med anledning av prop. 1989/90:155 Förnyelse inom polisen

Motion 1989/90:Ju44 av Hans Göran Franck (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju44

av Hans Göran Franck (s)

med anledning av prop. 1989/90:155
Förnyelse inom polisen

Propositionen om förnyelse inom polisen tar upp ett antal frågor om vidareutvecklingen
av det tidigare inledda reformarbetet i samband med polisreformen.
I propositionen föreslås bl.a. vissa riktlinjer för polisens arbete och
uppgifter m.m. Det fortsatta utvecklingsarbetet inom polisen redovisas i
fråga om bl.a. yrkesroller inom polisen, utbildnings- och forskningsverksamhet
m.m.

Propositionen utgör ett underlag för en principiell och övergripande behandling
av ett antal olika frågor på skilda områden. Propositionen behandlar
frågeställningar som kommer att behöva diskuteras och övervägas närmare
under de kommande åren. Ytterligare underlag för sådana överväganden
bör tas fram både på verksnivå och i bredare sammanhang där riksdag
och regering medverkar.

I det fortsatta utvecklingsarbetet är det särskilt angeläget att ytterligare
utreda och bedöma bl.a. följande frågeställningar.

Utredning och åtgärder vid påstådda övergrepp från polismäns sida är viktiga
frågor för att behålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Kritik
har i skilda sammanhang riktats mot nuvarande förhållanden. Det gäller
bl.a. vem sorn tar emot anmälan, vem som utreder. Ytterligare belysning behövs
av anordningen med s.k. direkt åklagarinträde.

I propositionen betonas behovet av att polisutbildningen samordnas med
och anknyts till annan högskoleutbildning. En sådan ordning skulle kunna
leda till fördelar både ekonomiskt och utbildningsmässigt. Frågan behöver
ytterligare belysas.

Polisforskningen med den särskilda professuren skall enligt propositionen
vara förlagd till polishögskolan. Den valda ordningen har dock lett till vissa
svårigheter, bl.a. har det inte varit möjligt att genomföra tillsättning av sakkunniga.
Även sådant som forskningens beroende av sina avnämare utgör
en svårighet som talar för att frågan om en annan organisation av polisforskningen
bör hållas öppen.

Riksdagen har uttalat att kampen mot den ekonomiska brottsligheten är
ett prioriterat område i brottsbekämpningen. I förhållande till bekämpningen
av annan brottslighet, t.ex. narkotika- och våldsbrottsligheten, har
kampen mot den ekonomiska brottsligheten på senare tid fått stå tillbaka.
Det är angeläget att beivrandet av den ekonomiska brottsligheten även

framöver sker med stor kraft. Resurserna bör förstärkas och ges en fastare Mot. 1989/90
förankring i polisarbetet. Ju44

Rikspolisstyrelsen har nyligen rapporterat om rasistisk brottslighet.

Denna brottslighet är omfattande i praktiskt taget hela landet. 1984-1987
begicks 2 000 brott med rasistiska inslag. Mörkertalet är dock stort. Det
verkliga antalet brott är sannolikt mycket större än de som beivras.

Olaga diskriminering, hets mot folkgrupp liksom annan brottslighet med
rasistiska inslag är så allvarliga brott i ett demokratiskt rättssamhälle att alla
krafter måste sättas in för att bekämpa sådana brott. Av det skälet bör brott
med etnisk bakgrund bli ett prioriterat område inom brottsbekämpningen,
vid sidan av våldsbrott, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det fortsatta utvecklingsarbetet i samband med förnyelsen
inom polisen.

Stockholm den 10 maj 1990

Hans Göran Franck (s)

9