med anledning av prop. 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet

Motion 1994/95:Ub39 av Conny Sandholm m.fl. (fp)

av Conny Sandholm m.fl. (fp)
Jämställdhet inom utbildningsområdet
Det är glädjande att det arbete med att förbättra
jämställdheten inom skola och högre utbildning, som
startades under den förra mandatperioden av den borgerliga
regeringen, nu fullföljs. Regeringens förslag grundas till
stora delar på material från arbetsgrupperna Kvinnligt och
Manligt i skolan och Jäst-gruppen som den förra regeringen
tog initiativ till och de rapporter som dessa avlämnat.
Trots att regeringen nu lägger fram en rad mycket
välkomna förslag blir resultatet av socialdemokraternas
politik ändå inte den satsning på jämställdheten som vi i
folkpartiet liberalerna skulle önska.
Vi menar att regeringen sänder ut dubbla signaler när man
å ena sidan, i proposition 1994/95:165 Jämställdhet mellan
kvinnor och män inom utbildningsområdet, lägger fram
förslag som kan leda till jämställdhet och samtidigt i
budgetpropositionen föreslår åtgärder med rakt motsatt
effekt.
Som exempel kan nämnas att regeringen i
budgetpropositionen föreslog att barntillägget i svuxa skall
tas bort, vilket minskar möjligheten för kvinnor med barn att
studera. Vidare föreslog regeringen att utbildningsbidragen
återinförs istället för att inrätta fler doktorandtjänster, även
om detta leder till minskade möjligheter för kvinnor att inom
rimlig tid bli klara med sina doktorandstudier. Dessutom vill
socialdemokraterna minska ersättningen i
föräldraförsäkringen så att färre män får råd att vara hemma
med sina barn.
Listan på förslag som motverkar jämställdheten skulle
kunna göras längre. Folkpartiet liberalerna menar att arbetet
med att främja jämställdheten måste få genomslag i alla
förslag, inte bara några enstaka propositioner där detta
behandlas som ett särskilt område.
Jämställdhet i skolan
För att vi på sikt skall kunna få ett jämställt samhälle måste
en god grund läggas redan tidigt. Det innebär att dagis,
förskola och skola har ett viktigt ansvar för att ge våra barn
likvärdiga möjligheter. Inte minst måste skolan vara flexibel
och kunna möta olika krav för att både flickor och pojkar
skall kunna bygga upp sin kompetens efter sin egen förmåga.
Den nya läroplanen har gett lärarna den pedagogiska frihet
som krävs för att göra detta möjligt.
De förslag som regeringen lägger fram för att främja
jämställdheten i skolan är välkomna. Framför allt menar vi
att det är viktigt att öka lärarnas och rektorernas kunskap och
ansvar på området. I vår partimotion, 1994/95:A802 om
jämställdhet, skriver vi b.la. att det är viktigt att tydliggöra
att jämställdheten skall ingå som ett kunskapsområde inom
lärarutbildningen och i fortbildningen. Då det är rektorn som
har det pedagogiska ansvaret är det väsentligt att detta även
ingår i rektorsutbildningen och att ett särskilt ansvar för
jämställdheten åläggs skolans personal. Vi tillstyrker därför
regeringens förslag i dessa frågor.
Egen dator i skolan -- för jämställdhetens skull
Ett område som vi menar att regeringen i detta
sammanhang borde uppmärksammat ytterligare är den
snabba utvecklingen inom informationsteknologin (IT),
vilket i hög grad berör även jämställdheten i skolan.
Folkpartiet liberalerna menar att ett IT-program för skolan
måste förverkligas. Detta är viktigt inte minst av
jämställdhetsskäl. Det finns en uppenbar risk att flickorna
kommer på undantag vid användningen av datorer. Detta
måste via skolan aktivt förebyggas t.ex. genom att flickorna
får arbeta med datorer i särskilda grupper och därmed får en
ökad chans att själva pröva.
Att hantera datorer, veta hur man kommunicerar på de
''elektroniska motorvägarna'' och få kännedom om datorns
användningsmöjligheter är avgörande kunskaper och
färdigheter för 2000-talet. Den som saknar sådana kunskaper
kommer att vara handikappad på framtidens arbetsmarknad.
