med anledning av prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Motion 1995/96:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m)

av Beatrice Ask m.fl. (m)
Sammanfattning
Socialdemokratisk utbildningspolitik har inneburit en strävan
efter att göra allt för att försvåra för friskolor samtidigt som
man hämtar inspiration från dem. Regeringens kluvenhet
inför ökade möjligheter för föräldrar att aktivt ta ett ansvar
för skolans utveckling är uppenbar. Propositionen är
ytterligare ett exempel på denna inställning.
I vår motion klargör vi och stärker möjligheterna för de nya lokala
styrelserna med föräldramajoritet på bekostnad av de politiska nivåerna i
kommunerna. Samtidigt föreslår vi åtgärder för att bredda representationen i
styrelserna. Vi vill särskilt framhålla betydelsen av att erfarenheterna från
försöksverksamheten redovisas för riksdagen.
Inledning
På borgerligt initiativ har riksdagen vid olika tillfällen klart
uttalat att utvecklingen mot ökat föräldrainflytande i skolan
skall stärkas och att detta även är skolans uppgift.
Utvecklingen mot ökat föräldra- och elevinflytande tog fart i Sverige först i
och med den borgerliga regeringens tillträde 1991. Med hjälp av
skolpengssystemet och ökade möjligheter att starta och driva friskolor
skapades för första gången i modern tid i Sverige möjligheter för andra än
kommunerna att bedriva utbildning på grundskolenivå. Det har inneburit att
det i dag finns närmare trehundra friskolor i Sverige. Att denna utveckling av
de alternativa skolformerna har varit positiv för det svenska
utbildningsväsendet är allmänt konstaterat. Regeringen har efter sitt tillträde
i
en serie beslut och utredningsuppdrag drivit en utveckling som innebär att
möjligheterna att starta och driva friskolor på olika sätt har och kommer att
kringgärdas med nya försvårande regler. Detta är en utveckling som vi vänder
oss emot. Vi anser att det naturliga hade varit att bygga vidare på
friskoletanken när det gäller att utveckla föräldrainflytandet. Regeringen
väljer trots den positiva utveckling som varit att enbart föreslå förändringar
inom den kommunala skolans ram med allt vad det innebär av bibehållet
politikerstyre och utlämnande av de föreslagna lokala styrelserna med
föräldramajoritet till ett kommunalpolitiskt godtycke.
Erfarenheter från andra
länder
Lokala styrelser med föräldramajoritet finns bland annat i
Storbritannien och i Danmark. Erfarenheterna därifrån är
goda. Genomgående tycks det vara så att föräldrarnas
engagemang från början underskattats. Den dynamiska
process som det innebär att ge föräldrarna möjlighet att via
de nya styrelserna vara med och ta ansvar för verksamhet och
utveckling är viktig för skolan.
Propositionens förslag
Bakgrunden till regeringens förslag är den utveckling som
ägt rum och de ökade krav som föräldrar, och för den delen
även elever, ställer på inflytande i skolan.
I propositionen föreslås att kommunerna under en femårig försöksperiod
får överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner till en lokal styrelse med
föräldramajoritet. Försöksverksamheten skall omfatta grundskolan och den
obligatoriska särskolan.
Förslaget bygger på Skolkommitténs delbetänkande "Föräldrar i självför-
valtande skolor". I utredningen föreslås olika åtgärder för att inom ramen för
den kommunala skolan öka föräldrars möjligheter till delaktighet och
medbestämmande i skolan.
Förslaget innebär trots dess ofullständighet och begränsningar vissa
fördelar. Lokala styrelser med föräldramajoritet och möjligheterna med
delegation från rektor och politiska nämnder inrymmer möjligheter som vi
vill ta vara på. I denna del motsätter vi oss inte förslaget.
En av svagheterna med regeringens förslag är dock att de nya styrelsernas
befogenheter och ansvar inte är tillräckligt tydligt beskrivna. Detta har även
påtalats av flera remissinstanser. Det är därför nödvändigt att regeringen i en
särskild förordning redovisar vilka uppgifter enligt läroplanen och grund-
skoleförordningen respektive särskoleförordningen som får överlåtas till en
lokal styrelse. Vi har tolkat propositionen så att de avvikelser som kan
