med anledning av prop. 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talet

Motion 1987/88:So30 av Alf Svensson (c)

av Alf Svensson (c)
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:So30

av Alf Svensson (c)

med anledning av prop. 1987/88:176 om
äldreomsorgen inför 90-talet

Trygghet och valfrihet för äldre

I Sverige finns för närvarande ca 1,5 miljoner människor som är 65 år och
däröver. Det totala antalet äldre beräknas inte öka under återstoden av
1900-talet. Antal personer i åldrarna 80 år och däröver kommer emellertid,
enligt statistiska centralbyråns prognoser, att öka med ca 90 000 och väntas
uppgå till nästan 440 000 fram till år 2000. Detta innebär att stora krav på en
väl fungerande äldreomsorg kommer att ställas på samhället. Både ekonomiska
och personella resurser behöver förstärkas. Planeringen av äldreomsorgens
inriktning och verksamhet måste enligt kristdemokratiskt synsätt
styras av människors behov och önskemål.

Kds ställer sig bakom de mål för samhällets äldreomsorg som formulerats
i äldreberedningens slutbetänkande (SOU 1987:21) Äldreomsorg i utveckling:

• Alla människor skall ha rätt till en god service och vård. Den skall ges på
ett sakkunnigt sätt och med respekt för den enskildes integritet. Den
enskildes möjligheter att bibehålla och/eller utveckla sin funktionsförmåga
skall stärkas.

• Alla människor skall, oberoende av behovet av service och vård, ha rätt
till delaktighet och gemenskap med andra människor. Detta innebär att
den enskildes behov av kontakter, aktiviteter och ett varierat dagsinnehåll
skall främjas. Individens intressen och vanor skall respekteras och
understödjas.

• Äldre människors behov av service och vård bör främst tillgodoses genom
åtgärder som är till för alla. Insatserna skall inte göras beroende av
den enskildes ålder.

Vård i hemmet

För de allra flesta människor upplevs det egna hemmet som den plats där
behovet av trygghet och ett fredat privatliv bäst tillgodoses. Att underlätta
för människor att få bo kvar hemma trots sviktande hälsa och funktionsnedsättningar
måste därför vara huvudinriktningen för samhällets äldreomsorg.
Förutsättningen för att människor ska kunna känna sig trygga is in hemmiljö
är att hemtjänst, hemsjukvård och andra stödinsatser verkligen fungerar.

I den omstrukturering som skett de senaste åren har inte de äldres behov
av trygghet och kontinuitet alltid tillgodosetts. En ständig växling av vårdbiträden
förekommer t. ex. på många håll vilket skapar otrygghet och otrivsel

för både vårdtagare och personal, ökade personalpolitiska insatser måste Mot. 1987/88
därför prioriteras för att minska omsättningen av personal inom hem- So30
tjänsten.

Vårdyrken måste ges högre status bl. a. genom aktiv opinionsbildning,
förbättrad grundutbildning och fortbildning för personalen samt genom
förbättrade möjligheter för det enskilda vårdbiträdet att påverka sin arbetssituation.

De 200 milj. kr. som riksdagen beslutat tillföra kommunerna för år 1989
och 1990 för personalutvecklande åtgärder bör också kunna utnyttjas till
förbättringar när det gäller hjälpmedel, arbetstider och lönevillkor.

Ålderdomshem och sjukhem

Regeringens proposition redovisar en total omsvängning när det gäller
inställningen till frågan om ålderdomshemmen. Skriften Socialstyrelsen redovisar
1986:15 har rubriken ”Att lägga ned ålderdomshem”. Under 1986
och 1987 var fortfarande budskapet från socialdepartementet och socialstyrelsen
att alla ålderdomshem skulle vara borta år 2000. Från kristdemokratiska
kommunpolitiker har vi fått rapporter om att så sent som för ett år
sedan var att socialstyrelsens besked vid konferenser i länen att alla åiderdomshemsplatser
skulle bort och antalet sjukhemsplatser skulle halveras till
år 2000.

När man nu kan läsa i propositionen att ”den boendeform som ålderdomshemmen
representerar behövs även i framtiden” måste man konstatera
att regeringen tvingats böja sig för det kompakta opinionstryck som
krävt att ålderdomshemmen ska finnas kvar även i fortsättningen. Eftersom
kds deltagit i denna opinionsbildning hälsar vi regeringens omsvängning
med tillfredsställelse. Det är emellertid viktigt att påpeka att många ålderdomshem
för närvarande befinner sig i ett skick som inte motsvarar de
kvalitetskrav som måste ställas på ett modernt boende. Kds menar därför
att statsbidraget för de kommunala bostadstilläggen måste höjas, vilket
utvecklas närmare nedan.

