med anledning av förs. 2001/02:RR14 Den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna

Motion 2001/02:K78 av Bertil Persson m.fl. (m)

av Bertil Persson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upplösa Östersjömiljarden och tillföra det ordinarie öststödet kvarvarande medel.

Avskaffa Östersjömiljarden

Östersjömiljarden har från början varit ett försök från regeringens sida att till bistånd maskera företagsstöd. Insatserna har hela tiden kopplas till stöd till näringslivet och ett syfte har varit att skapa jobb i Sverige. Det handlar om bundet bistånd, vilket är snedvridande och motverkar rationell resursanvändning.

Att Östersjömiljarderna hanterats vid sidan av det övriga östbiståndet har från början varit ett sätt att ställa medel till regeringens förfogande för internationella utspel.

Att stödja projekt i andra länder för att öka det egna landets sysselsättning leder fel. Den moderata linjen, att anvisa ett högre ordinarie anslag för öststödet, hade varit en betydligt bättre åtgärd för att stödja utvecklingen runt Östersjön.

Vi har från moderat håll hela tiden menat att öststödet bör vara inriktat på uppbyggnad av rättsstatens och marknadsekonomins institutioner, miljöförbättringar och kunskapsöverföring. Man kan ifrågasätta om en del av projekten inom Östersjömiljarden verkligen borde ha kommit ifråga för skattefinansiering. Större infrastrukturella projekt bör finansieras via den internationella kapitalmarknaden. Sverige kan bara bidra på marginalen till den typen av projekt, men följden av sådana satsningar blir snedvridande och skapar en onödig byråkrati.

Vår uppfattning är att Östersjömiljarden bör upplösas.

Problem från början

1996 beslutade riksdagen att, med anledning av en s.k. sysselsättningsproposition, (1995/96:222) anslå en miljard kronor för att stärka samarbete och utveckling i Östersjöregionen. Stödet skulle gå till projekt och åtgärder riktade mot de tre baltiska staterna, Polen och nordvästra Ryssland.

I propositionen stod: ”Avsikten är att (Östersjö)rådets arbete skall koncentreras till följande fem områden: svensk exportindustri, bl a avseende livsmedel; energisystem; ömsesidigt kunskapsutbyte; stärkt infrastruktur; samarbete för att skydda miljön runt Östersjön.” Östersjömiljarden skulle användas till projekt i enlighet med detta, sades det.

Syftet med den första Östersjömiljarden uppgavs alltså vara att främja ekonomisk utveckling och tillväxt i Östersjöregionen, men särskilt att främja sysselsättningen i Sverige.

Från moderat sida avvisade vi 1996 Östersjömiljarden

  • dels därför att konstruktionen – att den då skulle hanteras i Statsrådsberedningen vid sidan av övriga öststöd – inte var acceptabel

  • dels därför att statliga subventioner som utgår för att öka den svenska sysselsättningen knappast kunde vara att anse som ett stöd till Östersjöländerna

  • dels därför att vi i ordinarie stödet till närområdet anvisade betydligt högre anslagsnivå än regeringen

  • dels därför att propositionen var oacceptabelt oklar i beskrivningen av Östersjömiljardens innehåll

  • dels därför att inriktningen – att stödja svensk export av t ex livsmedel till Baltikum – inte var acceptabel.

Fortsatta snedvridningar

Den andra Östersjömiljarden tillkom 1998 och även denna gång ställde vi moderater oss avvisande och förordade i stället en högre anslagsnivå på det ordinarie öststödet.

Den andra Östersjömiljardens karaktär av företagsstöd var tydlig och syftet att stöjda näringslivsinriktade insatser.

Det är uppenbart att företagsstöd som Östersjömiljarden snedvrider marknaden både i Sverige och Baltikum. Paradoxalt nog har regeringen därtill använt skattepengar från Östersjömiljarden för att flytta jobb ur landet. Östersjömiljarden används för att betala resor för svenska företagare till de baltiska länderna. Dessa marknadsförs av regeringen för svenska företagare som billiga alternativ för arbetskraftsintensiv industri.

Ständiga oklarheter

Oklarheter om syften och ansvarsförhållanden har ända sedan den första Östersjömiljarden skapades präglat verksamhetens hantering.

Trots att näringsutskottets kansli i samband med behandlingen av propositionen 1996 flera gånger kontaktade Regeringskansliet gick det inte att utröna vilken typ av stöd till svensk livsmedelsexport det var fråga om. Enligt sena, muntliga uppgifter till utskottet avsåg skrivningen ”kunskapsöverföring i allmän bemärkelse inom hela livsmedelskedjan. Det gäller t ex regler för djurhållning, hygienfrågor och distributionskedjan. I det fall att det skall kunna bli fråga om stöd till export av produkter skall det, enligt uppgift, avse högt förädlade livsmedel”. Vi moderater menade att detta inte var rimligt.

Oklarheterna avseende Östersjömiljardens hantering har fortsatt. Inledningsvis låg ansvaret för Östersjömiljarden hos Statsrådsberedningen, i det av statsministern tillsatta Östersjörådet. 1997 flyttades dock ansvaret för Östersjömiljarden över till Närings- och handelsdepartementet. Under hösten 1998 flyttades ansvaret över till den exportfrämjande enheten vid UD för att 1999 placeras hos enheten för Central- och Östeuropa. Nu finns ett särskilt Östersjömiljardssekretariat på UD.