komma ifråga enbart avser delegation av sådant ansvar som normalt tillfaller
kommunen. Vi vill också ge regeringen tillkänna att föräldrarnas möjligheter
och befogenheter måste stärkas, enligt vad vi redovisar i vår motion, jämfört
med vad som redovisas i propositionen och utredningen. I annat fall riskerar
de nya lokala styrelserna att enbart bli en ny form av kommunalt organ. Vi
instämmer i propositionens tydliggörande jämfört med utredningen att de
lokala styrelserna är skyldiga att följa skollag, läroplan och andra
föreskrifter
som gäller för skolan.
Lokala styrelsers
möjligheter
En stor del av vår kritik mot propositionens innehåll gäller
de nya styrelsernas möjligheter att ta ett större ansvar. Vi
anser att det tydligt skall framgå av regelverket hur de nya
självförvaltande organen skall kunna ombildas till friskola
utan att kommunen skall ha möjlighet att motsätta sig ett
sådant förslag. Skyldighet skall införas för kommunen att
årligen tillfråga självförvaltande skolor om intresse av att
inlämna ansökan om bildande av friskola till Skolverket. Vi
anser även att det är den lokala styrelsen som skall besluta
om vilken profil respektive skola skall ha. Det är även
rimligt att medge att del av skolenhet ombildas till
självförvaltande enhet.
Val av styrelse
Vi förutsätter att det är föräldrarna vid den skola eller del av
skola som avses bli självförvaltande som också i val utser
styrelse. Med föräldrar avses som i propositionen
vårdnadshavare. Rätt att nominera till de nya styrelserna har
föräldrar, personal och elever vid aktuell skola. Valbar till
styrelsen är i första hand föräldrar vid skolan. I syfte att
bredda styrelsen och öka skolans kontakter med samhället i
övrigt skall det även kunna vara möjligt att ha representant
från det lokala näringslivet i styrelsen. Detta anser vi kan bli
en stor tillgång för skolan.
Rektor skall vara självskriven i styrelsen. Vi förutsätter att elever och
personal finns representerade i styrelsen.
Pedagogiskt ansvar
Det är viktigt att det i förslaget till lokala styrelser med
föräldramajoritet inom skolan slås fast att det pedagogiska
ansvaret åvilar professionen. Rektor vid skolan har en
särställning som arbetsledare något som även i fortsättningen
måste gälla.
Anställning
Tyvärr har regeringen valt att begränsa möjligheterna för de
nya styrelserna i alltför stor utsträckning för att
försöksverksamheten fullt ut skall kunna bli meningsfull. Det
är redan nu viktigt att slå fast den möjlighet som måste
finnas för den lokala styrelsen att även svara för anställning
och att de som nyrekryteras inte automatiskt ansluts till de
kommunala turordningsreglerna. Här är särregler
nödvändiga.
Försöksperiod
Vi delar förslaget i propositionen om en försöksperiod av
fem år samt utredningens förslag om anmälan till Skolverket.
Vi föreslår därutöver att Skolverket tillsammans med berörda
kommuner och de lokala styrelserna får utvärdera försöken.
Resultaten skall av regeringen redovisas för riksdagen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för
försöksverksamhet med lokala styrelser i enlighet med vad som anförts
i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de nya styrelsernas ansvar och befogenheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokala styrelsers möjligheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om val till styrelse och övrig representation i lokal
styrelse,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas skyldighet att tillfråga skolor med
lokala styrelser om deras intresse av att ombilda skolan till friskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogiskt ansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anställning av personal vid skolor inom
försöksverksamheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering.

Stockholm den 27 mars 1996
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)

Ulf Melin (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Tomas Högström (m)

Ulf Kristersson (m)

Chris Heister (m)

Per Unckel (m)

Birgitta Wistrand (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-03-27 Bordläggning: 1996-03-28 Hänvisning: 1996-03-29

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (16)