En utveckling mot segregation mellan dem som har haft
tillgång till datorn som arbetsverktyg och dem som inte haft
det, måste motverkas. Därför har folkpartiet liberalerna som
mål att alla elever på sikt skall ha tillgång till egna datorer.
Dessa förslag utvecklar vi närmare i vår partimotion
1994/95:Ub315 om skolan. För att överhuvudtaget göra
detta möjligt måste lärarutbildningarna ge lärarna kunskap
och kompetens när det gäller IT. IT bör därför bli ett eget
kunskapsområde inom lärarutbildningarna.
Lärarhögskolornas forsknings- och utvecklingsarbete
Regeringen anser att forsknings- och utvecklingsarbete om
jämställdhet i skolan måste stödjas och stimuleras samt att
de resultat som kommer fram måste få en vidare spridning.
Folkpartiet liberalerna instämmer i detta. Samtidigt vill vi
aktualisera frågan om lärarhögskolornas forskningsansvar.
Vi skriver i vår partimotion, 1994/95:Ub624 om högre
utbildning och forskning, att regeringen borde återkomma
med förslag på hur man kan öka lärarutbildningarnas eget
ansvar för forskning och utveckling inom sitt
kompetensområde. Detta gäller även forskningen om
jämställdhetsarbete i skolan.
Jämställdhet i den högre utbildningen
Jämställdhet är en fråga om både kvalitet, rättvisa och
nationalekonomi. Det är därför viktigt att målet om ett
jämställt samhälle genomsyrar politiken på alla områden och
alla politiska beslut. Den politik som socialdemokraterna
hittills presenterat saknar detta.
Trots att regeringen nu föreslår en rad positiva förslag för
jämställdheten inom den högre utbildningen medverkar den
samtidigt till att på andra sätt undergräva möjligheterna till
jämställdhet. Detta gäller inte minst förslagen om att
återinföra utbildningsbidragen och att ta bort den
prestationsrelaterade delen i fakultetsanslagen, som
regeringen presenterade i budgetpropositionen i januari.
Dessa förslag har folkpartiet liberalerna gått emot i
partimotionen 1994/95:Ub624 om högre utbildning och
forskning. Vi tror dessutom att risken är stor att regeringens
förslag om 30 professurer förbehållna kvinnor slår fel. Oron
är stor för att de kvinnor som skulle komma att utses genom
särbehandling, på det sätt som regeringen föreslår, kommer
att få en omöjlig situation i forskarvärlden.
Den traditionella manliga maktdominansen vid universitet
och högskolor är forfarande stark trots alla försök att
förändra strukturerna. Alla statliga universitet och högskolor
har enligt högskolelagen ansvar för jämställdhet på samma
sätt som man har ett ansvar för högskolans
internationalisering. På många högskolor pågår ett vitalt
arbete för ökad jämställdhet. Men motståndet att förändra det
egna tanke- och arbetssättet är fortfarande starkt.
Arbetsgruppen för jämställdhet i högre utbildning och
forskning (Jäst-gruppen) konstaterade i sin rapport att
jämställdhetsarbetet i högskolan hittills har utvecklats
långsamt. Vidare heter det i rapporten att en viktig bakgrund
till den rådande situationen utan tvivel är att medvetenheten
om jämställdhetens betydelse inte minst för kvaliteten i
utbildningen och forskningen är påfallande låg på de flesta
håll.
Jämställdhet i grundutbildningarna
Utbildning är det viktigaste verktyget för samhället att
påverka värderingar och attityder hos människor. Vi menar
därför att det är av stor vikt att på alla sätt främja en jämställd
utbildning både vad gäller undervisningens innehåll,
pedagogik och metodik samt att det finns lärare och
skolledare av båda könen. Högskolan har inflytande över
utvecklingen av unga människors världsbild och därmed ett
stort ansvar för framväxten av ett jämställt samhälle. Det är
därför bra att regeringen nu uppmärksammar att kunskapen
om jämställdhetsfrågor inom lärarutbildningarna och de
tekniska utbildningarna måste öka och att arbetet med dessa
frågor intensifieras.