Statsbidrag

Med anledning av socialutskottets förslag (SoU 1987/88:15) beslutade riksdagen
nyligen att statsbidraget till kommunernas äldreomsorg ska utformas
så att det blir neutralt i förhållande till omsorgsform. Kds har tidigare i
motioner framfört krav på en sådan förändring. Det nya bidragssystemet
ger kommunerna större möjligheter att utforma äldreomsorgen efter förutsättningarna
i den enskilda kommunen.

Statsbidraget kommer fr. o. m. den 1 januari 1989 att utgå med 34 000 kr.
per årsarbetare bland vårdpersonal inom såväl hemtjänsten som ålderdomshemmen.
För att effekterna av omläggningen inte ska drabba enskilda
kommuner medan andra tjänar på omläggningen kommer vissa övergångsbestämmelser
att gälla under de två första åren. Detta har kds ställt sig
bakom.

För närvarande lämnas statsbidrag med 25 % av de kostnader kommu

nema har för de kommunala bostadstilläggen (KBT). Kds anser att statsbi- Mot. 1987/88
draget bör utgå med 50 % av kostnaderna för KBT. Detta skulle utgöra en So30
stimulans för en nödvändig upprustning av rumsstorlek och standard på
ålderdomshemmen så att de uppfyller de krav om minimistandard som
fastslogs i bostadsutskottets betänkande (BoU 1986/87:15). Kravet är att
bostaden skall bestå av ett rum och kokskåp samt wc och dusch. Bostaden
skall vidare vara så stor att den kan användas även av en rullstolsbunden
eller på annat sätt handikappad person.

Statsbidraget till färdtjänst utgår f. n. med 35 % av huvudmannens bruttodriftskostnader
för färdtjänsten. Kds delar äldreberedningens förslag att
färdtjänsten behöver vidareutvecklas så att den enskilde kan resa enkelt och
bekvämt till ett pris som är jämförbart med kollektivtrafikens avgifter.

Stöd till närstående vårdare

Kristdemokraterna anser det självklart att anhöriga och andra närstående
skall uppmuntras att göra insatser inom omsorgen om äldre. Detta kan ske
genom avlösning för närståendevårdama, psykologiskt stöd i form av en
erfaren kontaktman, sjukvårdsutrustning, stöd till bostadsförbättringar
m. m. Rätten till lagstadgad semester och rätt till utbildning för närståendevårdarna
bör kommunerna också svara för. En förutsättning för anhöriganställning
är givetvis att den anhöriga och omsorgstagaren inte bor
alltför långt ifrån varandra. I vissa fall är det helt enkelt nödvändigt att
endera parten flyttar. För att underlätta en sådan flyttning bör bidrag utgå
till den som flyttar på samma sätt som AMS flyttningsbidrag. Detta har kds
föreslagit i en särskild motion.

I en SPRI-rapport ”Omsorg i det tysta - Anhörigas roll i äldrevården”
har Lennart Johansson kommit fram till att det skulle kosta samhället två
miljarder kronor varje år att ersätta de anhörigas insatser med offentlig vård
i någon form. I det räkneexemplet ingår inte de anhörigas insatser som är
okända av hemsjukvården. Hade de tagits med i beräkningen skulle siffran
vara betydligt högre. Det skulle alltså få mycket stora konsekvenser för
samhället om de anhöriga skulle upphöra med sina insatser.

De 10 milj. kr. årligen under två år som i propositionen föreslås avsättas
från allmänna arvsfonden till socialstyrelsen för att initiera förnyelsearbete
för ett utvecklat stöd till närstående kan mot denna bakgrund bara ses som
en mycket blygsam insats.

Ändrat huvudmannaskap

Under den allmänna motionstiden i år uppmärksammade kds i en motion de
problem som uppstått genom att omsorgen och vården av de äldre handhas
av två olika huvudmän, kommunerna och landstingen. Kristdemokraterna
anser att hela ansvaret för omsorg och vård av äldre bör ligga under
primärkommunemas ansvarsområde. Nu meddelas i regeringens proposition
att en delegation ska tillsättas som får i uppdrag att analysera de
ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av ett ändrat huvudmannaskap.
Delegationen bör enligt föredragande statsråd ha slutfört sitt arbete

1* Riksdagen 1987/88. 3 sami Nr So29-35

vid utgången av detta år och målsättningen är att de förändringar som blir Mot. 1987/88

aktuella skall kunna genomföras fr. o. m. den 1 januari 1991. So30

Detta är ett steg i rätt riktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till närståendevårdare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om statsbidrag till
kommunalt bostadstillägg i enlighet med motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
äldreomsorgen bör handhas av en huvudman.

Stockholm den 2 juni 1988
Alf Svensson (c)

6

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1988-06-06 Bordläggning: 1988-06-07 Hänvisning: 1988-06-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)