Till innehåll på sidan

med anledning av förs. 2002/03:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet

Motion 2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Förslag 2002/03:RR13
Tilldelat
Försvarsutskottet

Händelser

Inlämning
2003-04-17
Bordläggning
2003-04-24
Hänvisning
2003-04-28

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen nu skall ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag gällande kommunikationssystemet snarast presenteras för riksdagen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet att regeringens slutgiltiga förslag också innehåller underlag för och förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast skall presentera ett väl underbyggt förslag till finansiering som innebär att det är regeringen som tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet.

Kritik mot regeringens hantering av ärendet

Trots flera års utredande har regeringen inte lyckats ta fram ett tillräckligt bra underlag för införande av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.

Flera departement berörs av frågan om ett nytt radiokommunikationssystem och ärendet har därför beretts med s k gemensam ärendeberedning inom Regeringskansliet. Försvarsdepartementet berörs exempelvis genom ansvaret för räddningstjänstfrågor och som potentiell användare av ett nytt radiokommunikationssystem, såväl gällande den militära som den civila verksamheten. Med beaktande av 11 september-utredningen (SOU 2003:32), där det föreslogs att ett nätverksbaserat försvar införs och att Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten skall ha ett organiserat samarbete, torde Försvarsmakten komma att beröras i än större omfattning.

Justitiedepartementet har intresse i frågan genom sitt ansvar för polisen och internationellt polissamarbete. Socialdepartementet har intresse i ärendet i egenskap av ansvarig myndighet för hälso- och sjukvårdsfrågor där ett av områdena är ambulansverksamheten. Finansdepartementet berörs gällande den statliga delen av finansieringen och genom ansvaret för tullen som är en potentiell användare av systemet. Beredningen har till stor del skett utanför departementen genom olika uppdrag och utredningar, parallellt med att ärendet har beretts inom Regeringskansliet.

I det här aktuella förslaget menar Riksdagens revisorer bl a att Regeringskansliets beredning av ärendet har varit ineffektivt och att resultatet av uppdragen ständigt gett upphov till nya frågor som tidigare utredningar inte har gett tillräckliga svar på. Den 31 januari 2002 anmälde bl a riksdagsledamoten Ana Maria Narti (fp) regeringens hantering av ärendet till konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet behandlade ärendet under våren 2002 och konstaterade att regeringen inte tagit tillräckligt samordningsansvar för ärendet och att erforderliga direktiv och ställningstaganden från regeringens sida har saknats, vilket har orsakat den alltför långa beredningsprocessen.

Ärendet behandlades senast av riksdagen i maj 2002. Med anledning av att regeringens förhandlare då avlämnat sin rapport, uttalade försvarsutskottet i sitt förslag om tillkännagivande bl a att utskottet förutsatte att inriktningen fortsatt skall vara att få till stånd ett landstäckande gemensamt system för radiokommunikation och att regeringen aktivt arbetar vidare utifrån förhandlingsmannens förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261).

Folkpartiet liberalerna anser att det är av stor vikt att ett nytt kommunikationssystem för skydd och säkerhet införs så snart det har presenterats ett hållbart och noggrant övervägt underlag. Folkpartiet instämmer i Riksdagens revisorers kritik av regeringens inneffektiva och otillräckliga beredning av ärendet. Det är nu av yttersta vikt att kommande underlag som regeringen presenterar är tillräckligt väl utrett och att beredningen denna gång har skett genom väl samordnade utredningar. Regeringen måste nu ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag gällande kommunikationssystemet snarast presenteras för riksdagen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Internationell samordning

Folkpartiet liberalerna anser att det är mycket viktigt med internationell samordning av ärendet. Inom EU sker ett alltmer utvidgat samarbete för att bekämpa internationell gränsöverskridande brottslighet såsom t ex människohandel, handel med narkotika och terrorism. Ett beslutsunderlag från regeringen måste därför baseras på noggranna överväganden med hänsyn till Schengenavtalet och arbetet för ett effektivt internationellt polis- och tullsamarbete.

Underlaget måste också ta hänsyn till behovet av gemensamma insatser med våra grannländer Norge, Finland och Danmark. Vid gränsöverskridande brottslighet och större olyckor som inträffar i närliggande gränsområden behövs en god nordisk samordning.

