Liberal kulturpolitik

Motion 1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp)

av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp)
Sammanfattning
? 1 miljon extra till Marionetteatern
?
? Rådgivningscenter för dansare
?
? 25 miljoner extra till Länsmusiken
?
? 3 miljoner extra till Länsteatern
?
? Lägre presstöd
?
? Avskaffa bibliotekslagen
?
? Grundlagsskydda yttrandefriheten i etermedia
?
? 1,7 miljoner extra till regional arkivverksamhet
?
? Se över principerna för hyressättning av museer
?
? 5 miljoner extra till Nordiska akvarellmuseet
?
? Avskaffa censuren på vuxenfilmer - inför ny åldersgräns på 18 år
?
? 4,3 miljoner extra till stöd för trossamfund
?
? Avskaffa de s.k. LO-pengarna
?
? Utredning om stöd till marknadsföring av svensk musik i utlandet
?
Inledning
Den enskilda människan är Folkpartiets utgångspunkt. Målet
är hennes frihet och livschanser. Vi har alla vår egen
personlighet och våra drömmar om framtiden. Vi är
utrustade med förnuft, känsla, samvete, förmåga att ta ansvar
och att utvecklas. Oavsett bakgrund, begåvning, fysisk och
mental styrka måste alla människor få många livschanser,
många möjligheter att växa och utvecklas. Det som benämns
KULTUR har en viktig roll i den personliga utvecklingen.
Självständighet
Även om varje människa är unik förenas vi av vissa
gemensamma andliga och materiella behov. Vi har alla rätt
till liv, frihet och sökande efter lycka. Samtidigt har vi
ansvar för att dessa rättigheter omfattar alla. Liberal
individualism är därför oförenlig med en egoism där man
bara ser till sig själv. Folkpartiet betraktar alla människor
som jämlikar - men inte som lika. Kraven på jämlikhet
betyder inte att alla skall leva likadant, utan att alla skall ha
möjligheter att utvecklas som självständiga människor. Även
i den utvecklingen erbjuder det som benämns KULTUR en
mångfald i vilken var och en av oss kan finna sin del.
Kulturpolitiken skall uppmuntra och underlätta den
individuella processen.
Tilltro till människans möjligheter
Folkpartiet verkar för ett samhälle där den kulturella och
moraliska traditionen präglas av tilltro till den enskilda
människans möjligheter, medkänsla med de svaga och
beredskap att ta strid för öppenhet, mångfald och tolerans.
Humanismens och demokratins ideal kan endast hållas
levande genom att ständigt hävdas i en öppen kamp om
människornas övertygelser.
En sådan tradition behöver ofta lång tid för att växa sig stark. Samtidigt lär
oss historien att det som vuxit fram under mycket lång tid snabbt kan
förloras. Kulturpolitikens uppgift är att stärka förutsättningarna för
humanismens ideal att leva vidare och utvecklas. Våra moraliska val kan
aldrig göras i ett tomrum. De förutsätter en bakgrund av erfarenheter,
tolkningsmönster och problemställningar som kulturen gör levande. Kultur-
arvet får aldrig betraktas som något statiskt eller musealt.
Andlig frihet
Grunden för idé- och normbildningen måste vara en
omfattande andlig frihet. Rätten att fritt skildra verkligheten
och fritt uttrycka åsikter, erfarenheter och värderingar skall
ha starkt grundlagsskydd. Endast då kan människor i fredliga
former påverka och låta sig påverkas av andra. Ett utbyte av
tankar, idéer och argument är grunden för varje samhälle
som präglas av växande.
En levande kultur förutsätter många fria kulturskapare. Idag är medier,
organisationer, konstnärer och forskare ofta direkt beroende av bidrag från
den offentliga sektorn. För att minska beroendet av den offentliga makten
bör kulturlivet i större utsträckning stimuleras genom generella metoder som
avdragsrätt för gåvor till kulturella ändamål och gynnsamma skattevillkor för
kulturutövare.
