Legitimation av naprapater

Motion 1992/93:So405 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

Naprapatin är en s.k. manuell medicin. Intresset för och
tilltron till naprapatin har blivit allt större under de senaste
årtiondena. Till skillnad från utövarna av en annan manuell
medicin, kiropraktikerna, kan naprapaterna inte bli
legitimerade. Kiropraktikerna fick möjligheter till
legitimation 1989.

Även naprapaterna bör få legitimation.

Under en följd av år har ett stort antal ledamöter från
olika riksdagspartier begärt att naprapaterna skall erhålla
legitimation. Vid bedömning av om även naprapaterna bör
legitimeras bör hänsyn tas främst till deras utbildning och
resultatet av de behandlingar de ger. Mot denna bakgrund
finns enligt vår mening starka skäl för att ge naprapater
möjlighet till legitimation. Vi vill här nämna några av dessa
skäl.

Utbildningen av naprapater sker i Sverige sedan 1971 vid
Naprapathic School i Stockholm. Utbildningstiden är fyra
års heltidsstudier. Inträdeskravet är gymnasiekompetens.
Av cirka 200 sökande intas 65 varje år. Kursplanen upptar
en rad medicinska och andra ämnesområden. För
undervisningen svarar över 40 olika lärare, av vilka de flesta
är läkare och några dessutom är med.dr. och även docenter
och professorer. Efter genomgången kurs inklusive
examensarbete erhålls graden Doctor of Naprapathy.
Uppemot 500 Doctors of Naprapathy har hittills utbildats
och är verksamma i vårt land.

Vad gäller omfattningen av och tilltron till naprapatin
vill vi nämna några förhållanden. Det senaste året beräknas
cirka 200 000 personer ha behandlats av naprapater och
antalet behandlingar har uppgått till nära en miljon. En
attitydundersökning utförd för några år sedan visade att 80
procent av svenskarna visade stort förtroende för
behandlingar av naprapater.

Många företag har naprapati i sin företagshälsovård.
Även inom idrottsmedicinen utnyttjas naprapater i stor
utsträckning. LO och TCO har kopplat rehabilitering till
den s.k. TFF-försäkringen för att medlemmarna lättare
skall kunna få hjälp av naprapater.

Utbildningen finns i Sverige och är anpassad efter våra
förhållanden. Svenska myndigheter har möjlighet till
kontroll och påverkan av utbildningen.

Behandling hos naprapat kan inte anses som riskfylld.
Eftersom belastningsskadorna ökar kan man räkna med allt
större behov behandlingar av naprapater. En legitimation
skulle innebära större säkerhet och trygghet för patienterna
vid val av terapeut. Dessutom skulle legitimationen
medföra möjligheter till ett ömsesidigt remissförfarande
mellan läkare och Doctors of Naprapathy till gagn för
patienterna.

Riksförsäkringsverket har i en rapport (RFV Anser
1987:3) visat, att om naprapater inordnas i den allmänna
vården skulle medicineringen kunna minska betydligt. Det
finns även rapporter som visar, att de som sökt
naprapatvård kommer snabbare in i produktionen igen än
andra.

Socialutskottet instämde i sitt betänkande
1988/89:SoU23 i bedömningen att det inom naprapatin
bedrivs ett seriöst arbete. Utskottet uttalade att regeringen,
så snart det föreligger ett tillräckligt underlag för ett
ställningstagande beträffande naprapaterna, bör pröva
frågan om deras legitimation. Vad socialutskottet anförde
om naprapaternas ställning beslutade riksdagen sedermera
att som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen förfogar enligt vår uppfattning över ett
tillräckligt underlag för att utan ytterligare dröjsmål kunna
fatta beslut om legitimation av naprapater. Naprapatin är
den vanligaste behandlingsformen inom den manuella
medicinen.

Verksamheten har numera nått en sådan omfattning att
det inte minst ur patienternas synpunkt ter sig nödvändigt
att den snarast förs in under samhällets tillsyn. Den
genomförda skattereformen vid årsskiftet 1990/91 slår på ett
orättvist sätt mot naprapaterna och mot alla de människor
som väljer vård hos dem. Dessa sjuka människor, som
kanske först sökt olika typer av vård, får dyrt betala sin
vård, dels genom att ingen ersättning utgår från
sjukförsäkringen, dels genom momsbeläggningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om underlag för och beslut om
legitimation av Doctors of Naprapathy.

Stockholm den 12 januari 1993

Birger Andersson (c)

Tage Påhlsson (c)