med anledning av förs. 2000/01:RS1 Riksdagen inför 2000-talet

Motion 2000/01:K5 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att godkänna vad i motionen anförs om
ämnesindelade budgetdebatter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avlämnande av propositioner till riksdagen.
3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen vad i motionen anförs om
motionsrätten och förenklad utskottsbehandling av motioner.
4. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att verka för förbättrade
arbetsvillkor för riksdagsledamöterna i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2 Riksdagsstyrelsens förslag
2.1 Huvuddrag
I föreliggande förslag lägger riksdagsstyrelsen, med anledning av
Riksdagskommitténs huvudbetänkande, fram förslag till vissa
förändringar med fokus på budgetprocessen, riksdagens arbete med
uppföljning och utvärdering, riksdagens arbete med EU-frågor samt vissa
förtydliganden avseende utskottens arbetsformer.
Utredningsarbetet kommer att fortsätta beträffande regeringens skrivelser
och redogörelser, motionsinstitutets utformning, det faktiska budgetarbetets
organisation i Regeringskansliet och dess påverkan på rambeslutsmodellen
och utskottsindelningen samt statlig revision.
2.2 Riktlinjer och oreglerade arbetsformer
De förslag som nu läggs fram är förhållandevis måttfulla och avser i
huvudsak erfarenhetsbaserade finslipningar av gällande arbetsformer. Det
gäller då till exempel förslag om att förbättra oppositionens
förutsättningar att utarbeta alternativa budgetförslag och om att
regeringen årligen bör avlämna resultatskrivelser för alla utgiftsområdena
till riksdagen. Det gäller också problemen kring lagrådsgranskning av
skatteförslag i budgetpropositionen och om författningsregleringen av
budgetprocessen.
I förslaget presenteras också en handlingsplan i nio punkter för det
fortsatta arbetet med en förbättrad uppföljnings- och utvärderingsverksamhet i
riksdagen. Beträffande EU-frågorna föreslås riktlinjer för riksdagens arbete
med dem samt förslag om förbättrad information från regeringen till
utskotten, EU-nämnden och kammaren om EU-frågorna.
När det gäller utskottens arbetsformer föreslås riktlinjer för förändringar
av utskottens arbete.
2.3 Ändrad lagstiftning
Det som föreslås uttryckas i 4 kap. 16 § riksdagsordningen är att
utskotten, förutom sin nuvarande ärendeberedning, också skall ha
uppgiften att inom sina ämnesområden följa upp och utvärdera
riksdagsbesluten.
Det föreslås också att regeringen skall redovisa sitt agerande i EU för
riksdagen. Hittillsvarande skrivning i 10 kap. 1 § riksdagsordningen uttrycker
mera en generell informationsplikt om samarbetet i Europeiska unionen.
Dessutom föreslås vissa delar av EU-nämndens arbete kunna ske offentligt.
Vidare föreslås att lagen om statsbudgeten ändras så att inga preliminära
beslut om utgiftstak och ramar skall fattas med anledning av den ekonomiska
vårpropositionen.
3 Mina ändringsförslag
I huvudsak är Riksdagskommitténs och riksdagsstyrelsens förslag
välgrundade och ägnade att förbättra, fördjupa och effektivisera
riksdagens arbete. Det finns dock några frågor där jag har en annan
uppfattning än den som redovisas i förslaget.
3.1 Budgetdebatterna i kammaren
I förslaget redovisas för- och nackdelar med att budgetdebatterna i
kammaren bör vara sammanhållna respektive ämnesindelade. I förslaget
landar man på att föreslå att de som huvudregel bör vara sammanhållna.
Vi är överens om att budgetdebatterna i kammaren fyller en viktig
funktion i riksdagens budgetberedning. Den övergripande bilden av budgeten
och den ekonomiska politiken ges i partiledardebatten och i den inledande
ekonomiska debatten. Däremot anser jag att förslaget om sammanhållna
budgetdebatter inte vitaliserar och begripliggör debatterna för allmänheten.
Tvärtom. Det blir omöjligt att följa en debatt om till exempel
sjöfartspolitikens inriktning när inlägg i detta ämne blandas med inlägg om
luftfart, om anslag för beläggning av grusvägar och om organisationen av
meteorologisk verksamhet.
Jag kan ha förståelse för det mera beslutstekniska motivet att en
ämnesindelad debatt skulle försvåra den avvägning inom utgiftsområdet som
är önskvärd. Detta motiv är dock riksdagsinternt och har ingen bäring på den
allmänhet som eventuellt följer debatterna. Jag är övertygad om att de önskar
en samlad debatt om de aktuella ämnesområdena ett efter ett. Det blir då
också möjligt att planera sitt riksdagsbesök på ett annat sätt med beaktande av
den enskildes intresseområden.
