Lagen om skiljemän

Motion 1990/91:Ju714 av Hadar Cars m.fl. (fp, c, m)

Skiljeförfarande har gamla anor i Sverige. Bestämmelser
om skiljemän fanns redan på landskapslagarnas tid och har
alltsedan dess haft en plats i svensk lagstiftning. Den
nuvarande skiljemannalagen är från 1929 och har endast i
mycket begränsad utsträckning ändrats sedan den tillkom.

I dag är skiljeförfarande den vanligaste metoden för
lösande av tvister inom affärslivet såväl i Sverige som
internationellt.

Sverige är på detta område ett föregångsland. Det torde
vara få länder där kommersiella tvister i så hög grad avgörs
genom skiljeförfarande. Såväl antalet tvister som de
omtvistade värdena är betydande.

Särskilt under de senaste decennierna har Sverige också
tilldragit sig ett stort och växande intresse i internationella
sammanhang. Tillsammans med London, New York,
Genève och Paris intar Sverige och Stockholm en
förgrundsställning som plats för internationella
skiljeförfaranden. För Sveriges del är ställningen särskilt
framträdande när det gäller tvister inom öst--väst-handeln
och inom handeln mellan Folkrepubliken Kina och företag
i Västeuropa och USA.

Att tvister kan lösas på ett snabbt och säkert sätt har stor
betydelse för det svenska näringslivet och därmed för hela
samhällsekonomin. Den privata rättskipning som
skiljeförfarandet utgör sparar också betydande summor åt
statskassan. Med hänsyn till det stora antalet skiljemål
torde tiotals miljoner sparas åt samhället varje år.

Skiljemannalagen, som i huvudsak bygger på den gamla,
före 1984 gällande rättegångsbalken, är idag föråldrad och
ofullständig. Erfarna skiljemän och rättsvetenskapsmän
liksom den ledande organisationen på detta område,
Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut, har i
olika sammanhang påpekat brister i den nuvarande svenska
lagstiftningen.

Vid en internationell jämförelse framstår Sverige på
detta område som outvecklat. Många länder i Europa
såsom Belgien, England, Finland, Frankrike, Holland,
Schweiz och Spanien har på senare år infört ny lagstiftning
på skiljedomsområdet eller framlagt förslag härom. FN
antog i mitten av 1980-talet en modellag för internationella
skiljeförfaranden.

Det är angeläget att den svenska lagstiftningen på detta
område är modern och uppfyller berättigade krav på
användbarhet. Sverige har också ett särskilt ansvar
härvidlag med anledning av sin internationella ställning
inom området för skiljeförfarande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lagen (1929:145) om skiljemän bör bli föremål för en
översyn.

Stockholm den 23 januari 1991

Hadar Cars (fp)

Nic Grönvall (m)

Per-Ola Eriksson (c)