med anledning av prop. 1995/96:174 Producentansvar för uttjänta bilar, m.m.

Motion 1995/96:Jo21 av Lennart Brunander m.fl. (c)

I propositionen föreslår regeringen riktlinjer för hur
producentansvar för uttjänta bilar ska fungera i Sverige.
Regeringen avser att reglera producentansvaret genom att
med stöd i bemyndigandet i renhållningslagen (1979:596)
meddela föreskrifter om producentansvar. För att underlätta
införandet av producentansvaret föreslår regeringen även att
straffbestämmelsen avseende producentansvar i
renhållningslagen ändras.

Initiativen som togs av regeringen 1991-1994 i kretsloppspropositionen
ger fortsatt resultat i miljöpolitiken. Beslut om producentansvar på bilar som
aviserades i den propositionen föreläggs nu riksdagen. Dessvärre har
regeringen i de framlagda förslagen valt att inte utveckla reglerna på ett
sådant sätt att förutsättningarna för ett väl fungerande producentansvar kan
komma till stånd.

Regeringen har valt ett nytt synsätt på producentansvaret. Enligt
regeringens mening är det alltför långtgående att ålägga en producent ansvar
för andra varuexemplar än de som den ifrågavarande producenten har
importerat eller tillverkat. Detta synsätt stämmer inte överens med redan
införda förordningar om producentansvar och innebär enligt vår mening en
stor risk för att något producentansvar aldrig kommer att utkrävas.
Producentansvaret kan rimligen inte enbart bindas till de bilexemplar som
den enskilde producenten själv tillverkat eller importerat. Ansvaret måste
omfatta samtliga bilar av det fabrikat som den ifrågavarande producenten
representerar. För detta talar ett flertal skäl; genom att säga att producenter
av
ett visst bilfabrikat ska ta ansvar för pågående utskrotning av det fabrikatet,
kan man skapa en drivkraft inte bara till att förbättra förutsättningarna för
framtida skrotning av det fabrikatet, utan också till att åstadkomma den
återanvändning och återvinning som är möjlig eller rimlig i pågående
skrotning. Det finns en uppenbar risk att regeringens förslag kommer att
innebära att importörer sätter i system att regelbundet flytta verksamheten till
nya juridiska personer och därmed undgå producentansvaret. Detta innebär
att endast de svenska bilproducenterna kommer att behöva ta sitt
producentansvar. Något som är mycket olyckligt ur såväl miljö- som
konkurrenssynpunkt. Regeringen riktar istället in sig på att hålla reda på
vilken fysisk eller juridisk person som tillverkat eller importerat en viss bil
och hoppas sedan på att den fysiska eller juridiska personen finns kvar när
den ifrågavarande bilen skrotas kanske tio eller femton år senare.
Centerpartiet anser att producentansvaret ska vara fabriksanknutet, inte
bilindividanknutet. Eventuella problem med alltför stor ekonomisk
belastning på enskilda producenter kan lösas via bilskrotningsfonden. Vad
som ovan sagts om utformningen av producentansvaret bör ges regeringen
till känna.

Regeringen avser att reglera producentansvaret genom föreskrifter med
stöd av bemyndigandet i renhållningslagen. Det finns enligt vår mening skäl
att införa ett nytt bemyndigande för detta producentansvar. Detta då
renhållningslagens bemyndigande enbart omfattar sådant som är avfall.

Det är enligt Centerpartiets mening olämpligt att låta reglernas tillämp-
lighet vara beroende av renhållningslagens avfallsbegrepp. Avfallsbegreppet
som det kommit att bestämmas i svensk rättspraxis och som det definieras i
EG-rätten innebär att avfallets existens beror av innehavarens subjektiva
värderingar. Reglernas tillämplighet kan följaktligen ifrågasättas så snart en
innehavare av en bil, t ex producenten själv, önskar nyttiggöra sig den eller
delar av den. Det är följaktligen vår bedömning att ett nytt bemyndigande bör
tillföras renhållningslagen för producentansvaret för bilar. Vad som ovan
sagts om bemyndigande i renhållningslagen bör ges regeringen till känna.

I propositionen föreslår regeringen att straffbestämmelsen i renhåll-
ningslagens 24 § ska upphävas. Den nuvarande straffbestämmelsen innebär
att alla föreskrifter om producentansvar är förenade med straffsanktioner vid
överträdelser. Det är enligt vår mening av största vikt att det finns
sanktionsmöjligheter vid överträdelser av producentansvaret. Regeringen
måste därför verka för att ett borttagande av sanktionsmöjligheten inte
innebär en uppmjukning av producentansvaret för bilar. Detta bör ges
regeringen till känna.

Det finns, som kretsloppsdelegationen påpekat, svagheter med att arbeta
med producentansvar på bilar genom renhållningslagen. Den modell som
delegationen har föreslagit med en särskild bilåtervinningslag är enligt vår
mening att föredra. Regeringen bör återkomma med lagstiftning i enlighet
med den modell som kretsloppsdelegationen föreslår. Detta bör ges
regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av producentansvaret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bemyndigande i renhållningslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om straffansvar vid överträdelser av
producentansvaret,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en bilåtervinningslag.

Stockholm den 30 april 1996

Lennart Brunander (c)

Kjell Ericsson (c)

Lennart Daléus (c)

Rolf Edlund (c)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Roland Larsson (c)