Religionsfrihet
Kristendomen har i tusen år varit den dominerande
religionen i Sverige. Kunskapen om och förståelsen för detta
arv och humanismens betydelse för vår kultur är en viktig
grund i det svenska samhällets utveckling. Staten har ett
ansvar för att säkra en fri religionsutövning men skall inte ta
ställning för en viss religion eller ett visst samfund. Politiken
måste respektera den religiösa mångfalden i dagens Sverige.
Staten har ett ansvar för att kulturhistoriskt värdefulla
kyrkobyggnader bevaras.
Arv för alla
Vetenskapen och den humanistiska kulturtraditionen bygger
ytterst på samma grundvärden - respekt för den enskilde och
tilltro till fritt skapande och fritt sökande efter sanningen.
Våra kunskaper kan alltid öka och vårt synsätt alltid
förändras genom att var och en fritt får pröva olika lösningar
på gamla och nya problem. Forskningens frihet är en
omistlig del av den andliga friheten. Genom skola,
folkbildning och ett rikt kulturliv skall vårt kulturella och
vetenskapliga arv vara tillgängligt för alla. Folkpartiet verkar
för ett samhälle som är en kunskapens och kulturens
demokrati.
Mångfald och tradition
Internationella kontakter berikar och förnyar kulturen.
Världen i all sin mångfald erbjuder ständigt nya möjligheter
till nytänkande och utveckling som vi kan ta tillvara genom
internationella kontakter och den etniska mångfald som i dag
präglar Sverige. Samtidigt är det en viktig uppgift för
kulturpolitiken att värna om Sveriges egna kulturella
traditioner.
Kulturarv
Att vårda kulturarvet innebär att bevara kunskap, idéer,
föremål och miljöer som speglar äldre tiders livs- och
samhällsformer. Inte minst gäller detta det kulturlandskap
som människor under generationer har skapat. Kulturarvet
ger perspektiv på vår samtid och nya idéer om hur vi kan
forma vår framtid. Sverige har länge brustit i vården av detta
arv. I en tid då landet förvandlats från etnisk enhetlighet till
etnisk mångfald, är det viktigt att den enskilde lär känna sina
egna rötter. Det ger oss den identitet som vi behöver för att
känna trygghet och värdighet i tillvaron. Kulturarvet är också
en viktig grund för den kulturella utvecklingen. Den som
känner sin egen tradition blir mer öppen inför det
främmande.
En mängd organisationer liksom enskilda personer - till exempel
hembygdsföreningar, byalag, slöjdare, släktforskningsföreningar, folkbild-
ningsorganisationer, vänföreningar för museer, institutioner och ensembler
av olika slag liksom andra traditionsvårdande grupper - håller gamla
kunskaper levande i det svenska samhället. Sådan verksamhet skall stödjas.
Väsentliga delar av kulturarvet kan göras tillgängligt på elektroniska
nätverk. Varje dag läggs nya delar till vårt gemensamma kulturarv. I och
med datoriseringen försvinner mycket information. Brev, skrivelser etc
hamnar i datorer via e-post. Det finns därför en större risk än tidigare att
viktig dokumentation går till spillo. För att kunna bevara och dokumentera
sådant som kan vara till glädje för framtida generationer måste problemet
med dokumentationen, i och med datoriseringen, uppmärksammas.
Offentlig arkitektur
Arkitektur och stadsbyggnad vittnar inför framtiden om olika
epokers estetiska värderingar. Det är därför viktigt för varje
generation att ställa krav på den offentliga arkitekturen, på
stadsrummets gestaltning, på den estetiska utformningen av
infrastrukturen och andra anläggningar.
Föreningsliv
Människors engagemang och arbete i föreningar och
samfund är en viktig kraft för ett gott samhälle. Politiken bör
bidra till att föreningslivet får goda förutsättningar. En
jämnare fördelning av hemarbetet är en förutsättning för att
både kvinnor och män skall ha goda möjligheter till
föreningsaktiviteter.
Politiken bör uppmuntra människor till ett ökat medborgerligt ansvars-
tagande genom att överföra verksamheter från centrala till lokala nivåer, från
offentliga förvaltningar till frivilliga sammanslutningar. Högskolor med
kulturell utbildning, liksom de ideella folkrörelserna och folkbildningen,
bidrar till ett omfattande och mångsidigt kulturliv.
