Lagrådet

Motion 1998/99:K229 av Jan Bergqvist (s)

av Jan Bergqvist (s)
Lagrådet spelar en viktig roll i Sveriges lagstiftningsarbete.
Det har främst till uppgift att granska viktiga lagförslag
innan regeringen lägger fram dem för riksdagen. Men även
ett riksdagsutskott kan be Lagrådet yttra sig innan riksdagen
tar slutlig ställning till en lag.
I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten. På
grund av den stora arbetsbördan fördelas arbetet på två avdelningar med tre
personer i varje.
I den allmänna debatten händer det ibland att Lagrådet omtalas som en
slags domstol. Men Lagrådet har inte till uppgift att fälla någon dom. I stället
har Lagrådet att som ett expertorgan ge synpunkter på nya lagförslag. Det är
aldrig Lagrådet som har sista ordet. Efter det att de tre juridiska experterna i
Lagrådet sagt sitt är det regeringens och riksdagens sak att ta ställning till
hur
lagtexterna skall utformas. Det slutliga ansvaret ligger alltid hos riksdagen.
För oss lagstiftare är rådet från Lagrådet en tillgång. Jag ser ständigt nya
exempel på att lagarna blir bättre formulerade genom att vi tar vara på
Lagrådets synpunkter. Goda och tydliga lagar är bra för medborgarna och
därför är också Lagrådet till gagn för svenska folket.
I den politiska debatten förekommer ibland att partier och debattörer
frestas att blåsa upp kritiska synpunkter från Lagrådet på ett helt orimligt
sätt
- inte för att kritiken som sådan är så tung och övertygande utan för att det
just är Lagrådet som för fram den. Det finns tyvärr åtskilliga exempel på att
debatten blivit hårt vingklippt genom att en del debattörer gärna gömmer sig
bakom Lagrådets auktoritet. I stället för att argumentera i sak hävdar de till
exempel att det rent principiellt skulle vara olämpligt om riksdagen går emot
"ett enhälligt lagråd".
Men även Lagrådet måste givetvis som alla andra finna sig i att dess
analyser och argument utsätts för en öppen och kritisk granskning. Lagrådet
får yttra sig över lagkomplex på vitt skilda områden, och det ligger i sakens
natur att de tre domarna inte kan vara experter på allt. Lagrådets yttranden
kommer därför i praktiken att bli av skiftande kvalitet.
I själva verket skulle det ha varit oklokt och olyckligt om riksdagen utan
undantag hade följt Lagrådet. Då skulle vi till exempel i Sverige
- inte fått lagstadgad åttatimmarsdag 1919
        - inte avskaffat dödsstraffet 1921
        - inte gett kvinnan rätt att bli domare 1923
        - inte fått lagstadgad semester 1938
        - inte genomfört den moderna barnavårdslagen 1960
        - inte givit de sämst ställda pensionärerna de förbättringar som 1987
följde
i       engångsskattens spår.
Varje politiskt parti kan säkert ge sina egna exempel på när
man tyckt att det skulle varit olämpligt att följa rådet från
Lagrådet. Ändå ser jag övervägande fördelar med nuvarande
system. Lagrådet har många gånger hjälpt riksdagen att ge
lagarna en bättre och tydligare utformning.
Det finns dock en brist i dagens system som snabbt bör avhjälpas.
Lagrådets ledamöter har i en särskild lag fått rätt till tre månaders ledighet
om året. Det innebär att Lagrådet vanligen har ett mycket långt sommar-
uppehåll. I år var Lagrådets första avdelning ledig 15 juni-24 augusti, medan
den andra avdelningens ledighet började omkring midsommar och varade till
den 1 september.
Enligt uppgifter som jag fått från tjänstemän i Regeringskansliet leder
Lagrådets långa semesterperiod till att arbetet med viktiga reformer och
lagförbättringar försenas. Eftersom sådana förseningar ytterst är till förfång
för Sveriges medborgare måste vi få en effektivare ordning för lagstiftnings-
arbetet.
Även om man alltså inte direkt kan jämföra Lagrådet med en domstol, bör
det ändå noteras att Högsta domstolen och Regeringsrätten aldrig stänger helt
för semester. Visserligen har de ett sommaruppehåll om fyra respektive två
veckor, men under denna tid har de ständigt en jouravdelning i tjänst.
Det är orimligt att viktiga reformer försenas på grund av att Lagrådet
stänger igen under sommaren. Den nuvarande ordningen bör ändras så att
Lagrådet vid behov kan lämna yttranden under hela året.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ändra Lagrådets arbete så att viktiga reformer inte
riskerar att försenas.

Stockholm den 21 oktober 1998
Jan Bergqvist (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)