med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93

Motion 1991/92:Fö8 av Fanny Rizell m.fl. (kds)

Inom ramen för totalförsvarets roll har det civila
försvaret följande huvuduppgifter:värna
civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar
genom att bereda skydd, rädda nödlidande och ombesörja
vårdupprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna
under kriser och krigtrygga en livsnödvändig försörjning
under kriser och i krigstödja försvarsmaktens
krigsorganisering och försvarsförmåga

Det är av stor vikt att civilförsvaret har tillräckliga
resurser för att kunna lösa dessa uppgifter. Ju större
förmåga civilförsvaret får till detta desto bättre försvarsvilja
erhåller allmänheten. Därav följer att försvarsmakten får
lättare att fylla sin uppgift.

Beredskapen inför krig, krigsfara och andra
säkerhetspolitiska hot bygger till stor del på samhällets
inneboende styrka, stryktålighet och anpassningsförmåga.
Till detta kommer beredskapsåtgärderna inom den civila
delen av totalförsvaret.

Beredskapsåtgärderna måste så långt möjligt integreras
som en naturlig del av samhällets fredstida utveckling.
Regeringen har i totalförsvarspropositionen (91/92:102)
betonat att förmågan hos civilförsvaret grundas på det
fredstida samhällets resurser, dess handlingsberedskap och
omställningsförmåga vid kriser. Ett starkt och allsidigt
näringsliv tillsammans med effektiva, robusta och flexibla
samhällsfunktioner har härvidlag en avgörande betydelse.

Ansvar för en verksamhet i fred innebär motsvarande
ansvar i krig. Regeringen menar att det är angeläget att
medvetenheten om detta ansvar sprids i samhället. Om vi
tidigt tar hänsyn till sårbarhet och risker minskar vi behovet
av kostnadskrävande beredskapsåtgärder och ökar
säkerheten i det fredstida samhället.

I propositionen anges att ''planeringen inom den civila
delen av totalförsvaret skall främst utgå från dels de
påfrestningar som Sverige kan utsättas för vid ett väpnat
angrepp, dels de försörjningsproblem som kan uppstå i
samband med allvarliga, krigshotande internationella kriser
och i en neutralitetssituation''. Härav följer att samhällets
vitala funktioner, främst elförsörjning,
telekommunikationer och transporter måste ha en sådan
robusthet och kapacitet att grundläggande behov kan
tillgodoses.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har angett
inom vilka områden vår civila beredskap ej är fullt
tillfredsställande. Det gäller bl.a. antalet skyddsrumsplatser
och när det gäller sjukvården anges uthålligheten vara
bristfällig för läkemedel och förbrukningsmateriel. ÖCB
framhåller också att sårbarheten och den bristande
funktionssäkerheten inom vitala samhällsfunktioner inte är
acceptabel. ÖCB vill därför prioritera skydd,
ledningssystem, tekniska kunskapsåtgärder, bevarad
produktionskapacitet samt utbildning och övning. Detta är
uppgifter som måste tillgodoses oavsett ekonomi. ÖCB
menar att regeringens föreslagna nivå vad gäller
medelsbehovet innebär en risktagning med hänsyn till
främst bristerna i befolkningsskydd, sjukvårds- och
transportberedskapen, och svag försörjningsuthållighet.

Med tanke på det moderna svenska samhällets sårbarhet
är det befogat att ställa frågan om vi över huvud taget bryr
oss om den civila beredskapen tillräckligt. Det räcker med
ett kraftigt snöfall för att många av oss ska få uppleva hur
det är att inte ha tillgång till elektricitet några timmar.

Samhällets sårbarhet har blivit allt större i bl.a.
näringslivet och sjukvården, där utvecklingen gått mot
specialisering, integrering och beroende av importerade
datorer och elektronik.

Det faktum att vårt land får allt fler äldre människor
ökar också kraven på civilförsvaret.

Behovet av information om totalförsvarets civila del är
stort med tanke på alla de människor som invandrat till vårt
land.

Det finns således många faktorer att ta hänsyn till och
civilförsvaret bör få sin rättmätiga del av intresset i samband
med ett försvarsbeslut.

På flera ställen i totalförsvarspropositionen hävdas att
samhällsfunktionerna ska vara robusta. Vatten- och
elförsörjningen kan lätt slås ut. Detta är något som bör
noggrant beaktas.

Som ovanstående exempel visat är det av stor vikt ett en
grundlig utredning får visa samhällets sårbarhet och
konsekvenserna av detta för totalförsvarets civila del. Häri
bör särskilt beaktas storstads- och tätortsmänniskornas
livsvillkor.

Vårt samhälles förmåga att möta störningar är en
angelägenhet för alla och en noggrann utredning skulle
härvidlag öka förståelsen bland oss medborgare för
civilförsvarets betydelse.

Den lokala förankringen av beredskapsarbetet är
mycket viktig. Eftersom kommunerna i fred har det
dominerande ansvaret för människors väl och ve följer att
de också har viktiga beredskapsuppgifter. Sedan 1986 är
kommunstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet på
lokal nivå. Med tanke på detta viktiga ansvar bör det
statsbidrag som utgår ligga utanför den generella summan
och således vara specialdestinerat för civil beredskap.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en utredning bör tillsättas som belyser samhällets
sårbarhet och civilförsvarets konsekvenser av detta,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att statsbidraget till kommunerna för civil beredskap bör
vara specialdestinerat.

Stockholm den 12 mars 1992

Fanny Rizell (kds)

Margareta Viklund (kds)

Åke Carnerö (kds)