Märkning av livsmedel

Motion 1991/92:L707 av Viola Furubjelke och Maj-Inger Klingvall (s)

av Viola Furubjelke och Maj-Inger Klingvall (s)
Livsmedelsdebatten i vårt land kännetecknas numera av
kvalitetsfrågor mera än kvantitetsfrågor. Jämfört med stora
delar av världen är vi i Sverige så privilegierade att riklig
tillgång på mat anses som en självklarhet. Debatten har i
stället kommit att handla om livsmedlens kvalitet, hur de
har framställts och vilka tillsatser som använts vid
beredningen, men också om kostsammansättningens
betydelse för hälsa och välbefinnande.
Målet för svensk livsmedelspolitik är att konsumenterna
skall kunna köpa livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.
För att underlätta för konsumenterna i valet mellan olika
produkter har bl.a. lagstiftats om innehållsdeklaration vad
gäller ingredienser och tillsatser och om s.k. jämförpriser.
Därtill finns flera rekommendationer och
överenskommelser med livsmedelsbranschen bl.a. om
märkning av fett- och sockerinnehåll samt om att ange
ursprungsland för frukt och grönsaker.
I enlighet med propositionen om livsmedelskontroll
beslöt riksdagen våren 1989 att märkning med
ursprungsland skall ske på alla färdigförpackade livsmedel
fr.o.m. 1 januari 1992.
Allt detta är mycket bra men med enkla medel skulle det
kunna göras ännu bättre. Gatt- och EG-anpassning gör att
vi kan förvänta oss mer importerade livsmedelsprodukter i
affärerna. Detta är för konsumenterna i huvudsak positivt
eftersom det troligen kommer att ge billigare livsmedel. Det
är emellertid viktigt att kunden alltid får information om
varifrån ett livsmedel kommer. För många människor är det
viktigt att gynna de lokala odlarna eller att köpa svenskt.
Det gäller naturligtvis även de livsmedel som inte är
färdigförpackade.
För lösförsäljning av frukt och grönsaker finns en
överenskommelse med branschen om att produktionslandet
skall anges. Det vore bra om även andra livsmedel som säljs
över disk omfattades av kravet om ursprungsmärkning. Det
står ju oftast en lapp med priset på instucket i köttstycket i
charkdisken. På den skulle det väl också kunna anges om
fläskkotletten kommer från en svensk eller polsk gris. Att
kunden -- om han/hon kommer på det -- kan fråga en
expedit räcker inte. Det är enligt vår mening rimligt att även
köttet, osten och andra livsmedel som numera allt oftare
säljs över disk märks med ursprungsland.
Dessa ändringar i livsmedelslagen kommer att ge
svenska konsumenter en bättre varuinformation i en alltmer
internationaliserad livsmedelshandel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att tillägg görs i livsmedelslagen så
att också livsmedel som säljs ''över disk'' omfattas av kravet
på märkning med ursprungsland.

Stockholm den 24 januari 1992

Viola Furubjelke (s)

Maj-Inger Klingvall (s)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 1992-01-27 Bordläggning: 1992-02-06 Hänvisning: 1992-02-10
Yrkanden (2)