser som genom föreningsliv, studieförbund och partier erbjuds i
det lokala samhället.
Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska
samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Detta är
mötesplatser där möjligheter finns att finna nya kunskaper och att skaffa sig
redskap för att påverka samhällsutvecklingen.
Stat, landsting och kommuner ska underlätta medborgarinflytande och
delaktighet genom att stärka folkbildningen. Samhället behöver en mångfald
studiecirklar, kurser och kulturarrangemang i studieförbund och folkrörelser.
Detta är ett viktigt motiv för en nationell, sammanhållen, generell folk-
bildningspolitik.
Men det förutsätter också en medveten prioritering av detta område inom
landsting och kommuner. Många kommuners politik att kraftigt reducera
stödet till folkbildning och föreningsliv försämrar förutsättningarna för
demokratin och medborgarnas delaktighet.
Många kommuners neddragning av anslagen till folkbildningen är bl a ur
denna utgångspunkt djupt oroande. Regeringen bör ta initiativ till
överläggningar med Svenska Kommunförbundet i syfte att  föra en dialog
angående folkbildningens inriktning. Detta bör ges regeringen till känna.
11.2 Statlig utvärdering
Staten har genom SUFO för några år sedan gjort en noggrann
uppföljning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.
Slutsatserna bekräftade åter den viktiga uppgift som svensk folkbildning
har.
SUFO konstaterar:
Folkbildningen står i god överensstämmelse med de statliga målen för
bidragsgivningen.
Folkbildningens omfattning svarar väl mot vad staten kan förvänta sig.
75 % av svenskarna i åldern 18-75 år har någon gång deltagit i en
studiecirkel.
Studiecirklarna och folkhögskolorna rekryterar fler deltagare med kort
utbildning.
Studieförbunden lyckas väl med att rekrytera deltagare med
funktionshinder.
Studiecirklarnas deltagare har till övervägande delen mycket positiva
erfarenheter av dessa.
Studiecirklarna har en viktig social funktion och är en lyckad studieform
speciellt för dem som inte trivs med den traditionella skolans
arbetsformer. Det har också visat sig att av de personer som går
Kunskapslyftet i Komvux regi är det 13 % som hoppar av sina studier
medan det bara är 3 % som hoppar av Kunskapslyftet i studieförbundens
regi.
11.3 Anslag
Folkbildningsanslaget har under 1990-talet minskat med cirka 600
miljoner kronor. Inom studieförbunden har en omfattande rationalisering
och effektivisering ägt rum av verksamheten. De negativa effekterna av
denna rationalisering har bl a gått ut över cirkelledarutbildningar och
andra kvalitetshöjande åtgärder. Vidare har cirkelavgifterna, som
deltagaren själv betalar, höjts kraftigt vilket allvarligt försvårar
möjligheten för ekonomiskt svaga grupper att delta. Det finns en stor risk
att verksamheten inom studieförbunden utvecklas så att man satsar på
lönsam verksamhet på orter där det finns betalningsvilja och tillräckligt
stort underlag. De av samhället nämnda grupper som det är särskilt
angeläget att nå tillhör inte denna grupp. Den utjämnande roll som
folkbildningsanslaget skall ha mellan olika samhällsgrupper och olika
delar av landet riskerar att urholkas.
Trots att studieförbunden försöker att prioritera användningen av samhälls-
medel till de prioriterade grupperna är det ändå svårt att upprätthålla en hög
kvalitet i verksamheten med minskade resurser. Folkbildningens
organisationer förväntas idag få en allt viktigare roll inom olika samhälls-
grenar. Dessa insatser motiverar mer än väl det samhällstöd som nu utgår.
12 Allmänna samlingslokaler/mötesplatser
Träffpunkter behövs inte bara i regionernas centra utan också väl spridda
över landet och nära människorna. I glesbygd och mindre tätorter utgör
de allmänna samlingslokalerna ett nödvändigt medel för en
decentraliserad kulturpolitik. Ett fint förgrenat nätverk av lokala
arrangörer är en nyckel till att kunna genomföra lokala kulturutbud och
väl förberedda och genomförda evenemang.
De föreningsdrivna samlingslokalerna; bygdegårdar, Folkets hus och
ordenshus erbjuder 3 000 möteslokaler. Lokaler som idag utgör ett viktigt
forum för amatörers skapande och en möjlighet för möten mellan
professionellt verksamma konstnärer och publik i människors närmiljö.