Stat och kommun bör till exempel till ideella föreningar överföra drift av
vissa anläggningar och viss verksamhet. Utrymmet för ideella insatser i vård
och omsorg, utbildning och kultur, bistånd och totalförsvar måste öka. Det
ger människor ökad makt över sin vardag och stimulerar också till det aktiva
medborgarskap som är en förutsättning för ansvarstagande och demokrati.
Radio/TV
Den tekniska utvecklingen förändrar snabbt villkoren för
radio och television. Mångfalden ökar och tidigare
begränsningar i etableringsmöjligheterna försvinner. Så
länge tillgången på frekvenser är begränsad bör de
frekvenser som inte används av de statligt ägda kanalerna
fördelas genom regelbundet återkommande auktioner.
Särskilt viktigt är att tillåta nya rikstäckande radiokanaler
som kan konkurrera med det statliga riksradiomonopolet.
Staten har även i fortsättningen ett ansvar för att det finns en
svensk reklamfri kvalitetsproduktion av radio- och TV-
program.
Konsterna
Konsten i form av texter, bilder, ljud, föremål och
gestaltningar är en stark samhällsförändrande kraft. I tider av
politiskt förtryck har frihetskampen ofta hållits levande just
genom konsten. Politiker kan inte skapa kreativitet eller
kommendera fram nyskapande konst, men politiken kan
underlätta för människor att pröva nya idéer.
Politiken skall understödja konstnärlig mångfald och utveckling samtidigt
som äldre tiders skapande hålls levande. Ytterst handlar det om att öka den
enskildes möjligheter till personlig utveckling, att ständigt ge möjligheter
till
nya upplevelser och ny förståelse av sig själv och sin omgivning.
En engagerad och kritisk publik är konstens viktigaste stöd. Konstens
värde kan dock inte mätas enbart i marknadstermer eller publiksiffror. Utan
ett offentligt kulturstöd skulle många konstyttringar inte överleva och färre
människor skulle då få möjlighet att möta konsten. Stödet till konsten skall
ske i former som garanterar mångfald och oberoende av den politiska
makten. Konststödet skall främja sådan kvalitet som bygger på kunskap om
respektive konstforms uttrycksmedel.
Proffs och amatörer
Ett aktivt kulturliv förutsätter både professionella
yrkesutövare och amatörer - både djup och bredd. Ett rikt
konstliv måste vara tillgängligt för alla medborgare, oavsett
bostadsort, utbildning, ekonomi och etnisk tillhörighet. Ett
brett regionalt kulturutbud också utanför storstadsregionerna
behövs. Verksamheter med nationellt ansvar skall garanteras
ett ekonomiskt stöd av staten.
Kultur för barn och ungdom
Kultur för barn och ungdom bör ha särskilt stöd. Förskolan
och skolan skall ge alla barn tillgång till kulturupplevelser.
För Folkpartiet är målet att varje barn och ungdom i
skolåldern bör få vara med om åtminstone en teater och en
musikföreställning per läsår. Musik- och kulturskolorna är
viktiga för barns och ungdomars möjligheter till
kulturutövande. De har också avgörande betydelse för
rekryteringen till professionell utbildning av musiker och
andra konstskapare.
Allmän kulturverksamhet
Riksdagen var enig i 1996 års beslut om de nationella
kulturpolitiska målen:
? värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att
använda den,
?
? verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande,
?
? främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,
?
? ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden
kraft i samhället,
?
? bevara och bruka kulturarvet,
?
? främja bildningssträvanden samt
?
? främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom
landet.
?
Målet för ungdomsfrågorna är att främja goda levnadsvillkor
för ungdomar samt att stärka ungdomars delaktighet i
samhällsutvecklingen.
Målet för folkrörelse- och idrottsfrågor är att stärka medborgarnas
engagemang samt inflytande och delaktighet i samhället.
Den gemensamma synen när det gäller målen behöver inte nödvändigtvis
resultera i samsyn när det gäller utformningen av kulturpolitiken.
Musik som exportvara
I en rapport från september 1998 har en sammanställning
gjorts över den svenska musikexporten. Författarna är
medvetna om de brister som finns i statistiken, men siffrorna
ger ändå en viss bild av musikindustrins betydelse för
Sverige.
