med anledning av prop. 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning m.m.
Motion 1995/96:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1995/96:184
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-03-27
- Bordläggning
- 1996-03-28
- Hänvisning
- 1996-03-29
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I arbetet för att stärka Sverige som kunskapsnation spelar den högre utbildningen en nyckelroll. Reformeringen av villkoren för den högre utbildningen och utbyggnaden av antalet platser vid högskolor och universitet är väsentliga delar av detta arbete. Reglerna för tillträde och antagning till högre studier utgör en integrerad del av reformpolitiken.
Antagningsprocessen fyller flera syften. Den viktigaste är att fastställa regler som uttrycker att eleven har nödvändiga förkunskaper för tillträde till aktuell utbildning. Därtill kommer att antagningen skall utgöra grund för urval av sökanden till olika utbildningar. Ett annat syfte är att ge elever i gymnasieskolan information om de krav som ställs för fortsatta studier.
Under den borgerliga regeringen gavs högskolor och universitet ansvaret för att själva utforma regler för antagningen. Att universitet och högskolor själva, utifrån sina erfarenheter och kunskaper om de olika utbildnings- vägarna, skulle ges frihet att formulera egna regler ligger helt i linje med förändringsarbetet. Därtill kommer att friheten ger utbildningsenheterna möjligheter att pröva olika typer av särskilda antagningsregler, vilket mot bakgrund av åtminstone vissa utbildningars särskilda profil är motiverat. De särskilda behörighetsvillkoren skulle dock ställas så att de är relevanta för den aktuella utbildningen. Grundläggande för urvalet, om man måste välja bland många sökande, bör vara den sökandes kunskaper, erfarenheter och särskild fallenhet för den sökta utbildningen.
Reformeringen förutsatte att det ligger i högskolornas och universitetens eget intresse att informera gymnasiets elever om de principer som ligger till grund för antagning vid respektive skola. Dessutom förutsattes, om än indirekt viss samverkan mellan högskolor och universitet. Erfarenheterna visar emellertid att det senare fungerat mindre väl och den kritik som de nya antagningsreglerna fått handlar i huvudsak om bristande information till elever och lärare i gymnasiet.
Ännu en återställare
I proposition 1995/96:184 föreslår den socialdemokratiska regeringen en återgång till regler som liknar dem som gällde före den omfattande reformeringen av den högre utbildningen.
Vidare föreslår regeringen riksdagen ett återkallande av att ett statligt helägt servicebolag bildas, med högskolorna som företrädare för staten, och likaså ett återkallande av ett bemyndigandet (bet. 1994/95:UbU17) till rege- ringen att besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice. Detta är en logisk konsekvens av den centralisering av intagningsreglerna som regeringen föreslår.
Allmän behörighet blir grundläggande behörighet
Regeringens förslag bygger på utredningarna Allmän behörighet för högskolestudier och Behörighet och urval. Därmed föreslås att följande resultat i den nya gymnasieskolan skall krävas:
1. lägst betyget godkänd på kurser som motsvarar minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program eller
2. lägst betyget godkänd från gymnasial vuxenutbildning i kurser som omfattar minst 90 % av antalet gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
Som regel skall minst en tredjedel av platserna besättas på grundval av betyg. Likaså skall minst en tredjedel besättas genom resultatet av högskoleprovet. Särskilt prov får användas enbart vid utbildningar som kräver särskild kompetens.
Arbetslivserfarenhet skall ge 0,5 poäng efter minst fem års arbete på minst halvtid. Som tidigare gäller att hälften av dem som antas på grundval av högskoleprovet får tillgodoräkna sig detta tillägg.
Utredningens förslag att det skulle fordras minst betyget godkänd i samtliga kärnämnen, dvs. de kurser som är gemensamma för samtliga nationella gymnasieprogram med undantag för ämnena idrott och hälsa och estetisk verksamhet, tillstyrks av en majoritet av remissinstanserna. Rege- ringen har däremot ansett detta vara onödigt och det återfinns som framgår ovan inte i propositionen.
Propositionen sägs syfta till att öka rättssäkerheten för studenterna genom en särskild antagningsordning. Enligt vår mening kan förbättrad information och härigenom en ökad tydlighet erhålles genom användande av modern informationsteknik, utan att man ändrar antagningsbestämmelserna.
Mångfald förutsätter lokala antagningsregler
Regeringens förslag medför en centralisering och en nivellering av inträdet till högskolan, vilket är en klar försämring av den studerandes villkor. Det som man möjligen vinner i form av enkelhet och synkronisering förloras mångdubbelt i form av mindre valfrihet och mångfald i urvalet för den enskilde studenten.
Propositionen innebär att kraven för allmän behörighet till högskolan höjs. Goda förkunskaper underlättar studentens möjlighet att fullfölja sin utbildning. Det är dock beklagligt att regeringen avstår från krav om godkänt i kärnämnen då det får förutsättas att goda kunskaper i exempelvis svenska, matematik och engelska är helt nödvändiga för att med framgång studera på högskolenivå.
I enlighet med de flesta remissinstanser anser vi att det är väsentligt att behörighets- och urvalssystemet tydligt måste avspegla och harmonisera med den ökade mångfalden inom högskolan. De särskilda urvalsproven är därför ett bra komplement till andra urvalskriterier. Det är inte bara konstnärliga utbildningar som kräver talang, utan det är minst lika viktigt vid andra utbildningar såsom vård- och läraryrken.
Det nya betygssystemet slår inte igenom förrän hösten 1998. Den kritik om bristande information som finns, liksom debatten om de kriterier som vissa högskolor satt upp måste ses som "barnsjukdomar" som är av övergående art. Vi utgår från att högskolorna är lyhörda för framförd kritik och i relevanta fall löser uppkomna problem. Mot den bakgrunden anser vi att det är klåfingrigt att gå in och ändra i ett antagningssystem som ännu inte prövats. Det skapar otrygghet hos alla parter. Vi anser därför att detta är en helt onödig proposition, som riksdagen bör avslå.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår propositionen i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till den högre utbildningen.
Stockholm den 26 mars 1996
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m) Ulf Melin (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Margareta E Nordenvall (m) Tomas Högström (m) Ulf Kristersson (m) Chris Heister (m) Per Unckel (m) Birgitta Wistrand (m)
Yrkanden (4)
- att riksdagen avslår propositionen i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- att riksdagen avslår propositionen i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till den högre utbildningen.
- Behandlas i
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagning till den högre utbildningen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.