med anledning av prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan

Motion 1995/96:Ub24 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v)

av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v)
Inledning
Regeringen föreslår i proposition 1995/96:157 att
kommunerna under en femårig försöksperiod får överlåta
vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i dag åvilar
styrelsen för utbildningen eller rektor för en grundskola eller
särskola, till en lokal styrelse med föräldramajoritet. I
formell mening skall de lokala styrelserna vara s.k.
självförvaltningsorgan, reglerade i kommunallagen
(1991:900).
Vänsterpartiet anser att det är mycket angeläget att på olika sätt stärka
demokratin i skolan. En viktig del är föräldrarnas engagemang och reella
deltagande i skolans verksamhet. Men även elever, rektor och personal är
betydelsefulla aktörer i arbetet för demokratisering och större självstyre. En
försöksverksamhet syftande till att demokratisera skolan måste
uppmärksamma och balansera alla berörda parters ansvar och rättigheter.
Vi har i andra sammanhang hävdat att de fristående skolorna inte skall
särbehandlas utan tillåtas verka på samma villkor som de kommunala
skolorna. Som en konsekvens härav är det positivt att även de kommunala
skolorna nu ges möjligheten till föräldrastyrelser.
Vi vill också markera vår uppfattning att formella beslutsformer aldrig kan
ersätta de informella, vardagliga kontakterna. Det är genom de goda mötena
och samtalen som demokrati i sin egentliga mening kan utvecklas.
Hela skolor
Vänsterpartiet ställer sig positivt till den föreslagna femåriga
försöksperioden med lokala styrelser i grundskolan och
särskolan.  Vi tycker att det är bra att försöksverksamheten
nu också föreslås omfatta särskolan. Vi delar uppfattningen
att frivilligheten är en viktig förutsättning för att lyckas med
försöksverksamheten. Vad vi däremot är skeptiska till av
praktiska och organisatoriska skäl är att försöksverksamheten
kan gälla endast några klasser, årskurser eller arbetsenheter.
Vi föreslår att försöksverksamheten skall omfatta hela
skolor.
Elevinflytande
Grunden för en demokratisk fostran är elevernas rätt och
möjligheter att utöva verkligt inflytande över sina utbildning
och sin vardag. Skolan skall erbjuda en miljö som uppmanar
till personliga initiativ och ömsesidig respekt. Elevernas
möjligheter till inflytande och ansvarstagande har dock
hittills varit små. Det visar flera utvärderingar som gjorts. I
dag domineras inflytandet i skolan, både över skolan som
helhet och den enskilda undervisningen, av vuxna. Vi vill här
peka på att en av grundstenarna i FN:s konvention om
barnets rättigheter (barnkonventionen) är barns och
ungdomars rätt att oavsett ålder föra fram sina åsikter i frågor
som rör dem. Eleverna får i propositionen en undanskymd
plats. Vi saknar en analys av hur elevinflytandet skall stärkas
och balanseras med föräldrainflytandet. Regeringen anger
endast att den ämnar återkomma till frågan om omyndig elev
kan beredas plats i en lokal styrelse. Vänsterpartiet föreslår
därför att en regel införs i grundskoleförordningen som
garanterar eleverna rätten att från och med högstadiet deltaga
som ledamöter i den lokala styrelsen.
Representativitet
Regeringen påpekar i propositionen att det är viktigt att
frågan om föräldrarnas representativitet uppmärksammas.
Vänsterpartiet delar den uppfattningen. Resursstarka och
välutbildade föräldrar är de som i första hand har både
möjlighet och intresse av att deltaga i styrelsearbetet - men
skoldemokratin får inte vara en fråga om inflytande för en
elit. Risken är att vissa grupper, t.ex. ensamstående föräldrar
och invandrarföräldrar kommer att utestängas. För att
motverka detta föreslår Vänsterpartiet att en regel införs i
grundskoleförordningen om att invandrarföräldrarna skall
vara representerade i den lokala styrelsen i proportion till
antalet invandrarelever i skolan.
Grundskolan och särskolan har i allt högre utsträckning blivit en arbetsplats