Fonogramindustrin beräknar det totala försäljningsvärdet av licensintäkter
och försäljning av skivor till knappt 1,2 mdr kr.
Till detta kommer upphovsrätter till kompositörer, förlag och musiker med
drygt 450 Mkr. och övriga förlagsinkomster samt för framträdanden i
utlandet med 400 Mkr. Sammantaget innebär det över 2 mdr kr i exportvärde
för svensk musik.
Till allra största delen handlar det om populärmusik och den behöver
uppenbarligen inget stöd för marknadsföring i utlandet.
Däremot finns annan svensk musik som också borde ha förutsättningar till
att vinna uppskattning utomlands, men för det behövs en medveten
marknadsföring och ett långsiktigt stöd för att uppnå goda resultat.
Regeringen bör tillsätta en utredning om hur svensk musik, förutom
populärmusiken, ska kunna få stöd till marknadsföring och framträdanden
utomlands för att öka den svenska exporten av musik.
   Det som här anförts om att regeringen bör tillsätta en utredning om stöd
till marknadsföring av svensk musik i utlandet bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
TV-avgift
Regeringen föreslår att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift
ändras så att TV-avgiften från den 1 januari 1999 höjs från 1
572 kronor till 1 608 kronor för ett år. Folkpartiet ställer sig i
och för sig tveksamt till de successiva avgiftshöjningarna av
TV-licensen som genomförts under senare år, men
accepterar höjningen och förutsätter att regeringen inte har
för avsikt att ytterligare höja TV-licensen under
mandatperioden.
Teater, dans och musik
Marionetteatern
I år har Marionetteatern i Stockholm funnits i 40 år.
Marionetteatern är föregångare inom barnkulturen. Den är
Sveriges första representant för scenkonstformen dockteater.
Marionetteatern har vunnit stor uppskattning vid gästspel
över hela världen. Teatern svarar för yrkesutbildning inom
sin genre och den har skapat ett unikt museum för stiliserad
scenkonst - Marionettmuseet. Folkpartiet föreslår att det
statliga stödet till Marionetteatern ökar med
1 000 000 kronor.
Det som här anförts om ökat stöd till Marionetteatern bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Dans
Dansares yrkeskarriär slutar oftast vid relativt låg ålder.
Yrkesdansare med fast anställning vid teater pensioneras vid
41-44 års ålder. Det är inte ovanligt att dansare på grund av
skador nödgas avbryta sin yrkeskarriär vid ännu lägre ålder.
För dansare utan fast anställning - frilansdansare - gäller för
närvarande ingen annan pensionsålder än den allmänna.
Det är önskvärt att dansare finner en ny yrkesinriktning efter dans-
karriärens slut. Det skulle stärka dansarens självkänsla och ge möjlighet till
många år av insatsmöjlighet där även en relativt kort yrkeserfarenhet som
dansare kan vara värdefull bakgrund.
Det krävs speciell kunskap om dansares utbildning, arbetssituation och
kvalifikationer för att ge råd till dansare vid yrkesbyte sedan karriären som
yrkesdansare upphört. Därför är det önskvärt att det vid åtminstone någon
institution i landet finns personal med specialinriktning på rådgivning till
dansare.
Rådgivningen kan organiseras som en fristående enhet men också så att till
exempel något arbetsförmedlingskontor etablerar en avdelning som kan
kallas rådgivningscenter för dansare. Regeringen bör utreda möjligheten att
inrätta ett sådant rådgivningscenter för dansare.
Det som här anförts om att utreda möjligheten att inrätta ett rådgivnings-
center för dansare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Länsmusiken
Länsmusiken svarar för den största delen av det
professionella konsertutbudet i respektive region. Redan nu
har åtskilliga delar av denna viktiga kulturverksamhet stora
ekonomiska problem. Storleken på anslagen från staten och
från de regionala huvudmännen är sådan att det på många
håll är närmast omöjligt att uppehålla den kvalitet som man
lyckats uppnå.