I rapporten ''Vi är alla olika'' framhölls särskilt att
regeringen bör vara ännu tydligare vad gäller målen för
lärarutbildningarna samt övervaka att dessa uppfylls. Även
remissyttrandena visar på vikten av att jämställdhetsfrågorna
behandlas i lärarutbildningarna.
Regeringen har nu i målbeskrivningen i
högskoleförordningens examensordning för lärarexamina
angivit, att studenter för att erhålla lärarexamina skall ha
förmåga att belysa även jämställdhetsfrågorna.
Folkpartiet liberalerna menar att det inte räcker att lärarna
skall kunna belysa jämställdhetsfrågorna. Lärarna skall
i varje situation använda jämställdhetsperspektivet i
undervisningen. Inte minst är det viktigt att lärarna
självkritiskt kan analysera sitt eget beteende.
Undersökningar visar att barn redan i babystadiet tilltalas
med olika tonfall beroende på om det är en pojke eller flicka.
Detta följer med i förskolan, fritidshemmet och skolan och
påverkar vårt beteende och våra värderingar av mäns och
kvinnors prestationer under resten av livet. Detta är exempel
på kunskap som alla lärare måste ha för att kunna frigöra sig
från traditionellt synsätt och beteende.
Vi menar därför att regeringen bör återkomma med förslag
på en skarpare skrivning i högskoleförordningens
examensordning för lärarexamina.
Bättre balans mellan kvinnor och män i grundutbildningen
Kvinnorna är väl representerade i grundutbildningen men
fortfarande är kvinnorna underrepresenterade bland
studenterna inom teknik. Kamp för jämställdhet innebär
även att försöka öka antalet män inom vissa
kvinnodominerade utbildningar t.ex. lärarutbildning,
omvårdnad och socionomutbildning. Samtidigt har vi lärt
oss att kampanjer för att öka andelen män eller kvinnor till
en viss utbildning har mycket kort verkningstid om det inte
samtidigt innebär att utbildningen/lärarna förändrar sitt sätt
att arbeta med pedagogik och metodik. Varje högskola har
ett stort ansvar för att genomföra förändringar av t.ex.
innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till en
bättre balans mellan kvinnor och män. Detta tog vi redan i
januari upp i vår partimotion om högre utbildning och
forskning.
Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden
Förslaget om att det i instruktionerna för FRN och
forskningsråden inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde bör införas att dessa inom sina respektive
verksamhetsområden särskilt skall främja jämställdhet
mellan kvinnor och män är bra. Folkpartiet liberalerna menar
emellertid att det är viktigt att regeringen tydliggör för råden
att de bör redovisa hur de tänker lägga upp sitt arbete, vilka
resultat de når, vilka problem de möter samt hur råden avser
att lösa dessa.
För att klara detta menar folkpartiet liberalerna att
rådsmedlemmarna måste förmedlas kunskap om
jämställdhet. Tidigare har regeringen och Sveriges
landshövdingar fått specialutbildning på området. Det är
planerat att även Sveriges generaldirektörer och andra chefer
inom statsförvaltningen skall genomgå denna utbildning.
Även det medicinska forskningsrådet har nappat på detta och
skall enligt uppgift få utbildning i jämställdhetsfrågorna. Vi
menar att övriga råd borde följa efter och också inskaffa den
kunskap som krävs för att effektivt kunna arbeta med
jämställdhetsfrågor.
I nyss nämnda partimotion anförde vi att forskare, oftast
är det kvinnor, genom att lägga ett genusperspektiv på ett
ämnesområde kan tillföra ämnen nya aspekter och därmed
utveckla ny kunskap. Det nya perspektiv som öppnats genom
kvinnoforskningen är en resurs som ännu inte utnyttjats fullt
ut.
Det är därför positivt att regeringen tagit intryck av
promemorian ''Kartläggning och utvärdering av
jämställdhetsprojekt'' och föreslår att FRN i samråd med
övriga råd får i uppdrag attt föreslå inom vilka ämnen det
finns anledning att inrätta professurer eller forskartjänster
med inriktning mot genusforskning och att dessa förses med
adekvata kringresurser. För att skapa förutsättningar för att
dessa tjänster kan inrättas anslår folkpartiet liberalerna 10,4
miljoner kr till detta ändamål.
