med anledning av prop. 1989/90:155 Förnyelse inom polisen

Motion 1989/90:Ju45 av Ingbritt Irhammar (c) m.fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju45

av Ingbritt Irhammar (c) m.fl.

med anledning av prop. 1989/90:155
Förnyelse inom polisen

Som centerpartiet framhållit i många sammanhang, bl.a. i vår partimotion
1989/90:Ju607, måste bestämda och målinriktade insatser sättas in i kampen
mot våldet och annan kriminalitet.

För brottsbekämpningen är tillräckliga resurser och en kunnig och engagerad
poliskår av avgörande betydelse. Alltsedan den socialdemokratiska regeringen
begränsat polisens resurser genom att bl.a. dra ned på polisutbildningen
har centerpartiet årligen framfört krav på åtgärder för att öka polisens
resurser. Vi har också framfört krav på personalfrämjande åtgärder av
olika slag för att därmed motverka avgången från polisyrket.

I den nu framlagda propositionen tas emellertid inte frågan om polisens
resurser upp. De frågor som behandlas berör endast förnyelsearbetet inom
polisen.

Polisen och samhället

Inom den brottsbekämpande verksamheten är det framför allt tre områden
vi finner viktiga att satsa på; brottsförebyggande insatser, ökning av upptäcktsrisken
samt en snabb reaktion från samhällets sida vad gäller att ingripa
mot brott och få till stånd en snabb lagföring.

Att förebygga och förhindra brott hör till polisens viktigaste uppgifter. De
brott som enligt propositionen skall prioriteras är våldsbrott och narkotikabrott.
Även bekämpandet av ekonomisk brottslighet, särskilt sådan som hotar
stora samhälleliga värden, såsom miljöbrottslighet, skall prioriteras. Ett
viktigt område som därutöver enligt vår mening måste ges hög prioritet är
bekämpningen av den s.k. vardagsbrottsligheten, t.ex. bostadsinbrott. Sådana
brott kan drabba den enskilde psykiskt och ekonomiskt mycket hårt.
Detta bör ges regeringen till känna.

Polisens uppgifter

Renodling av polisens uppgifter uppges vara en utgångspunkt för förnyelsearbetet.
Polisen skall kunna koncentrera sig på de rent polisiära uppgifterna,
vilket kan ske bl.a. genom att poliserna avlastas administrativa uppgifter.

Frågor som rör gränsdragning mellan polisens och andra myndigheters
uppgifter bör noggrant övervägas. Detta gäller särskilt polisens uppgifter i

förhållande till tull och kustbevakning. Kustbevakningen är en egen myndig- Mot. 1989/90

het sedan något år. Frågor som berör denna myndighet behandlas i en sär- Ju45

skild proposition till årets riksdag. I syfte att få till stånd en så effektiv verksamhet
som möjligt bör förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan
tull, kustbevakning och polis utredas vidare. Dessa frågor är av intresse bl.a.
vid ett fortsatt närmande till EG, eftersom tullens uppgifter då troligen kommer
att förändras. Vad här anförts om behovet av utredning av förutsättningarna
för närmare samarbete mellan polis, tull och kustbevakning bör ges regeringen
till känna.

Vidare finns det anledning att närmare klargöra polisens uppgifter i förhållande
till bevakningsföretagens. Bevakningsföretagen har fått ökad betydelse
och vidgade arbetsområden på grund av den ansträngda arbetssituationen
inom polisen. Centerpartiet anser att bevakningsföretagens expansion i
längden inte kan godtas vad avser polisiära uppgifter, då dessa tillhör samhällets
grundläggande uppgifter. Polisiära uppgifter bör i första hand fullgöras
av polisen. Vad här anförts bör ges regeringen till känna.

Yrkesroller inom polisen

Liksom vi tidigare uttalat bör uppgifter som inte kräver polisutbildning skötas
av annan personal vid polismyndigheter. I dagens läge kan endast en del
av de polisdistrikt som har vakanta polistjänster inrätta nya administrativa
tjänster. Detta förhållande är inte tillfredsställande då nya administrativa
tjänster behövs i de flesta polisdistrikt.

Vi delar också uppfattningen att specialister som tekniker och ekonomer
bör rekryteras till polisen i ökad omfattning.

Avgiftsfinansiering

Det enda verkliga nytänkandet i propositionen rör avgiftsfinansiering på polisens
område. Förslaget går ut på att avgiftsbelägga bevakning av vissa tillställningar
och sammankomster. I propositionen föreslås en utredning om
avgiftsbeläggning.

Grundprincipen måste enligt vår mening vara, att samhället skall stå för
kostnaderna för att ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas vid arrangemang
som är öppna för allmänheten. En omfattande avgiftsfinanisering
skulle slå mycket hårt mot t.ex. idrottsrörelse och kulturliv, som dessutom
kommer att få väsentligt ökade kostnader om riksdagen antar det skatteförslag
som socialdemokrater och folkpartister enats om.