Samhället har en uppgift att se till att förutsättningar finns för lokalhållare
att driva tidsenliga lokaler. Här sker möten mellan amatörer och
professionella som kan utveckla och berika den lokala kulturen. Här sker
möten som kan utveckla bygden, byn, kvarteret eller stadsdelen. Det är
ytterligare ett oroväckande exempel på att dessa frågor om lokal
kulturverksamhet överhuvudtaget inte berörs i en proposition om framtidens
nationella kulturpolitik.
Samhället bör, särskilt i tider med hög arbetslöshet, positivt stödja
upprustningar och standardhöjningar. Centerpartiet anser att samhällsstöd för
samlingslokaler är en förutsättning för att hålla tidsenliga samlingslokaler i
hela landet.
13 Kulturens samhällsbetydelse
Kulturen är en produktivitetsfaktor, lokaliseringsfaktor, turistresurs,
kreativitetsfaktor, har betydelse för en orts profil osv. Kultursatsningar
har betydande effekter på samhället vid sidan om de primärt kulturella.
Kultursatsningar ger många positiva samhällseffekter till en låg
investerings- och driftskostnad. Kulturen har både indirekta och direkta
samt materiella och immateriella effekter både på kort och på lång sikt.
Därför anser Centerpartiet att satsningar på kultur bör prioriteras dels för
att fördjupa och utveckla kulturen, dels för att skapa sysselsättning.
Kultursatsningar bör bygga på samverkan mellan den statliga, regionala
och lokala nivån - olika kultursatsningar som ger människor i hela landet
en möjlighet att ta del av kulturverksamheten.
14 Kulturen i regionalpolitiken
En kommuns eller regions kulturella dragningskraft är viktig för att få
människorna att stanna, att få dem att våga skapa sig en framtid på den
plats där de bor och lever men också för att dra till sig investeringar och
välutbildad arbetskraft. I en rapport från EU-kommissionen visar man på
kulturens potential för ökad sysselsättning inte minst ute i regionerna och
på landsbygden. Här beskrivs en rad projekt inom ramen för
strukturfonderna. Vad man bland annat pekar på är att stöd till kulturen
är billigare än andra investeringar, t.ex. i infrastruktur, och kan bidra lika
mycket som dessa till att förbättra den lokala och regionala
dragningskraften.
Lyckade kulturprojekt får ofta positiva regionalpolitiska konsekvenser.
Insatser inom kulturområdet är en självklar och betydelsefull del i det
regionala utvecklingsarbetet. Under 1980- och 1990-talen har regionala och
lokala kultursatsningar blivit ett hjälpmedel för att skapa ny profil och
inriktning, särskilt för orter där industri lagts ned. En kulturell
infrastruktur
är lika viktig som utbildning och kommunikationer. Därför bör vi gå vidare
med satsningar på den kulturella infrastrukturen. Detta bör ges regeringen till
känna.
15 Kultur skapar sysselsättning
Ibland kan det vara svårt att motivera kultursatsningar i åtstramnings-
och nedskärningstider. De flesta har en ganska klar uppfattning om
betydelsen av lokalt och regionalt företagsstöd för sysselsättning och
ekonomi. När det gäller att motivera kultursatsningar är det däremot inte
lika självklart vilken betydelse dessa har för att skapa utveckling. Vad
som ofta glöms bort är att kulturen inte bara har en kostnadssida utan att
den också ger positiva ekonomiska effekter utöver de mer svårmätbara
som t.ex. olika upplevelser. Detta oftast till en mycket låg investerings-
och driftskostnad. Kulturen är en viktig del i tillväxtindustrin eftersom
kultur skapar sysselsättning.
Kulturindustrin är en expanderande arbetsmarknad och sysselsätter i dag
många människor. Det ökade intresset för kulturfrågorna har lett att fler
aktörer har kommit in på den kulturpolitiska arenan. Kommersiellt kan vi se
ett ökat intresse för kultur, kulturverksamhet och för kulturmiljön.
Projekt som SESAM är ett bra exempel på hur nya arbetstillfällen förenas
med målet att bevara och bruka kulturarvet. Många regionala museer och
hembygdsmuseer har givits möjlighet att få i ordning föremålssamlingarna,
digitalisera och tillgängliggöra dem. På många håll har en positiv process
satts igång som kommer skolor, forskare och intresserad allmänhet till godo.