Folkpartiet anser att de regionala huvudmännen bör ges ytterligare tid till
förfogande för att justera sina ekonomiska insatser i enlighet med av
riksdagen uttalade riktlinjer för stödet till länsmusiken. Att regeringen
reducerar den förutskickade minskningen av statsbidraget visar att
regeringen också noterat problemen för länsmusiken.  Folkpartiet föreslår
därför att anslaget till Länsmusiken ökar med 25 miljoner kronor för 1999.
Det som här anförts om utökat stöd för Länsmusiken bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Länsteatern
De regionala teatrarna är en av förutsättningarna för ett rikt
kulturliv även utanför Stockholm. Folkpartiet anser att de
behöver utökade resurser för sin verksamhet. Folkpartiet
anslår därför ytterligare tre miljoner till Länsteatern.
Egentligen bör anslagen till bl a länsmusik och länsteater ses
i ett sammanhang, eftersom regionerna bör få ett samlat
statligt kulturstöd. Nu pågår försök med detta för Skåne,
Gotland och Kalmar län, varför vi inte föreslår någon
ändring.
Det som ovan anförts om ökat stöd till Länsteatern bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Bibliotek, litteratur och
kulturtidskrifter
Fria och oberoende medier
Yttrandefriheten kräver fria, oberoende medier. Mediernas
frihet är en förutsättning för att de skall kunna fullgöra sin
demokratiska granskningsfunktion.
Läsning ger stora möjligheter till eftertanke och till abstrakta och
nyanserade resonemang. Boken, tidningen och tidskriften har därför en
särskild betydelse för kunskaps- och idébildningen. Det är en viktig politisk
uppgift att värna och utveckla den skriftliga kulturen. Många hushåll saknar i
dag dagstidning - ofta av ekonomiska skäl.
Dagstidningarna är en omistlig tillgång för demokratin. Men en fri
dagspress bör fungera utan statliga bidrag. Folkpartiet föreslår därför
minskade anslag till presstöd vilket redovisas i vår finanspolitiska motion.
Avskaffa bibliotekslagen
Fler bibliotek bör utvecklas till kultur- och
informationscentra. De skall tillhandahålla medier för syn-
och hörselskadade samt på invandrarspråk. Kommunerna
skall inte ta ut avgifter för boklån.
Folkpartiet var motståndare till den bibliotekslag som riksdagen nyligen
fattat beslut om. Det finns en risk att den lagen stimulerar kommunerna till
minskad satsning på biblioteksverksamhet - i enlighet med lagens
minimikrav. Folkpartiet anser att kommunernas ansvar för bibliotekens
ställning bör vara väsentligt större än vad som krävs enligt den till ytterst
litet
förpliktigande bibliotekslagen.
Det som här anförts om avskaffandet av bibliotekslagen bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Etermedia
Mångfalden i etermedierna har ökat. Utvecklingen av
informationstekniken kommer att ge ytterligare möjligheter.
Yttrandefriheten i elektroniska medier bör skyddas i
grundlagen. Riksdagen bör uppdraga åt regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag om sådan ändring av
grundlagen.
Det som här anförts om att skydda yttrandefriheten i etermedia i
grundlagen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bild och form samt
konsthantverk
Bidrag till regional arkivverksamhet
Folkpartiet anser att folkrörelsearkivens - ett 80-tal -
betydelse för vårt kulturarv är oerhört viktigt. De regionala
arkiven förvaltar betydande arkivbestånd och samlingar med
stort kulturhistoriskt värde. De arbetar på uppdrag av ett rikt
föreningsliv och en ideell sektor och de är en resurs för såväl
offentlig som privat sektor. Arkiven efterfrågas bland annat
inom vetenskaplig forskning, släkt- och hembygdsforskning,
skola och kulturliv.
Inför den satsning på dokumentation om industrisamhällets historia, som
regeringen bland annat stöder genom ökning av anslaget till Arbetarrörelsens
arkiv och bibliotek, anser Folkpartiet att även folkrörelsearkivens resurser
bör förstärkas ytterligare. Det som i Arbetarrörelsens arkiv redovisar de
centrala organisationernas historia motsvaras på regional och lokal nivå av
Folkrörelsearkiven. För den historiska helheten är det angeläget att även den
lokala verksamheten dokumenteras på ett för forskningen lämpligt sätt.
