med anledning av prop. 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m.
Motion 1994/95:Ub54 av Beatrice Ask m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1994/95:174
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1995-04-07
- Bordläggning
- 1995-04-08
- Hänvisning
- 1995-04-09
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Komplettering av betyg
Elevers rätt att gå upp och pröva för ett nytt betyg inom både gymnasieskolan och komvux har funnits under lång tid. Däremot fanns tidigare vissa begränsningar i rätten att använda ett nytt betyg i ett avgångsbetyg eller slutbetyg. I samband med att riksdagen fattade beslut om nya läroplaner och kunskapsrelaterade betyg blev det emellertid naturligt att ta bort denna begränsning. I ett kunskapsrelaterat betygssystem utgör betyget ''kvitto'' på vissa definierade kunskaper och det är naturligt att slutbetyget då dokumenterar den verkliga kunskapsnivån. Beslutet togs på grundval av förslag från den parlamentariska betygsberedningen, och remissinstanserna var genomgående positiva till förslaget att övergå till ett kunskapsrelaterat betygssystem.
Regeringen föreslår nu att möjligheterna att komplettera betyg under pågående gymnasietid skall begränsas. Skälen anges vara att ''vissa problem'' uppstått. Bl.a. hävdar regeringen att det finns tendenser till att elever i efterhand, med senare kurser som bas, tenterar upp betygen i tidigare kurser. Detta skulle, menar regeringen, ''urholka'' betygssystemet. Därtill anför regeringen att möjligheten att tentera upp betyg har pedagogiska nackdelar. ''Elevernas studier i andra kurser riskerar att bli lidande och den naturliga rytmen i studierna störd.''
Det hade varit värdefullt om regeringen mer ingående redovisat de konkreta erfarenheter som kunnat dras av gymnasieelevernas vidgade möjligheter till betygskomplettering. Innan en sådan redovisning presenterats är vi inte beredda att göra det omöjligt för gymnasieelever att under pågående gymnasietid komplettera betyg också i de fall där de erhållit ''Godkänd''. För många gymnasieelever är det viktigt att kunna göra det för att möjliggöra antagning till önskade utbildningar inom högskolan. Att tvingas vänta till efter gymnasietiden med förlängd studietid som följd är orimligt. Regeringens förslag är dessutom inkonsekvent. Om studiesvaga elever förväntas kunna komplettera betygen utan att det arbete detta förutsätter anses utgöra ett pedagogiskt problem som stör studierytmen, torde även övriga elever klara detta.
Vi anser också att regeringens förslag saknar den tilltro till elevernas förmåga att ta ansvar för sina studier som vi anser att gymnasieskolan måste präglas av. Eftersom samarbetet mellan gymnasiet och vuxenutbildningen numera eftersträvas i många kommuner är det viktigt att de regler som gäller betygen är desamma för båda elevkategorierna.
För att undvika de problem regeringen framhåller förordar vi att kommunerna ges rätt att förlägga tentamenstillfällena till ferietid samt att regler för antalet tentamenstillfällen under bestämda perioder anges. Några pedagogiska nackdelar till följd av att fler ungdomar ägnar loven åt att förbättra sina kunskaper kan vi inte se.
Vad gäller avgifter vid betygsprövning har vi inget att erinra mot att regeringen överväger ett tak för avgifternas storlek. Det är emellertid viktigt att kommunerna ges möjligheter att ta ut rimliga avgifter för att klara en del av de kostnader prövningstillfällena innebär.
Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande
Det är otvetydigt så att gränserna mellan olika kunskapsområden, yrken m.m. förändras och suddas ut. Begreppen studieförberedande respektive yrkesförberedande är därför i flera sammanhang missvisande. En mer kursutformad gymnasieskola med fler inslag av specialutformade program kommer sannolikt att medföra att de olika programmen blir mer integrerade.
Vi menar dock att de nationella programmen till sin konstruktion är sådana att vissa program inriktas på att ge kunskaper som är nödvändiga för fortsatta högskolestudier, medan andra lägger större vikt på förberedelser inom särskilda yrkesområden, de är med andra ord yrkesförberedande. Elever som gått sådana program måste komplettera sina kunskaper för att klara många av de utbildningar som universitet och högskolor erbjuder. Det är viktigt att eleverna ges saklig information om detta.
Regeringens förslag att ta bort benämningarna studieförberedande respektive yrkesförberedande innebär ökad risk för att elever väljer fel i förhållande till sina önskemål vad gäller vidare studier. Ett annat skäl till att behålla benämningarna är att ge de yrkesförberedande programmen en högre status. Det är viktigt att skolan talar om för eleverna vad en utbildning/program leder till. I vissa fall leder utbildningen till att man går vidare till universitet och högskola, i andra att man går direkt ut i arbetslivet eller till en vidareutbildning.
Idag krävs det generellt högre betyg från grundskolan för att komma in på ett studieförberedande program än på ett yrkesförberedande. Det finns inga sakliga argument för att detta förhållande ändras genom att man tar bort benämningarna utan snarare tvärtom. Risken är stor att man skapar ett A- respektive B-lag mellan de nationella programmen om riksdagen antar regeringens förslag, eftersom man kan få intrycket att ordet yrke är fult. Det kommer också att bli svårt att kortfattat beskriva skillnaden mellan de olika programmen om beteckningarna tas bort. Den stora skillnaden är inte enbart att tretton program har arbetsplatsförlagd utbildning, medan tre program inte har det.