I detta sammanhang vill vi poängtera vikten av att ta
tillvara den kunskap som växte fram under JÄMFO:s tid och
senare hos FRN:s kommitté för kvinno- och
jämställdhetsforskning. Antalet ansökningar om medel inom
området har ökat med 50 procent mellan 1994 och 1995.
Totalt erhölls 1995 ca 260 ansökningar från områdena
ekonomi och arbete, humaniora, medicin och hälsa,
naturvetenskap, stats- och rättsvetenskap och teknik.
Genomgående anses kvaliteten på ansökningarna vara hög.
Bland dessa återfinns ansökningar från forskargrupper som
borde bli föremål för särskilda satsningar genom t.ex.
inrättande av professurer. Här finns också projekt som de
övriga forskningsråden borde känna ett ansvar för.
Kvinno- och jämställdhetsforskningen --
genusforskningen -- är ett område som växer snabbt. De 11,5
miljoner som idag anslås till detta område förslår inte långt.
Fokpartiet liberalerna anser att ytterligare 3 miljoner kr bör
tillföras FRN för att stödja och utveckla genusforskningen.
Regeringen har givit en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
föreslå åtgärder som främjar kvinno- och
jämställdhetsforskning. Vi anser att utredaren borde
föranstalta om en studie om hur kvinnors och mäns
forskningsansökningar bedöms av
prioriteringskommittéerna. Detta för att öka våra kunskaper
om de subjektiva, ofta omedvetna grunderna för
forskningsprioriteringar, vilka idag medverkar till att
kvinnor har svårare att få professorstjänster trots stor
kompetens.
Genusperspektivet förbises alltför ofta inom forskningen.
Därför borde man i Sverige efter amerikanskt mönster
avkräva forskarna att i sina anslagsansökningar ange hur
man avser behandla genusperspektivet och en motivering om
varför detta inte är relevant i det aktuella projektet.
Folkpartiet liberalerna vill understryka vikten av att
Fora/centra för kvinnliga forskare även framdeles måste
tilldelas öronmärkta medel från åttonde huvudtiteln och
tillför ytterligare 1 miljon kr. Vi menar att varje ny högskola
borde stödja uppbyggandet av Fora eller motsvarande
organisation som ett led i sitt jämställdhetsarbete.
Fler kvinnliga forskarstudenter
Det finns idag en bred enighet om att Sverige behöver fler
forskarutbildade, inte minst kvinnor. För att uppnå detta är
det viktigt att ge de forskarstuderande rimliga ekonomiska
och sociala villkor, dvs. den trygghet som krävs för att
studierna skall kunna bli klara inom rimlig tid. Det är därför
helt obegripligt hur regeringen kunnat föreslå att
utbildningsbidragen som studiefinansieringsform skall
återinföras.
Folkpartiet liberalerna menar att detta förslag går stick i
stäv mot målet att öka andelen kvinnliga doktorer och yrkade
i januari avslag på förslaget. En av många fördelar med
doktorandtjänsten är att den ger en social trygghet för den
forskarstuderande i och med att inkomsten berättigar till
föräldrapenning. Eftersom forskarstudierna ofta
sammanfaller med den period i livet när många vill bilda
familj, är det viktigt att studiefinansieringen inte ökar risken
för att kvinnor vid valet mellan familj och studier väljer bort
studierna av ekonomiska skäl.
För att ytterligare underlätta för de forskarstuderande anser
vi att studiefinansieringstiden borde göra mer flexibel om
familjesituationen kräver det.
Folkpartiet liberalerna föreslog i partimotionen om högre
utbildning och forskning att medel skulle avsättas för att
inrätta ytterligare 300 doktorandtjänster. I det förslag som
regeringen nu återkommer med har socialdemokraterna
backat något och föreslår att 30 av de 37 miljoner som
regeringen avsatt för studiefinansieringen för forskare skall
gå till att utjämna könsfördelningen bland innehavarna av
doktorandtjänster.