dominerad av kvinnor. Samtidigt som detta sker ökar antalet barn som i och
med föräldrarnas separation har bristfällig eller ingen kontakt med sina fäder.
Särskilt många pojkar saknar i dag goda manliga förebilder. I Danmark som
har flera års erfarenhet av lokala skolstyrelser är kvinnorna kraftigt
överrepresenterade i dessa. Vi menar att det är viktigt att könsfördelningen i
de lokala styrelserna blir jämn.
Vi lever i ett segregerat samhälle. Detta påverkar i hög grad skolan. Vi
menar därför att om utvärderingen av försöksverksamheten skall kunna
belysa vilken inverkan föräldrastyrelser kan ha på elevinflytande, likvärdighet
och pedagogisk/metodisk utveckling så är det nödvändigt att även skolor i
resurssvaga områden stimuleras att deltaga i försöksverksamheten.
I propositionen står det att den kommunala nämnden skall utse ledamöter
och ersättare på förslag av de grupper som skall ingå i den lokala styrelsen.
Hur föräldrarna skall nomineras och hur eventuella konflikter skall hanteras
sägs inget om. Att tydliga regler inte finns inom detta område anser vi vara en
brist i förslaget. Om man skall lyckas få en lokal styrelse där föräldrar med
olika bakgrund är representerade är förarbetet avgörande d.v.s. hur konkret
förslaget framstår när det presenteras för föräldrarna, vem som står för
informationen, hur krävande styrelseuppgiften framstår, hur information om
ersättningsregler når ut.
Styrelsens uppgifter, ansvar,
befogenheter och formella
ställning
Vänsterpartiet anser att roll- och ansvarsfördelningen mellan
rektor och den lokala styrelsen inte är tydliggjord i
propositionen. Inte heller lärarnas ansvar i relation till
styrelsen är definierad. Frågan om ekonomiska konsekvenser
för kommunerna berörs inte alls i propositionen.
Utbildning är i skollagens mening ett vitt begrepp som förutom den direkta
undervisningen också omfattar skolans fostrande roll såväl under lektioner
som under raster och skolmåltider. I propositionen sägs också att det är rektor
som skall svara för ledningen av utbildningen och att det är lärarna som har
ansvaret för hur undervisningen bedrivs. Enligt den s.k. ansvarspropositionen
(1990/91:18) kan inte kommunerna flytta över någon av dessa uppgifter till
annan befattningshavare. Den kommunala nämnden får inte delegera ansvaret
för frågor av myndighetsutövande karaktär eller sådant som berör enskilds
rätt.
Regeringen avser att i en förordning reglera vilka uppgifter som kan läggas
på en lokal styrelse. Vänsterpartiet menar att det för att skapa trygghet och
undvika onödiga konflikter är oerhört viktigt att de olika parternas
ansvarsområden preciseras. Detta inte minst med tanke på vad som står i den
från och med den 1 juli 1995 gällande läroplanen för grundskolan.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att försöksverksamheten med lokala styrelser
skall omfatta hela skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av en regel i grundskoleförordningen
som garanterar eleverna rätten att från och med högstadiet deltaga som
ledamöter i den lokala styrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av en regel i grundskoleförordningen
som stadgar att invandrarföräldrar skall vara representerade i lokala
styrelser i proportion till antalet invandrarelever i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om könsfördelningen i den lokala styrelsen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskild stimulans för att säkerställa att skolor i
resurssvaga områden deltar i försöksverksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en precisering av de olika parternas
ansvarsområden.

Stockholm den 25 mars 1996
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Alice Åström (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Tanja Linderborg (v)

Stig Sandström (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1996-03-27 Bordläggning: 1996-03-28 Hänvisning: 1996-03-29

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (12)