I det här aktuella förslaget menar revisorerna att det även är viktigt med samverkan för att undvika störning mellan ländernas kommunikationssystem, för att kunna öka täckningen och minska kostnaderna.

Folkpartiet liberalerna delar revisorernas slutsats om vikten av att kunna samverka med andra länders skydds- och säkerhetsaktörer. Folkpartiet liberalerna menar därför att det är ett oavvisligt krav att regeringens slutgiltiga förslag också innehåller underlag och förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Finansieringen av radiokommunikationssystemet

Beräkningarna av den totala kostnaden för systemet har visat på olika summor. I revisorernas redogörelse hänvisas till att ett fullt utbyggt system enligt en beräkning skulle kosta ca 5 miljarder kronor i investeringar för infrastrukturen. Kostaden skulle kunna bli 6 miljarder kronor om säkerheten ökas eller om vissa antaganden visar sig inte hålla etc. De årliga kostnaderna för systemet skulle enligt olika beräkningar kunna bli mellan 300 och 600 miljoner kronor. Därtill kommer kostnaderna för investeringar, drift, underhåll hos användarna och utbildning för användarna. Enligt revisorerna är det i dag osäkert hur stora dessa kostnader kan beräknas bli.

I början av 2003 presenterades betänkandet Trygga medborgare – säker kommunikation (SOU 2003:10). I betänkandet föreslås att ett nationellt kommunikationssystem för skydd och säkerhet skall upphandlas.

Folkpartiet liberalerna konstaterar att regeringen nu i sin vårbudget 2003, under utgiftsområde 22 Kommunikationer (37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet), föreslår att ett nytt ramanslag på 7 350 000 kronor anvisas för detta ändamål. Finansieringen av ramanslaget skall ske genom att anslag under andra utgiftsområden minskas. Minskningar föreslås exempelvis under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (6:11 Nämnder m.m.) och under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (4:1 Polisorganisationen). Regeringen avser att återkomma med förslag till finansiering av hela systemet i budgetpropositionen för 2004.

I betänkandet redogörs för en modell för finansiering av de gemensamma delarna. Modellen innebär en fördelning av kostnaderna mellan staten och användarna. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Enligt revisorerna är antalet möjliga finansiärer många – staten, kommunerna landstingen, andra skydds- och säkerhetsaktörer har alla betraktats som självklara finansiärer. Revisorerna betonar dock att staten inte kan ålägga andra aktörer att delta i finansieringen. Revisorerna menar vidare att finansieringsfrågan bara kan lösas om vissa nödvändiga beslut fattas – beslut som inte kan fattas av regeringen utan kräver beslut bl a av riksdagen. Folkpartiet liberalerna instämmer i revisorernas slutsats att det därför krävs ett beslutsunderlag som bl a tydligt belyser hur finansieringsansvaret kan fördelas.

Folkpartiet liberalerna anser att finansieringen av radiokommunikationssystemet inte bör bygga på prioriteringar av de enskilda berörda myndigheterna. Det huvudsakliga finansiella ansvaret bör regleras i budgetpropositionen. Det måste därför slutligen ankomma på riksdagen att göra den finansiella fördelningen av medlen till de berörda myndigheterna. Detta är en förutsättning för att alla berörda aktörer skall ansluta sig och för att man skall uppnå önskvärd samordning.

Folkpartiet liberalerna anser därför att regeringen snarast skall presentera ett väl underbyggt förslag till finansiering där regeringen tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Stockholm den 17 april 2003

Allan Widman (fp)

Heli Berg (fp)

Eva Flyborg (fp)

Runar Patriksson (fp)

Johan Pehrson (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Karin Granbom (fp)

Gunnar Andrén (fp)


Yrkanden (3)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen nu skall ta det fulla ansvaret för att ett slutgiltigt och fullgott underlag gällande kommunikationssystemet snarast presenteras för riksdagen,
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kravet att regeringens slutgiltiga förslag också innehåller underlag och förslag om internationell samordning av radiokommunikationssystemet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast skall presentera ett väl underbyggt förslag till finansiering som innebär att det är regeringen som tar det centrala finansieringsansvaret för införandet av radiokommunikationssystemet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.