Avgiftsbeläggning av bevakningstjänster från polisen måste således ske
med stor urskillning. Att finna ett generellt verkande avgiftssystem som tillgodoser
kraven på rättvisa och billighet är troligen ogörligt. Det går således
inte enligt vår uppfattning att ensidigt knyta avgiftsbeläggningen till om arrangemangen
är anordnade i vinstsyfte eller ej. Vid de flesta tillställningar
får de besökande betala inträde. I flertalet fall används den vinst som kan
uppkomma till att finansiera verksamheter, som ur allmän synpunkt är i
högsta grad behjärtansvärda. Detta gäller t.ex. idrottsorganisationerna.

I vissa fall kan det dock vara berättigat att ta ut avgifter för polisens bevak

11

ning. Det gäller bl.a. vid större tillställningar, där det kommersiella intresset Mot. 1989/90

är dominerande och där det krävs stora extra insatser från polisens sida för Ju45

att ordningen skall kunna upprätthållas.

Vi motsätter oss inte en utredning, men de nu framförda synpunkterna
bör beaktas i utredningsarbetet. Vad här anförts om avgiftsfinansiering bör
ges regeringen till känna.

Ett förstärkt medborgarinflytande

Polisnämnder

I syfte att stärka medborgarinflytandet över den lokala polisverksamheten
skall enligt propositionen polismyndigheterna få möjlighet att inrätta en eller
flera polisnämnder.

Polisnämnderna kan - rätt organiserade - enligt vår mening bidraga till
att öka insikten om polisens betydelse. Det krävs dock en klar ansvars- och
uppgiftsfördelning mellan polisnämnder och polisstyrelse. Det är vidare viktigt
att polisnämnderna ges konkreta arbetsuppgifter. Inrättandet av nya
nämnder kan emellertid innebära risk för ökad byråkrati m.m. utan att några
reella fördelar uppnås.

Grannsamverkan

Samverkan mellan dem som bor i ett område är viktigt för att öka tryggheten
och för att underlätta polisens arbete med att upprätthålla ordning och säkerhet.
Centerpartiet har tidigare framlagt förslag om grannsamverkan mot
brott i förebyggande syfte. Grannsamverkan innebär att människor i olika
bostadsområden bidrar till skyddet av sig själva och grannarna genom att
rapportera till polisen när man misstänker brott. Vi anser att det bör ingå i
polisens uppgifter att uppmuntra initiativ till grannsamverkan. Vad som anförts
om grannsamverkan bör ges regeringen till känna.

Grundläggande organisation

En primär uppgift i förnyelseprocessen inom polisen bör vara att minska detaljstyrningen
av verksamheten utan att därför rättssäkerheten åsidosätts.

Polisorganisationens tyngd bör enligt vår mening ligga på lokal nivå. Detta
innebär frihet och flexibilitet för den enskilda polismyndigheten att själv i
viss utsträckning bestämma organisationsform och arbetsrutiner. Förenklad
beslutsstruktur ger bättre effektivitet och ökad tillfredsställelse i arbetet för
den enskilde polismannen.

Krav på sådana förändringar har vi framfört i vår motion Ju206.

Strukturfrågor

Samverkan är ett nyckelord för den fortsatta reformeringen av polisväsendet.
Denna samverkan skall ske såväl inom som över länsgränserna. Centerpartiet
ställer sig positivt till lösningar som tar hänsyn till skillnader i olika
regioners behov.

Föredraganden utesluter inte möjligheterna att senare begränsa antalet 12

polisdistrikt. En sådan centralisering av polisresurserna kommer enligt vår Mot. 1989/90

mening inte att förbättra möjligheterna till ökad effektivitet och samverkan. Ju45

Centerpartiet motsätter sig sådana förändringar.

Det är viktigt att polisresurserna fördelas rättvist och efter behov mellan
alla delar av landet. Att förflytta polispersonal från välfungerande polisdistrikt
till distrikt där sådan brist råder är ingen tillfredsställande lösning och
kan inte i längden accepteras.

Utbildningsverksamhet

Behovet av det totala antalet poliser bör analyseras så att utbildningskapaciteten
på sikt kan anpassas efter behovet.

Centerpartiet har tidigare framfört krav på att decentralisera polisutbildningen.
Ett decentraliserat utbildningssystem skapar bättre förutsättningar
för bra rekryteringar. Det bör därför snarast utredas om det är möjligt att
förlägga delar av verksamheten till andra delar av landet.

Förslaget att korta praktiktjänstgöringen för att kunna ge större utrymme
i undervisningen åt bl.a. planerings- och budgetfrågor kan ifrågasättas.

Detta utbildningsbehov kan tillgodoses genom särskilda utbildningslinjer.

Den i propositionen föreslagna utökningen av de yrkesspecifika områdena
anser vi emellertid vara behövlig. Praktiktjänstgöringen är en mycket viktig
del av utbildningen och bör därför bibehållas med nuvarande längd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av brottsbekämpningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av förutsättningarna för närmare samarbete
mellan polis, tull och kustbevakning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

tionen anförts om gränsdragning mellan polisens och bevakningsföretagens
verkamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgiftsfinansiering av viss polisverksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grannsamverkan.

13

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen i övrigt anförts om förnyelsearbetet inom polisen. Ju45

Stockholm den 10 maj 1990

Ingbritt Irhammar (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Martin Olsson (c)

Rosa Östh (c)

Kjell Ericsson (c)

Bengt Kindbom (c)
Stina Eliasson (c)
Hugo Andersson (c)
Birger Andersson (c)

14

'

■