Legitimering av polismän, m.m.

Motion 1988/89:Ju207 av Göran Ericsson (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ju207

av Göran Ericsson (m)
Legitimering av polismän, m.m.

Sorn ett resultat av den genomförda polisreformen har utbildningen av nya
polismän förbättrats. Först efter nära tre års teoretisk och praktisk utbildning
får den nyanställde fullgöra polistjänst med egen beslutsrätt.

I syfte att förbättra kvaliteten på offentliga tjänster förs för närvarande en
diskussion om återinförande av tjänsteansvaret som avskaffades i samband
med ämbetsmannareformen. Ett återinförande av tjänsteansvaret innebär
förändringar i ansvaret för den enskilde polismannen.

Granskningen av polisfunktionen är redan i dag mycket omfattande och
ökade åtalsmöjligheter för tjänstefel kommer givetvis att också påverka
polisen. Det är enligt min mening rimligt att statsmakten, om den kräver ett
ökat ansvar för den enskilde statstjänstemannen i hans/hennes myndighetsutövning
också markerar att statsmakten känner ett ansvar för de anställda i
offentlig funktion.

Enligt de tidigare anställningsbestämmelser som gällde när tjänstefel var
åtalbart hade flertalet polismän ordinarie tjänster. Detta var en mycket stark
markering från den offentlige arbetsgivaren att polisen hade en mycket viktig
funktion i samhället. Ordinarie tjänster tillsätts inte längre inom polisen. I
anslutning till ett återinförande av tjänstemannaansvaret finns det enligt min
mening starka skäl som talar för att ordinarie tjänster åter bör inrättas inom
polisväsendet.

Få grupper inom statsförvaltningen har av samhället givits ett så långtgående
mandat när det gäller möjlighet till ingrepp i människors frihet som
polismannen. Under de senaste åren har också riksdagen utökat detta
mandat genom exempelvis utökade möjligheter till husrannsakan och
kroppsvisitation. Detta visar, att statsmakten har ett stort förtroende för
polisens möjligheter att med gott omdöme och hänsynstagande till omständigheterna
i det enskilda fallet använda långtgående tvångsåtgärder.

Vidgade mandat att använda tvingande lagar kräver också en ökad
noggrannhet vid personurvalet liksom att utbildningen ständigt måste
förbättras och utvidgas. Det torde stå utom allt tvivel att den svenske
polismannen mentalt och utbildningsmässigt tillhör de bästa i världen.

Mot bakgrund härav finns det anledning att koppla frågan om rätten att
utöva polisfunktionen till en mer formell legitimering av polismannen.
Genom att införa regler om legitimering av polisman kan staten också införa
regler om återkallande av legitimationen. En legitimering av polismannen
skulle öka rättstryggheten för den enskilde samtidigt som det medför en
personalpolitisk vinst för polismannen.

Det kan naturligtvis inte undvikas, att polismän liksom folk i andra
yrkeskategorier gör misstag och felbedömningar. För polismannen skulle
detta medföra återkallande av hans/hennes legitimation men inte förlust av
arbetet. Den nu f.d. polismannen skulle kunna fortsätta sitt arbete inom
polisen dock med andra arbetsuppgifter samt efter någon tid åter få möjlighet
att via ett testsystem återfå sin legitimation och kunna återkomma i sin
polisroll.

Den formella legitimeringen skulle lagfästas, d.v.s. polislagen skall
kompletteras i sina inledande paragrafer med en paragraf om vad som avses
med polismannafunktionen.

En sådan ordning som ovan beskrivits skulle också överensstämma med
vad arbetsdomstolen 1981 uttalat i en dom där ett mål om avskedande av en
polisman prövades och befanns korrekt. AD uttalade att ”Det är föga
tillfredsställande att den som på grund av de höga krav som måste ställas på
den offentliga tjänstens integritet, vilket särskilt gäller när det är fråga om en
polisman, kommer i en situation där han går miste om sin tjänst utan att ha
något rättsligt grundat anspråk på att staten undersöker omplaceringsmöjligheterna”.

Med den nu föreslagna ordningen med legitimering av polisman skapas
bättre förutsättningar för att polistjänsten bedrivs i oväld.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning syftande till
införande av en legitimering av polisman i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättandet av ordinarie polismanstjänster.

Stockholm den 13 januari 1989

Göran Ericsson (m)

Mot. 1988/89
Ju207

5

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en utredning syftande till införande av en legitimering av polisman i enlighet med vad i motionen anförts
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en utredning syftande till införande av en legitimering av polisman i enlighet med vad i motionen anförts
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av ordinarie polismanstjänster.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av ordinarie polismanstjänster.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.