Det är av ytterst stor vikt, om vi på sikt skall få en mer
jämställd fördelning på olika tjänster inom den akademiska
världen, att vi kan stimulera fler kvinnor till forskarstudier.
Om fler kvinnor får chansen att med rimliga villkor nå en
doktorsexamen kan andelen kvinnliga doktorer öka. Vi
tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Vi anser
emellertid att även återstående 7 miljoner kr som regeringen
avsatt för studiefinansiering av forskarstuderande skall gå till
fler doktorandtjänster. Folkpartiet liberalerna anser i enlighet
med tidigare ställningstagande att ytterligare 39 miljoner kr
skall avsättas för att totalt få fram 300 nya doktorandtjänster.
I första hand menar vi att medlen bör gå till att finansiera
den avslutande studietiden för de doktorander som fått de två
första åren finansierade genom FRN:s särskilda medel för
kvinnoforskning. Detta kan frigöra medel för FRN som på
detta sätt kan finansiera nya begåvade kvinnliga doktorander.
Resultatrelaterat forskningsanslag
Folkpartiet liberalerna menar att det är olyckligt att
regeringen samtidigt som den föreslår åtgärder för att öka
andelen kvinnliga doktorander i budgetpropositionen
föreslagit att det resultatrelaterade fakultetsanslaget skall tas
bort. Detta anslag skulle bland annat haft som syfte att
premiera jämställdhetsarbete inom fakulteten genom ett
system med viktning av underrepresenterat köns
avhandlingsarbete vid tilldelning av medel. Denna reform
för ökad jämställdet rivs nu upp av regeringen. Incitamentet
för fakulteterna att öka andelen kvinnliga avhandlingar
försvinner därmed. Förslaget har tidigare avvisats av
folkpartiet liberalerna.
Kompetenshöjning av lärare
Regeringen skriver vidare att det är en jämställdhetsfråga
att högskoleadjunkterna får möjlighet att fullfölja sina
doktorandstudier. Vi delar denna uppfattning men finner det
något märkligt att regeringen i budgetpropositionen
föreslagit att de anslag som funnits för kompetenshöjning av
odisputerade lärare på sikt skall avskaffas. Även detta förslag
har folkpartiet gått emot. Återigen lyser det igenom att
regeringen inte tillräckligt tänkt igenom sina förslag.
Fler kvinnor på post-doktorala tjänster
Folkpartiet liberalerna uppmärksammade redan i januari
behovet av postdoktorala tjänster. Regeringen återkommer
nu med förslag på att inrätta stipendier, för kvinnor som
önskar en internationell meritering, motsvarande 14 miljoner
kr. Folkpartiet liberalerna välkomnar detta förslag.
Problemet handlar emellertid inte bara om resurser. Många
kvinnor har familj och barn vars situation måste lösas så att
de kan följa med utomlands. Barnomsorgen i det nya landet
måste också kunna ordnas på ett tillfredsställande sätt. Det är
därför viktigt att se till meriteringens syfte för den kvinnliga
forskaren. Många gånger borde syftet att vidga forskarens
kunskapsområde kunna tillgodoses vid annan institution
inom Sverige. Stipendierna borde därför kunna användas
även för dem som väljer att forska vid annan institution inom
Sverige.
Vi välkomnar även regeringens förslag om att
forskningsråden skall inrätta kvinnliga gästprofessurer inom
främst teknik och naturvetenskap. Detta kan ge fler kvinnliga
studenter goda förebilder och medverka till att skapa
attitydförändringar.
Regeringens förslag om att tillskjuta medel för att
åstadkomma en jämnare könsfördelning bland
forskarassistenterna välkomnas av folkpartiet liberalerna.
För att i framtiden kunna få fram fler kvinnliga professorer
är det väsentligt att fler kvinnor får chansen att vetenskapligt
meritera sig och få de kvalifikationer som krävs för att kunna
konkurrera om professorstjänsterna.
Forskarassistenttjänsterna innebär framför allt forskning
vilket gör detta möjligt.