Folkpartiet föreslår utökade anslag på 1 700 000 kronor till olika delar av
folkrörelsearkiven.
Det som här anförts om ökade anslag till regional arkivverksamhet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Museer och utställningar
Hyresprinciper
I de statliga museernas ekonomiska förvaltning upptar ofta
hyreskostnaderna en betydande del av utgifterna. Nya
principer har införts, där hyressättningen gjorts efter en sorts
allmän kostnadsnivå för lokaler inom området. Folkpartiet
anser att detta oftast har fått orimliga konsekvenser och att
den redovisningsmetoden ger en felaktig bild av lokalernas
marknadsvärde.
Det finns exempel på museer vars styrelser har reagerat häftigt på
hyresprinciperna och vidtagit okonventionella åtgärder för att markera det
orimliga i situationen. Folkpartiet har stor förståelse för att sådana
reaktioner
blir följden.
När staten låter bygga byggnader för museer görs detta givetvis för
respektive museums behov och inte för en tänkt uthyrning där det är en
tillfällighet att just museet blir hyresgäst.
Folkpartiet anser att principerna för hyressättning av museer och andra
liknande statliga byggnader bör ses över så att inte en fiktiv hyra debiteras
med fantasibelopp som ger en felaktig uppfattning om aktuellt statligt stöd
till verksamheten. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att göra sådan
utredning och återkomma till riksdagen med förslag.
Det som här anförts om att riksdagen bör uppdraga åt regeringen att göra
en utredning om principerna för hyressättning av museer och andra liknande
statliga byggnader bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Världskulturmuseet
Riksdagen beslöt 1996 att ett samlat etnografiskt
centralmuseum - ett museum för världskultur - skall inrättas
i Göteborg från och med 1999. I detta skall ingå det
förstatligade Etnografiska museet i Göteborg samt Folkens
museum - etnografiska i Stockholm, Medelhavsmuseet i
Stockholm och Östasiatiska museet i Stockholm. Folkpartiet
motsatte sig förslaget och ingår alltså inte i den majoritet
som är underlag för riksdagens beslut.
Folkpartiet anser att den förändring som riksdagsbeslutet innebar var
särskilt anmärkningsvärd med tanke på Östasiatiska museet och Medelhavs-
museet.
Östasiatiska museet är ett renodlat konstmuseum och inte ett etnografiskt
museum. Det bildades så sent som 1959 genom att de statliga samlingarna av
östasiatisk konst sammanfördes. Ungefär hälften av museets konstsamling
tillhör Nationalmuseum. Östasiatiska museet är totalintegrerat med National-
museum och har sina lokaler i dess närhet där också Moderna museet finns.
En mängd praktiska problem löses gemensamt mellan de tre museerna - till
exempel transporter och bevakning. Den kompetens som finns på
Östasiatiska museet är helt inriktad på museet som konst- och arkeologi-
museum. Eftersom riksdagens beslut innebär att Östasiatiska museets publika
verksamhet skall bevaras i Stockholm finner vi ingen som helst anledning att
överföra Östasiatiska museet till Göteborgs världskulturmuseums
ansvarsområde. Folkpartiet anser därför att beslutet om världskulturmuseet
skall ändras så att Östasiatiska museets knytning till Statens konstmuseer
består och att det fruktbärande och naturliga samarbetet mellan National-
museum, Moderna museet och Östasiatiska museet kan fortsätta. Det bör
riksdagen ge regeringen till känna.
Även beslutet om att sammanföra Medelhavsmuseet med Världs-
kulturmuseet är synnerligen tveksamt. Ungefär hälften av Medelhavsmuseets
samlingar tillhör Nationalmuseum. Om en omorganisation som påverkar
Medelhavsmuseet skall ske, är det enligt Folkpartiets uppfattning mer
naturligt att överföra Medelhavsmuseet till Statens konstmuseer än till det
nya världskulturmuseet. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
Nordiska akvarellmuseet
Nordiska akvarellmuseet är en gemensam satsning av den
ideella organisationen Nordiska akvarellsällskapet och
Tjörns kommun. Projektet har rönt stort intresse i hela
Norden. Museet, som är det första i sitt slag i Europa, har
betydelse på det kulturpolitiska, det näringspolitiska och det
sysselsättningspolitiska planet.
