Kyrkliga val

Motion 1991/92:K716 av Gudrun Norberg (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Svenska kyrkans valsystem borde ändras för att bli mera
rättvist och rationellare samt för att höja allmänhetens
intresse.
Idag sker tre olika kyrkoval, kyrkofullmäktige,
stiftsfullmäktige och kyrkomötesval. Man kan jämföra
dessa nivåer med kommun, landsting och riksdag. Endast
valet till kyrkofullmäktige är direktval.
Kyrkofullmäktigevalet äger rum cirka en månad efter
allmänna valet till riksdag, landsting och
kommunfullmäktige. Kommunens valnämnd genomför
valet. Valdistriktsindelning beslutas av länstyrelsen efter
framställning från församling och hörande av valnämnd.
Stiftsfullmäktigevalet är indirekt val. Stiftsfullmäktige
skall bestå av minst 51 ledamöter. Dessa ledamöter väljs av
elektorer, vilka utses kontraktsvis. Elektorerna väljs av
församlingarnas kyrkofullmäktige. Det skall göras samma
år som kyrkofullmäktigevalet skett.
Kyrkomötesvalet är även det ett indirekt val. Det sker
före 30 april året därpå. Kyrkomötesval innebär val av
ombud till kyrkomötet. Dessa ombud väljs av elektorer i
varje stift. Grundregeln är att varje stift utgör en valkrets
och dessa är indelade i valdistrikt. Varje pastorat utgör ett
distrikt. Valdistrikten får efter sin storlek utse ett antal
elektorer. Om valdistriktet består av två eller flera
församlingar skall elektorerna väljas av
församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i pastoratet.
Valen av elektorer kan ske med proportionella val om det
begärs.
Detta är grundregeln, men ett antal varianter finns att
tillämpa då organisationsstrukturen avviker från den ovan
beskrivna. Exempelvis vid mycket små församlingar eller
om samfälligheter med eget fullmäktige finns o.s.v.
Det kan väl knappast behöva påpekas att kyrkovalen
totalt sett är en mycket krånglig och tidsödande procedur.
Därtill är den inte rättvis eftersom resultatet blir, vid flera
indirekta val i följd, att små församlingar blir starkt
överrepresenterade. Därigenom kan sägas att varje röst
inte får lika värde.
Dessutom genomförs dessa indirekta val utan större
engagemang från allmänheten och
församlingsmedlemmarna. Det kanske är för långtgående
att kalla det odemokratiskt, men ett sådant valsystem
främjar i varje fall inte den enskildes intresse i någon större
utsträckning. Möjligen är den ''inomorganisatoriska
valordningen'' en bidragande orsak till det låga
valdeltagandet vid kyrkofullmäktigevalet.
Om alla tre valen -- kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige
och kyrkomötesvalet -- vore direkta val och förlagda till en
tidpunkt som inte var så nära kopplad till riksdags-,
landstings- och kommunvalen skulle nog kyrkovalen lyftas
fram mera och bli intressantare. Direktval skulle också
innebära större rättvisa och lika röstvärde.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen att den
ämnar tillsätta en beredning för fortsatt bearbetning av
hovrättspresident C-A Petris utredning samt vissa andra
kyrkliga ärenden. Jag föreslår att denna beredning får
direktiv som även innefattar ovanstående frågeställningar,
så att ett bättre valsystem införs för svenska kyrkan med
direkta val och tidsmässigt mera skilda från övriga val.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i valen till
kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

Stockholm den 27 januari 1992

Gudrun Norberg (fp)


Yrkanden (2)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i valen till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i valen till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.