Rekryteringsmål
Folkpartiet liberalerna har tidigare uppmärksammat den
orimliga könsfördelning som råder inom högskolor och
universitet. Idag är endast 7 procent av landets professorer
kvinnor. För att få till stånd en förändring menar vi att det är
viktigt att skapa en utveckling och positiv cirkel som kan
leda till ett ökat antal kvinnliga lärare, handledare,
gästforskare, sakkunniga och professorer som kan fungera
som förebilder och mentorer för andra kvinnor inom den
akademiska världen. Och inte minst för att förmå fler
kvinnliga studenter att fortsätta till doktorandstudier och
våga satsa på en forskarkarriär. Vi har redan tidigare hävdat
att ett sätt att få igång en förändring är att sätta
rekryteringsmål.
Vi anser därför att ett av propositionens viktigaste förslag
för att på sikt öka jämställdheten är att införa rekryteringsmål
för högskolor och universitet. Regeringen väljer emellertid
att endast sätta rekryteringsmål för professorerna.
Den stora expansionen inom den högre utbildningen
innebär ett ökat rekryteringsbehov av disputerade lärare.
Detta rekryteringsbehov kommer att finnas kvar under en
följd av år genom att många universitets- och högskolelärare
kommer att pensioneras några år in på 2000-talet. Vi menar
att detta är ett utmärkt tillfälle att märkbart kunna öka
andelen kvinnor inom den akademiska världen.
Rekryteringsmål bör därför formuleras och tillämpas på alla
anställningskategorier.
Fler kvinnliga professorer
Ett av förslagen i propositionen riskerar enligt vår
bedömning att motverka sitt syfte. Det är förslaget om att
inrätta 30 nya professurer, vid vars tillsättning särskilda
regler skall tillämpas.
Förslaget knyter an till en regel i jämställdhetslagen om
positiv särbehandling av underrepresenterat kön. Regeringen
klargör i propositionen vad det handlar om i praktiken i detta
sammanhang: att en kvinna kan utses till professor även om
hon är mindre meriterad än en sökande man.
Den debatt som förts efter förslagets framläggande
illustrerar svårigheten. En rad kvinnliga professorer och
andra kvinnliga akademiker har pekat på risken att regeln,
både inom inom och utom landet, kommer att skapa en
föreställning att kvinnliga akademiker i Sverige är sämre
meriterade än sina manliga kollegor -- att systemet i själva
verket kommer att skärpa problemet med marginalisering av
kvinnor i det akademiska livet.
För oss står det klart att den tillämpning av
jämställdhetslagen i universitetsvärlden, som regeringen
föreslår, kommer att skapa fler problem än den löser. Vi
menar att de förslag som finns i denna motion är en bättre
väg att nå det mål som vi och regeringen är överens om,
nämligen en jämnare könsfördelning i den akademiska
världen. Enligt vår mening bör underrepresenterat kön kunna
ges företräde vid en professorstillsättning om två sökande
har likvärdig meritering. Med en sådan tillämpning av
jämställdhetslagen elimineras de negativa bieffekter vi pekat
på, medan den positiva effekten borde bli i stort sett lika stor,
som med den tillämpning regeringen förordar.
Problemet är nämligen sällan att kvinnliga sökande till
professurer är mindre meriterade än sina manliga
medsökande. Problemet är dels att det ofta finns för få
kvinnliga sökande, dels att högskolan i alltför hög grad
präglas av manliga traditioner. Vid bedömning av meriter
finns alltid ett mått av godtycke. Det drabbar idag ofta
kvinnor. Ett sätt, som vi i folkpartiet liberalerna redan
tidigare föreslagit, är att göra sammansättningen i
tjänsteförslagsnämnderna mer jämställd. Det finns uppgifter
om att kvinnliga ledamöter har diskvalificerats med
motiveringen att de är jäviga, eftersom de har engagerat sig
för ökad jämställdhet. Det har hävdats att det skulle leda till
att den kvinnliga ledamoten inte objektivt kan välja mellan
sökande av olika kön. Detta är naturligtvis en orimlig
inställning, som vi menar kan korrigeras genom ett formellt
krav på att det alltid måste ingå minst en kvinna bland de
sakkunniga.