Det är väl värt att nu försöka överföra erfarenheterna för att ta tillvara de
fotosamlingar som finns i museer i hela landet. Regeringen bör låta utreda
möjligheterna till ett Foto-Sesam. Detta bör ges regeringen till känna.
16 Kulturturism
Turismen ökar kraftigt och är en av de branscher som växer snabbast.
Turismen är också den bransch som kanske mer än någon annan i dagens
samhälle söker tillgodogöra sig våra kulturprodukter.
Kulturturism är ett sätt att utveckla turismen och tänka i andra banor än de
traditionella. Turismen behöver inte bara ge upplevelser för stunden utan
även ge fördjupade kunskaper och nya intressen. När upplevelsen blir det
viktiga kommer lokala initiativ att bli betydelsefulla. Platser med genuina
unika upplevelser i natur och kultur blir starka konkurrensmedel. Genom att
lyfta den lokala historien och kulturen på rätt sätt kan många fler orter än
idag bli intressanta ur turistsynpunkt. Det handlar om att ta vara på den
kunskap och erfarenhet som finns lokalt. Mycket av det vi söker, när vi reser
i Sverige, finns i våra traditioner och vår historia. Turister söker gärna det
udda och exotiska. Det är just vardagskulturen som av många turister
upplevs som särskilt intressant. Den lokala kulturen är en av
förutsättningarna för turism, både här hemma och utomlands. Vi kan som
turistland erbjuda upplevelser som naturen, det svenska landskapet,
vildmarksäventyr, tystnaden, den svenska maten, svensk historia och kultur,
storstadsliv m.m.
Kulturen stärker bygdens självtillit. Genom att uppmärksamma en bygds
traditioner skapas en känsla av stolthet över det man har åstadkommit och
vad man betyder i regionen och landet. Det kan gälla att uppmärksamma
lokala hantverkstraditioner och det kan också handla om att ta tillvara och
uppmärksamma byggnader och fornminnen som ger en spännvidd över
seklerna.
Det behövs samverkan mellan kulturlivet och turistorganisationerna för att
göra landets kultur och konstnärliga verksamhet mer känd och lättillgänglig.
Medvetna satsningar på kulturturism är en drivkraft för den lokala
ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Det är dags att tänka på hur
vi på ett mer aktivt sätt kan placera kulturen i turistsammanhang. Detta bör
ges regeringen till känna.
Som exempel kan nämnas Höga kusten. Kulturturism kommer där att vara
en betydelsefull del av den stora turismsatsning som förväntas med
anledning av Höga kusten-områdets nominering på Världsarvslistan. Redan
idag pågår flera intressanta satsningar, exempelvis Kul Noling och
skoindustrimuseum i Nordingrå. Kul Noling är ett årslångt kulturprojekt som
fokuserar på läsande, skrivande och berättande med såväl bofasta som
turister som målgrupp. Redan kan konstateras att hittillsvarande arrangemang
genererat ökade intäkter till turistnäringen.

17 Hemställan

17 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att 25 % av kulturanslaget bör avsättas till kultur för
barn och ungdom,
 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en större flexibilitet hos kulturinstitutionerna,
 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden,
 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om centrala insatser för att underlätta för ung kultur,
 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett landsomfattande projekt med uppgift att belysa
och framhålla kvinnans roll och betydelse inom kultursektorn,
 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öka kunskapen om ungdomar med annan etnisk
och kulturell bakgrund,
 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten  av ömsesidig förståelse och respekt för olika
medborgares kulturer och kulturarv,
 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett uppdrag till Folkbildningsrådet och Kulturrådet att
främja en fördjupad, lokal dialog mellan olika kulturarrangörer,
 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om initiativ till överläggningar med Svenska Kommun-
förbundet i syfte att föra en dialog angående folkbildningens inriktning,
 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsningar på den kulturella infrastrukturen,
 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett Foto-Sesam,
 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turism.1

Stockholm den 22 september 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Kenneth Johansson (c)
Lena Ek (c)
1 Yrkande 12 hänvisat till NU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1999-10-05 Hänvisning: 1999-10-12 Bordläggning: 1999-10-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (24)