Regeringens förslag går dessutom stick i stäv med den internationella utvecklingen. Inom OECD pågår ett stort projekt där man vinnlägger sig om att definiera i vilken mån en utbildning är studieförberedande respektive yrkesförberedande. Detta för att ge de yrkesinriktade utbildningarna en högre status. Regeringens förslag avvisas.
Svenska som andraspråk
Rapporterna om invandrarelevers bristande kunskaper i svenska är mycket oroande. Vi beklagar därför att regeringen ännu inte tagit initiativ till ett ingående arbete med denna fråga, vilken var en väsentlig punkt i den utredningsplan för skolväsendet som den borgerliga regeringen presenterade för riksdagen under den förra mandatperioden. Regeringen bör i särskild ordning låta granska invandrarelevernas kunskaper i svenska och utarbeta förslag för att komma tillrätta med problemen. Vi vill också erinra om vår principiella uppfattning att målet vad gäller undervisning i svenska måste gälla alla elever oavsett bakgrund. Det är också skälet till att vi tidigare avvisat den socialdemokratiska regeringens förslag att göra en särskild kursplan för svenska som andraspråk i grundskolan. Att undervisningen måste utgå från elevers skiftande behov och förutsättningar ställer enligt vår mening krav på variation vad gäller pedagogik i uppläggning och organisation av undervisningen, men inte krav på en egen kursplan med den utformning kursplanerna numera har.
När det gäller gymnasiet har riksdagen beslutat att som behörighetskrav för studier på nationella program förutsätta kunskaper i svenska motsvarande betyget godkänd fr.o.m. läsåret 1998/1999. Detta är en viktig signal bl.a. till elever med annat hemspråk än svenska. Elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska skall ges individuellt studieprogram där undervisning i svenska som andraspråk kan vara en viktig del. För detta ändamål bör skolverket ges i uppdrag att utarbeta ett kommentarmaterial till stöd för undervisningen, vars syfte måste vara att ge eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till studier på ett nationellt program.
Regeringens förslag att göra svenska som andraspråk i gymnasiet till kärnämne, utbytbart i nationella program mot ämnet svenska, riskerar att permanenta de stora problem med svenska språket som många invandrarelever har. Inte minst av betygsskäl kan dessa elever lockas att delta i undervisningen i svenska som andraspråk, trots att de kan klara och skulle utvecklas av att läsa svenska. Vi föreslår istället att svenska som andraspråk erbjuds som ett alternativ inom ramen för elevernas egna val. Därigenom skapas möjligheter för elever med annat hemspråk att få den särskilda stimulans i språkinlärningen som de kan behöva. Dessutom anser vi att en andra variant på den nationella kursen som eleverna kan välja och kommuner och landsting skall erbjuda bör utformas för att stödja invandrarelevernas förkovran i att tala och skriva svenska. Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta kursplaner för svenska som tillvalsämne, respektive för den andra nationella kurs som vi förordar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:174,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever även fortsättningsvis bör ha rätt att komplettera betyg under gymnasietiden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet prövningstillfällen under bestämda perioder samt förläggning av prövningstillfällen till elevers ferietid,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppen studieförberedande resp. yrkesförberedande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av invandrarelevernas kunskaper i svenska,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett kommentarmaterial i svenska som andraspråk för elever med individuellt program,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erbjuda elever vid nationella program möjligheter att välja svenska som andraspråk inom ramen för elevens eget val,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta en andra nationell kurs i svenska, inriktad på svenska som främmande språk.
Stockholm den 7 april 1995 Beatrice Ask (m) Rune Rydén (m) Ulf Melin (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Tomas Högström (m) Margareta E Nordenvall (m) Ulf Kristersson (m) Chris Heister (m) Per Unckel (m)
Yrkanden (16)
- 1att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:174
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:174
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever även fortsättningsvis bör ha rätt att komplettera betyg under gymnasietiden
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever även fortsättningsvis bör ha rätt att komplettera betyg under gymnasietiden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet prövningstillfällen under bestämda perioder samt förläggning av prövningstillfällen till elevers ferietid
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet prövningstillfällen under bestämda perioder samt förläggning av prövningstillfällen till elevers ferietid
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppen studieförberedande resp. yrkesförberedande
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppen studieförberedande resp. yrkesförberedande
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av invandrarelevernas kunskaper i svenska
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av invandrarelevernas kunskaper i svenska
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett kommentarmaterial i svenska som andraspråk för elever med individuellt program
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett kommentarmaterial i svenska som andraspråk för elever med individuellt program
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erbjuda elever vid nationella program möjligheter att välja svenska som andraspråk inom ramen för elevens eget val
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erbjuda elever vid nationella program möjligheter att välja svenska som andraspråk inom ramen för elevens eget val
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta en andra nationell kurs i svenska, inriktad på svenska som främmande språk.
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta en andra nationell kurs i svenska, inriktad på svenska som främmande språk.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.