Investerings- och planeringskostnaderna för projektet är beräknade till
drygt 50 miljoner kronor. Av detta investeringsbelopp är redan 45 miljoner
kronor tillgängliga för projektet. För år 1999 föreslår Folkpartiet att fem
miljoner kronor tillförs till Nordiska akvarellmuseet.
Det som här anförts om att tillföra Nordiska akvarellmuseet extra resurser
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Film och medier
Folkpartiet anser att censuren av vuxenfilmer skall avskaffas
och att enda skälet till granskning skall vara att sätta en
åldersgräns för den granskade filmens publik. Det skulle
innebära att biofilm som ej granskats ej heller får visas för
barn och ungdom. En ny åldersgräns på 18 år bör införas.
Riksdagen bör uppdra åt regeringen att återkomma med
förslag i detta ärende - i god tid före filmcensurens 100-
årsjubileum år 2011.
Det som här anförts om att avskaffa censuren på vuxenfilmer och då införa
en ny åldersgräns på 18 år bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Trossamfund
Under innevarande budgetår har regeringen minskat anslaget
Stöd till trossamfund. Folkpartiet motsatte sig neddragningen
då, och anser nu, som för ett år sedan, att anslaget ska höjas.
Huvuddelen av anslaget fördelas av Samarbetsnämnden för
statsbidrag till trossamfund. Det antal personer som betjänas
av de trossamfund som får del av det statliga stödet har
emellertid ökat avsevärt under de senaste åren. Det gäller i
hög grad de samfund som betjänar invandrare. Folkpartiet
anser att de aktuella trossamfundens ansvarsområde
motiverar en höjning av anslaget. Därför föreslår Folkpartiet
att anslaget Stöd till trossamfund ökas med 4 300 000
kronor.
Det som här anförts om ökade anslag till Stöd till trossamfund bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Folkbildning
Idag finns ett bidrag till stöd för uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor. Bidraget uppgår till 40 miljoner
kronor och fördelas mellan de fackliga organisationerna LO,
TCO och SACO samt LRF och Sveriges fiskares riksförbund
SFR. Det innebär bland annat att LO av statliga medel får
stöd samtidigt som LO ger bidrag till det socialdemokratiska
partiet. Vi ställer oss mycket tveksamma till ett sådant
förfarande och anser att detta bidrag ska avskaffas.
Det som här anförts om att avskaffa stödet till de fackliga organisationerna
för uppsökande verksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör tillsätta en utredning om marknadsföring av
svensk musik i utlandet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till Marionetteatern,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att inrätta ett rådgivningscenter för dansare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till Länsmusiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till Länsteatern,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffandet av bibliotekslagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att grundlagsskydda yttrandefriheten i etermedierna,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till regional arkivverksamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra en utredning om principerna vid hyressättning av museer
och andra liknande statliga byggnader, 2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillföra Nordiska akvarellmuseet extra resurser,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa censuren av vuxenfilmer, 1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ny
åldersgräns på 18 år införs när censuren av vuxenfilmer har avskaffats, 1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till trossamfund,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa stödet till de fackliga organisationerna för
uppsökande verksamhet,
15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid enligt följande:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
B 3. Ökat anslag till Marionetteatern
115 240
+ 1 000
B 2. Ökat anslag till Länsmusiken
534 146
+ 25 000
B 2. Ökat anslag till Länsteatern
534 146
+ 3 000
F 2. Bidrag till regional arkiv-
verksamhet
2 982
+ 1 700
H 3. statligt stöd till Nordiska
akvarellmuseet
+ 5 000
K 1. Stöd till trossamfund
55 700
+ 4 300
L 1  De s.k. LO-pengarna
2 508 405
- 40 000
Folkpartiet har inom andra områden som rör Utgiftsområde
17 förslag till anslagsförändringar.

Stockholm den 28 oktober 1998
Lennart Kollmats (fp)

Kenth Skårvik (fp)

1 Yrkandena 7, 11 och 12 hänvisade till KU.
2 Yrkande 9 hänvisat till FiU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (43)