Folkpartiet liberalerna anser att högskoleförordningen
tydligt bör ange att varje bedömningsgrupp, t.ex. sakkunniga
och tjänsteförslagsnämnder, skall vara tillsatt så att båda
könen finns representerade, även om det innebär att man får
söka sakkkunniga utanför landets gränser.
Nominering till forskningsråden
Även forskningsråden har idag en klart manlig dominans
i sin sammansättning. För att komma tillrätta med detta
borde en översyn göras av de regler som idag styr
tillsättningen av ledamöter i forskningsråden. Förslagsvis
skulle samma nomineringssystem som idag används vid
nominering till statliga utredningar och kommittéer kunna
tillämpas. Elektorsförsamlingen skulle då föreslå både en
man och en kvinna för varje post. Därefter kan regeringen
sätta samman råden så att de får en mer jämställd prägel.
Anslagskonsekvenser
Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens förslag om
ytterligare 14,4 miljoner kr för kvinnliga professorer. Vi
föreslår istället att medlen omfördelas enligt följande.10,4
miljoner kr för att i enlighet med motionen skapa
förutsättningar för nya professurer och/eller forskartjänster
inom kvinno- och jämställdhetsforskning3 miljoner kr bör
tillföras FRN för att stödja och utveckla genusforskningen
1 miljon kr bör tillföras Fora/centrum för kvinnliga forskare
Folkpartiet liberalerna har i partimotion 1994/95:N247
föreslagit att ytterligare medel skall avsättas för 300 nya
doktorandtjänster genom en omfördelning av medel.
Folkpartiet liberalerna anser att de 37 miljoner som
regeringen tidigare anvisat för studiefinansiering av
forskarstuderande uteslutande skall gå till nya
doktorandtjänster. Därutöver har folkpartiet liberalerna
genom en delvis annan fördelning av resurser inom anslagen
för utbildning föreslagit att 39 miljoner kr utöver de tidigare
37 miljonerna skall avsättas för de 300 nya
doktorandtjänsterna.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier måste på alla sätt motverkas. Vi
tillstyrker därför regeringens förslag om att införa en
bestämmelse om skyldighet för högskolor och universitet att
verka för att studenter inte utsätts för sexuella trakasserier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om IT som kunskapsområde på
lärarutbildningarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målbeskrivningen i
högskoleförordningens examensordning för lärarexamina,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om FRN och forskningsrådens ansvar
för och utbildning i jämställdhetsfrågor,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en
resursförstärkning med 14,4 miljoner kronor för kvinnliga
professorstjänster och i stället omfördelar dem genom att
a) avsätta ytterligare 10,4 miljoner kronor för att i enlighet
med motionen skapa förutsättningar för nya professurer
och/eller forskartjänster inom kvinno- och
jämställdhetsforskning,
b) tilldela FRN ytterligare 3 miljoner kronor för att
utveckla och stödja genusforskningen samt
c) tilldela Fora/centra för kvinnliga forskare ytterligare 1
miljon kronor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en studie av hur kvinnors och
mäns forskningsansökningar bedöms av
prioriteringskommittéerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om genusperspektivet i ansökningar
om medel för forskning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Fora/centra för kvinnliga forskare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslutet att omvandla
utbildningsbidragen till doktorandtjänster skall fullföljas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare 39 miljoner kronor
genom en omfördelning inom anslagen för utbildning för att
inrätta totalt 300 nya doktorandtjänster,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studiefinansieringstiden för
forskarstudier borde göras mer flexibel när
familjesituationen så kräver,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av medel för
kvinnliga doktorandtjänster,
14. att riksdagens som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade
forskningsanslaget bör införas som tidigare planerat,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskarstipendierna för kvinnor,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rekryteringsmål för alla
anställningskategorier inom den akademiska världen,
17. att riksdagen avvisar förslaget om 30 professorstjänster
för kvinnor,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nominering till forskningsråden.

Stockholm den 15 mars 1995

Conny Sandholm (fp)

Ola Ström (fp)

Barbro Westerholm (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-03-15 Bordläggning: 1995-03-16 Hänvisning: 1995-03-17

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (36)