Därtill har kopplingen till det ordinarie öststödets hantering varit obefintlig.

Intern UD-kritik

Vår kritik har gång efter annan visat sig vara relevant och fått stöd av utomstående utvärderingar.

Redan för något år sedan visade en intern utredning på UD att det funnits stora brister i hanteringen av projektmedlen inom Östersjömiljarden. Det fanns oklarhet om den övergripande målsättningen med Östersjömiljarden samt om vilka kriterier som skulle gälla för att projekt skulle beviljas medel. De uppställda målen med satsningen var vagt formulerade och det fanns otydligheter i vilka sorters projekt som förväntades. Det brast i kopplingen mellan mål och medel och det fanns brister i administrationen.

Det brast vidare i kontrollen och uppföljningen av projekten såtillvida att det saknades en regelbunden utvärdering och enhetlig rapportering. I vissa fall saknades det t.o.m. projektansökningar och ibland hade man inte ens krävt att det skulle ske en ekonomisk redovisning. Slutligen saknades också rutiner för återbetalning av outnyttjade medel. Hanteringen av dessa frågor har, enligt vår mening, lett till att skattebetalarnas pengar använts på ett icke ändamålsenligt sätt.

Detta är allvarligt eftersom Sverige inom öststödet måste föregå med gott exempel och ha en korrekt hantering av skattemedel.

Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer bekräftar i den skrivelse som nu ligger på riksdagens bord problemen i hanteringen av Östersjömiljarden.

I förslag till riksdagen 2001/02:RR14, står följande:

Under granskningsarbetet har det framgått att flera av förutsättningarna för den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna har förbättrats, dels från den första till den andra Östersjömiljarden, dels genom det Östersjömiljardsekretariat som inrättats inom UD. Men den ekonomiska redovisningen är ändå inte på samma nivå som för merparten av annan statlig verksamhet. Det gäller enskilda rutiner och funktioner, men också för några generella funktioner såsom direktiv, ansökningar, organisation och den ekonomiska kontrollen.

Detta torde vara en god sammanfattning av de formella problemen med Östersjömiljardernas hantering. Dessa är dessutom inbyggda i Östersjömiljardernas konstruktion i och med att de hanteras vid sidan av ordinarie öststöd.

Revisorerna förutsätter därför att kravet på resultatredovisning i Regeringskansliets årsredovisning även gäller för Östersjömiljarderna. Regeringskansliets revisionskontor bör därmed också granska Östersjömiljarderna. Revisorerna förutsätter vidare att regeringen arbetar vidare med att redovisa resultaten av Östersjömiljarderna och ser till att revisionskontoret förses med erforderliga resurser för granskning av denna typ av anslag.

När vi från moderat håll efterfrågat resultaten av insatserna inom Östersjömiljarden har regeringen hittills blivit svaret skyldig. Standardsvaret har varit att det är för tidigt att ge besked om resultaten. Eftersom den första Östersjömiljarden tillkom redan 1996 ifrågasätter vi detta och välkomnar revisorernas krav.

Att upphandlingsbestämmelserna numera ska tillämpas för projekt genom Östersjömiljarderna har inte åtföljts av några preciseringar av hur detta ska gå till. Revisorerna anser därför att det fortsatta arbetet med riktlinjer och rutiner för Östersjömiljarderna även bör gälla upphandlingsfrågor och beredning av ansökningar.

Konstitutionsutskottet har vid tidigare granskning funnit brister i upphandlingen av vissa projekt inom Östersjömiljarden. Revisorerna bekräftar de av oppositionen påtalade problemen.

I enlighet med de utgångspunkter som revisorerna redovisat är det naturligt att Östersjömiljarderna redovisas inom ramen för den statliga budgetprocessen.

Det bästa sättet att åstadkomma detta vore att avskaffa Östersjömiljarderna och överföra medel till det ordinarie öststödet.

Principiella problem kvarstår

Efter att vi moderater ända sedan 1996 gång efter annan påvisat problemen med och i Östersjömiljarden erkänner Socialdemokraterna numera att den första Östersjömiljarden hade betydande brister. Samtidigt hävdar man att i den andra Östersjömiljardens hantering skall bristerna ha rättats till. Men även om de formella felen undanröjs, så kvarstår de principiella problemen.

Det sägs numera öppet att Östersjömiljarden är en fråga om att försöka maskera företagsstöd som bistånd. Stöd till svenska företag kan knappast anses vara att anse som öststöd. Att Östersjömiljarderna hanteras i egen ordning, vid sidan av det ordinarie öststödet gör också att vi ställer oss tveksamma till om de formella bristerna kommer att kunna rättas till, fullt ut.

Östersjömiljarden bör upplösas och kvarvarande medel bör tillföras det ordinarie öststödet.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 12 februari 2002

Bertil Persson (m)

Göran Lennmarker (m)

Liselotte Wågö (m)

Sten Tolgfors (m)

Karin Enström (m)

Roy Hansson (m)

Birgitta Wistrand (m)

Gustaf von Essen (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Henrik S Järrel (m)

Lennart Fridén (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2002-02-14 Hänvisningsförslag: 2002-02-18 Utskottsförslag: 2002-02-18 Granskning: 2002-02-18 Bordläggning: 2002-02-19 Hänvisning: 2002-02-20

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)