Kultursatsning för framtiden

Motion 2007/08:Kr343 av Sylvia Lindgren och Veronica Palm (s)

av Sylvia Lindgren och Veronica Palm (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kultursatsningar som vänder sig till alla medborgare.

Motivering

Kultur ger människor bättre förutsättningar att växa, våga nytt och se andra perspektiv.

Vikten av att så tidigt som möjligt ge barn och ungdomar möjlighet att komma i kontakt med kulturella värden kan inte nog poängteras. Barn och ungdomar måste ges chansen att såväl ta del av som att själva utöva kulturverksamhet inom vitt skilda områden. Det kan handla om film, teater, litteratur, bild, musik, hantverk m.m. Inget område kan vare sig vara för stort eller för litet. Det är intresset och möjligheten av upptäckt i kombination med nyfikenhet och tillgänglighet som är förutsättningen för ett utvecklat kulturliv. I Stockholms stad har socialdemokraterna visat att man förstått det här genom att i sin budget möta den borgerliga majoritetens nedskärningar med att tillföra kulturen i skolan 18 miljoner extra.

Det är ingen tvekan om vad den kommunala musikskolan betytt för dagens musikliv och att den starkt bidragit till att Sverige fått betydande exportinkomster. Kommunala musikskolan är idag en frivillig verksamhet för kommunerna och det är också där som många barn får sin första musikupplevelse och introduktion i musikinstrumentens oanade möjligheter. Tyvärr är det så att det ofta är på dessa områden som besparingar görs när kommuner av olika skäl måste spara och skära ned på verksamheter. Det riskerar i slutänden bli en dyr besparing även om kostnaderna hamnar på andra konton och kan vara svåra att bevisa och mäta.

Att slippa entréavgifter vid museibesök, ha tillgång till bra och kostnadsfria bibliotek är en framgångssaga. I samband med den socialdemokratiska regeringens införande av fri entré år 2005 ökade publiktillströmningen vid de statliga museer som slopat in­trädesavgiften med hela 2,9 miljoner besök motsvarande 159 procent jämfört med det närmaste året innan entréerna slopades.

Tyvärr kan vi konstatera att besöken på våra statliga museer runt om i landet nu har minskat igen när den borgerliga regeringen återinfört entréavgifterna. I Stockholm har tack och lov den borgerliga majoriteten förstått lite bättre och behållit fria entréer på de kommunala museerna. Och besökssiffrorna fortsätter följdriktigt stadigt uppåt.

Ett annat område som bör lyftas fram är Folkrörelsernas Konstfrämjande som bildades 1947 efter en uppmärksammad utställning på Nationalmuseet. Att främja konsten är nu angelägnare än någonsin och förutsättningarna för att nå ny publik tillsammans med samtida konstnärer och konstaktörer borde vara mycket goda.

Teaterverksamheten måste också i större utsträckning komma ut i våra förorter där många människor bor som sällan ges chansen till mötet med kulturen. Det finns goda exempel. För trettio år sedan flyttade Turteatern ut till förorten Kärrtorp från sina lokaler i Gamla stan i Stockholm, samtidigt som många andra fria teatergrupper gjorde samma sak. Det blev en kulturpolitisk trend, och tanken var att kulturen skulle komma närmare folket, tilltala människor utanför innerstaden och övre medelklassen. Den tanken lever kvar i hög grad. I september 2005 invigdes Stockholms stadsteaters nya scen i Skärholmen. Stadsteaterns slogan var att teatern skulle vara en angelägenhet för alla stockholmare. Och man lyckades leva upp till det. Siffror som teatern tagit fram visar att 52 procent av besökarna är bosatta i söderort, främst i teaterns närområde i Skärholmen, men också i andra söderförorter som Hägersten och Älvsjö. Det kan jämföras med att bara 14 procent av besökarna på Stadsteaterns scener vid Sergels torg kommer från motsvarande område. Det här är bra och positiva exempel. Men det räcker inte. Vill man leva upp till de vackra orden om levande förorter måste det satsas ytterligare på dem.

Det är bra att dansalliansen och musikalliansen får stöd av regeringen men tråkigt att teateralliansen blir utan.

En bok för alla har under nästan 30 år bedrivit läsfrämjande verksamhet på statens uppdrag med anpassad bokutgivning och aktivt deltagande i olika läsfrämjandeprojekt som varit mycket framgångsrika. Nu vill Kulturdepartementet dra in hela statsbidraget. Det här är ett tydligt exempel på att regeringen tycker att ovana kulturkonsumenter är ointressanta och kan väljas bort.

När det gäller filmpolitiken lyckas kulturministern med konststycket att samtidigt driva ökad marknadsanpassning och att hylla och marknadsföra Bonnierägda SF:s monopol.

Det finns självklart ljusglimtar även i en borgerlig regerings kulturbudget, som de 5 miljonerna till Moderna museet för inköp av kvinnliga konstnärers verk. Men totalt sett minskar regeringen kulturbudgeten 2008 jämfört med 2007. Och det är allvarligt i en tid när behovet av kultur blir allt större. Det gäller särskilt i en tid när regeringens övriga politik så tydligt försämrar villkoren och tryggheten för de människor som redan är utsatta. Nedläggning av skolor, minskning av antalet hyresrätter, försämrad sjukersättning och a-kassa är bara några exempel.

Det gäller att hålla kulturen levande – den ska vara en tillgång för alla människor och det är viktigt att samhället ger barn och ungdomar chansen till kulturyttringar på ett tidigt stadium och att ”pröva på”-verksamhet inleds redan i grundskolan. Då ges också möjligheten till ett djupare intresse på frivillighetens basis. Det behövs medvetna satsningar för att såväl inspirera ovana konstbetraktare till att bli nyfikna som att se till att den kommunala musikskolan blir tillgänglig för alla barn.

Det behövs en ny kulturpolitik som ser mer till alla människors behov – en kulturpolitik som ständigt strävar efter att nå de människor som har svårast att få kontakt med kulturen.

Stockholm den 4 oktober 2007

Sylvia Lindgren (s)

Veronica Palm (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2007-10-05 Hänvisning: 2007-10-16 Bordläggning: 2007-10-16

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)