med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.

Motion 1995/96:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m)

av Beatrice Ask m.fl. (m)
I arbetet för att stärka Sverige som kunskapsnation spelar den
högre utbildningen en nyckelroll. Reformeringen av
villkoren för den högre utbildningen och utbyggnaden av
antalet platser vid högskolor och universitet är väsentliga
delar av detta arbete. Reglerna för tillträde och antagning till
högre studier utgör en integrerad del av reformpolitiken.
Antagningsprocessen fyller flera syften. Den viktigaste är att fastställa
regler som uttrycker att eleven har nödvändiga förkunskaper för tillträde till
aktuell utbildning. Därtill kommer att antagningen skall utgöra grund för
urval av sökanden till olika utbildningar. Ett annat syfte är att ge elever i
gymnasieskolan information om de krav som ställs för fortsatta studier.
Under den borgerliga regeringen gavs högskolor och universitet ansvaret
för att själva utforma regler för antagningen. Att universitet och högskolor
själva, utifrån sina erfarenheter och kunskaper om de olika utbildnings-
vägarna, skulle ges frihet att formulera egna regler ligger helt i linje med
förändringsarbetet. Därtill kommer att friheten ger utbildningsenheterna
möjligheter att pröva olika typer av särskilda antagningsregler, vilket mot
bakgrund av åtminstone vissa utbildningars särskilda profil är motiverat. De
särskilda behörighetsvillkoren skulle dock ställas så att de är relevanta för
den aktuella utbildningen. Grundläggande för urvalet, om man måste välja
bland många sökande, bör vara den sökandes kunskaper, erfarenheter och
särskild fallenhet för den sökta utbildningen.
Reformeringen förutsatte att det ligger i högskolornas och universitetens
eget intresse att informera gymnasiets elever om de principer som ligger till
grund för antagning vid respektive skola. Dessutom förutsattes, om än
indirekt viss samverkan mellan högskolor och universitet. Erfarenheterna
visar emellertid att det senare fungerat mindre väl och den kritik som de nya
antagningsreglerna fått handlar i huvudsak om bristande information till
elever och lärare i gymnasiet.
Ännu en återställare
I proposition 1995/96:184 föreslår den socialdemokratiska
regeringen en återgång till regler som liknar dem som gällde
före den omfattande reformeringen av den högre
utbildningen.
Vidare föreslår regeringen riksdagen ett återkallande av att ett statligt
helägt servicebolag bildas, med högskolorna som företrädare för staten, och
likaså ett återkallande av ett bemyndigandet (bet. 1994/95:UbU17) till rege-
ringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice. Detta är en
logisk konsekvens av den centralisering av intagningsreglerna som regeringen
föreslår.
Allmän behörighet blir
grundläggande behörighet
Regeringens förslag bygger på utredningarna Allmän
behörighet för högskolestudier och Behörighet och urval.
Därmed föreslås att följande resultat i den nya
gymnasieskolan skall krävas:
1. lägst betyget godkänd på kurser som motsvarar minst 90 % av antalet
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program eller
2. lägst betyget godkänd från gymnasial vuxenutbildning i kurser som
omfattar minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg
från gymnasial vuxenutbildning.
Som regel skall minst en tredjedel av platserna besättas på
grundval av betyg. Likaså skall minst en tredjedel besättas
genom resultatet av högskoleprovet. Särskilt prov får
användas enbart vid utbildningar som kräver särskild
kompetens.
Arbetslivserfarenhet skall ge 0,5 poäng efter minst fem års arbete på minst
halvtid. Som tidigare gäller att hälften av dem som antas på grundval av
högskoleprovet får tillgodoräkna sig detta tillägg.
Utredningens förslag att det skulle fordras minst betyget godkänd i
samtliga kärnämnen, dvs. de kurser som är gemensamma för samtliga
nationella gymnasieprogram med undantag för ämnena idrott och hälsa och
estetisk verksamhet, tillstyrks av en majoritet av remissinstanserna. Rege-
ringen har däremot ansett detta vara onödigt och det återfinns som framgår
ovan inte i propositionen.
Propositionen sägs syfta till att öka rättssäkerheten för studenterna genom
en särskild antagningsordning. Enligt vår mening kan förbättrad information
och härigenom en ökad tydlighet erhålles genom användande av modern
informationsteknik, utan att man ändrar antagningsbestämmelserna.
Mångfald förutsätter lokala
antagningsregler
Regeringens förslag medför en centralisering och en
nivellering av inträdet till högskolan, vilket är en klar
försämring av den studerandes villkor. Det som man
möjligen vinner i form av enkelhet och synkronisering
förloras mångdubbelt i form av mindre valfrihet och
mångfald i urvalet för den enskilde studenten.
Propositionen innebär att kraven för allmän behörighet till högskolan höjs.
Goda förkunskaper underlättar studentens möjlighet att fullfölja sin
utbildning. Det är dock beklagligt att regeringen avstår från krav om godkänt
i kärnämnen då det får förutsättas att goda kunskaper i exempelvis svenska,
matematik och engelska är helt nödvändiga för att med framgång studera på
högskolenivå.
I enlighet med de flesta remissinstanser anser vi att det är väsentligt att
behörighets- och urvalssystemet tydligt måste avspegla och harmonisera med
den ökade mångfalden inom högskolan. De särskilda urvalsproven är därför
ett bra komplement till andra urvalskriterier. Det är inte bara konstnärliga
utbildningar som kräver talang, utan det är minst lika viktigt vid andra
utbildningar såsom vård- och läraryrken.
Det nya betygssystemet slår inte igenom förrän hösten 1998. Den kritik om
bristande information som finns, liksom debatten om de kriterier som vissa
högskolor satt upp måste ses som "barnsjukdomar" som är av övergående art.
Vi utgår från att högskolorna är lyhörda för framförd kritik och i relevanta
fall löser uppkomna problem. Mot den bakgrunden anser vi att det är
klåfingrigt att gå in och ändra i ett antagningssystem som ännu inte prövats.
Det skapar otrygghet hos alla parter. Vi anser därför att detta är en helt
onödig proposition, som riksdagen bör avslå.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår propositionen i enlighet med vad som anförts
i motionen,
2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om antagning till den högre utbildningen.

Stockholm den 26 mars 1996
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)

Ulf Melin (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Tomas Högström (m)

Ulf Kristersson (m)

Chris Heister (m)

Per Unckel (m)

Birgitta Wistrand (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1996-03-27 Bordläggning: 1996-03-28 Hänvisning: 1996-03-29

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)