Jag anser således att budgetdebatterna som huvudregel skall vara
ämnesindelade på ett relevant och - beroende på aktuella politiska
meningsskiljaktigheter - intresseväckande sätt.
3.2 Propositioner i tid
Det är oacceptabelt att regeringen presenterar sina propositioner på det
sätt som nu sker. Förseningar med tidspressad riksdagshantering som
följd är legio. Dessutom presenteras propositionerna - som kommittén
konstaterar - stötvis.
I riksdagskommitténs förslag föreligger bedömningen att det är angeläget
att "de ansträngningar som regeringen gör för att undvika anhopningar i
riksdagen av propositioner fortsätter". Inte ens denna mycket hovsamma
framställning finner stöd i riksdagsstyrelsens hantering. Det föreslås inte
något tillkännagivande till regeringen på denna punkt. Regeringen måste
avlämna propositionerna fördelat under riksdagsåret på ett jämnare sätt än
idag. Dessutom måste regeringen avlämna propositionerna senast vid de
datum som angivits, till exempel i mars varje år, om regeringen vill ha
propositionen behandlad före sommaruppehållet. Det måste anses föreligga
synnerliga skäl för att göra avsteg från sådana datum. Ett sådant
tillkännagivande är, enligt min mening, synnerligen motiverat och angeläget.
3.3 Friare motionsrätt
Riksdagsledamöternas motionsrätt, främst när det gäller regeringens
skrivelser, diskuteras på flera ställen i Riksdagskommitténs och
riksdagsstyrelsens förslag. Inga ändringar föreslås i nuläget, utan det
konstateras att vidare utredning erfordras. Vidare diskuteras ytterligare
förenklad utskottsbehandling av de fristående motionerna. Det uppges
vara angeläget att utskotten ägnar mindre tid åt motionsbehandlingen och
mer tid åt EU-bevakning och uppföljning/utvärdering.
Förenklad behandling av motioner förekommer redan idag. Det gäller
både motioner som av berört utskott och på delvis godtyckliga grunder anses
kunna behandlas i klump med åtskilliga andra motionsyrkanden samt
motioner som upprepas år från år. I en hel del fall sker inget
motiveringsarbete alls i utskottet för denna hantering.
Det är min uppfattning att riksdagsledamöternas fria motionsrätt inte får
inskränkas. Tvärtom är det min uppfattning att denna motionsrätt är omgiven
av alltför många restriktioner redan idag, till exempel allmän motionstid i
september-oktober. Ett annat exempel är att kammarkansliet ibland stryker
motionsyrkanden som man på olika, och inte alltid invändningsfria, grunder
inte anser hör till ärendet.
Jag anser att riksdagen redan nu - innan fortsatt utredning - skall slå vakt
om den fria motionsrätten och att ytterligare steg att förenkla utskottens
motionshantering inte bör tas. Det är viktigt att riksdagsledamöternas roll som
företrädare för allmänheten och allmänhetens idéer och synpunkter betonas
mer och då gärna på bekostnad av den roll som förvaltare, systemkonstruktör
och revisor i den statliga verksamheten som jag tycker en del av förslagen
verkar inriktas mot. Detta bör riksdagen uttala som riktlinjer i det fortsatta
utredningsarbetet.
3.4 Förbättrade arbetsvillkor för riksdagsledamöterna
Det är min uppfattning av arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna måste
förbättras. Då avser jag främst de personella resurser som står till
ledamöternas förfogande för utrednings-, förberedelse- och initiativarbete,
liksom för kontakten med allmänhet och väljare.
Jag anser att riksdagen snarast bör gå vidare på den inslagna linjen med
att förstärka de personella kringresurserna för riksdagsledamöterna med såväl
kvalificerad handläggarkapacitet som assistenttjänster. Målet bör på sikt vara
att varje riksdagsledamot förfogar över en heltidresurs som politisk
sekreterare eller assistent. Dessutom måste för partigruppernas och
ledamöternas räkning på respektive partis riksdagskansli finnas ett antal
sakhandläggare.
Förutom att detta kraftigt skulle förbättra de dagliga arbetsvillkoren för
riksdagsledamöterna skulle ett utökat antal handläggar- och assistenttjänster
kunna tjäna syftet att intressera fler och fler och kanske framförallt unga
människor för politik och politiskt arbete. Jag anser att riksdagen bör ge
riksdagsstyrelsen i uppdrag att i det fortsatta utredningsarbetet kring
riksdagens arbetsformer beakta detta.

Stockholm den 19 mars 2001
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-03-21 Granskning: 2001-03-22 Bordläggning: 2001-03-22 Hänvisningsförslag: 2001-03-23 Hänvisning: 2001-03-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (11)