med anledning av prop. 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000

Motion 1995/96:Fi113 av Alf Svensson m.fl. (kds)

av Alf Svensson m.fl. (kds)
Regeringen börjar ändra
kurs
Så kom den då, regeringens sysselsättningsproposition. Det
tog nästan två år att få fram den proposition som skulle
utgöra startskottet för infriandet av de vinnande vallöftena.
Regeringens svårigheter att komma till skott med en politik
som skapar långsiktigt goda förutsättningar för företagande
beror inte endast på avsaknaden av en ideologi och en
strategi för just detta. Det socialdemokratiska partiet är
dessutom starkt knutet till en partsintressegrupp vilket lägger
utomordentligt starka begränsningar i arbetet med att infria
de löften man vann valet på.
Mot denna bakgrund är det knappast en tillfällighet att regeringens
målsättning blivit att halvera den öppna arbetslösheten. Åtgärder som flyttar
arbetslösa från öppen till dold arbetslöshet har till skillnad från
strukturella,
långsiktigt tillväxthöjande åtgärder hög politisk acceptans inom de egna
leden. Men sommaren 1996 har den traditionella AMS-politiken definitivt
kommit till vägs ände. Socialdemokraterna vann valet på sysselsättnings-
löften som uppenbarligen inte står i relation till de åtgärder man har stöd för
bland sina medlemmar, väljare och rörelsegrenar.
Efter två år med socialdemokratiskt maktinnehav ökar nu arbetslösheten.
Socialdemokraternas trovärdighet som garanter för s k full sysselsättning har
byggt på att sysselsättning är något som riksdagen beslutar om, kanske främst
i form av anslag till AMS. Beredskapsarbeten, paket och selektiv
arbetsmarknadspolitik utgjorde länge ryggraden i socialdemokratisk syssel-
sättningspolitik. Att på detta sätt bedriva statligt finansierad
konjunkturpolitik
gick bra så länge Sverige hade ett lägre, eller lika högt kostnads- och
skattetryck som våra viktigaste konkurrentländer. Men i takt med att
samhällets åtaganden ökat och den svenska offentliga sektorns andel av
bruttonationalprodukten vuxit till den högsta i västvärlden, har systemet mer
eller mindre brutit samman.
I de föreliggande propositionerna 1995/96:207 och 222 aviseras en delvis
ny inriktning mot en politik där ansvaret för att skapa de nya jobben mer än
hittills läggs på det privata näringslivet. Uppmuntrande ord om företagande
saknas inte. Problemet är att regeringens politik fortfarande inte uppmuntrar
till långsiktigt risktagande och investeringar vare sig i anläggningar eller
utbildning.
De skattesänkningar som skall komma företagen till del får helt finansieras
av dem själva. Den stora utbildningssatsningen - varav huvuddelen av
utbildningsplatserna redan existerar inom arbetsmarknadspolitikens ram -
finansieras främst genom kraftfullt höjda energiskatter. Samtliga skatte-
lättnader finansieras faktiskt genom skattehöjningar. Urholkningen av skatte-
reformen fortsätter i rask takt under ledning av en av dess ursprungliga
arkitekter.
Riktlinjer för den
ekonomiska politiken
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att minimera
arbetslösheten och utveckla välfärden för alla. Det
övergripande målet för den ekonomiska politiken är att
bygga en långsiktigt stabil grund för välfärden och
sysselsättningen. Kampen mot arbetslösheten måste alltså
vara den viktigaste uppgiften under tiden framöver. De
förslag som redovisas i propositionerna 1995/96:207 och 222
är inte en tillräckligt radikal omläggning av politiken och
svarar inte mot de krav som den ekonomiska verkligheten
ställer. Inget talar för att de föreslagna åtgärderna ens leder
till den begränsade målsättningen att till år 2000 nå fyra
procents öppen arbetslöshet.
Kristdemokraterna hävdar att finanspolitiken fortsatt måste vara stram och
budgetsaneringen fullföljas. Skattepolitiken måste ges en sådan inriktning att
det totala skattetrycket sänks, främst genom att skatten på arbete sänks.
Kristdemokraterna stöder regeringens förslag att sänka arbetsgivaravgifterna
men anvisar annan finansiering. Därutöver är det angeläget att den del av
tjänstesektorn som riktar sig till de privata hushållen får skattelättnader som
leder till utveckling och expansion. Vårt förslag är att man genomför en
kraftfull sänkning av skatten på arbete i den del av tjänstesektorn som riktar
sig till de privata hushållen.  Även de skattebelastningar på sparande och
kapitalbildning som försämrar förutsättningarna för investeringar måste
åtgärdas. Detta är nödvändigt för att tillväxten skall kunna ta fart.
Budgetpolitiken måste bl a ha som långsiktigt mål att bättre balans uppnås
mellan den privata och den offentliga sektorn - detta för att när den privata
sektorn tillåts expandera, minskar behovet av offentliga insatser. Detta står i
samklang med kristdemokraternas uppfattning att ett ökat enskilt
ansvarstagande måste uppmuntras. Det är olyckligt att så många fortfarande
uppfattar det som om staten har huvudansvaret för våra liv. Offentliga
monopol, omfattande transfereringar och inskränkt valfrihet leder förutom till
minskad valfrihet för medborgarna också till sämre utnyttjande av de totala
ekonomiska resurserna. Trögheten i stora, icke konkurrensutsatta offentliga
system ger dessutom dålig effektivitet som ytterst drabbar välfärden för alla.
Det hårda skattetryck som krävs för att finansiera en stor offentlig sektor
försvagar dessutom tillväxtkraften i ekonomin, och de nya jobben blir färre.
För att inte snedvrida konkurrensen och för att ge god effektivitet i den
offentliga sektorn måste staten gå vidare med ägarspridning och sälja statliga
företag. Kristdemokraterna har i motion 1995/96:Fi82 anvisat riktlinjer för en
fortsatt ägarspridning.
Det är också viktigt att strukturpolitiken utformas för en uthållig tillväxt.
Det är nödvändigt att en ambitiös miljöpolitik blir en integrerad del av
tillväxtpolitiken. Tillgång till oförstörd natur är en oersättlig tillgång för
alla
men är även en konkurrensfaktor både vid investeringsbeslut och t ex för
turismen. Miljöteknik är redan och kan bli en ännu större svensk exportvara.
Miljöfrågorna är gränsöverskridande. Därför måste regeringen bättre än
hittills inrikta sin politik på att ta tillvara de möjligheter som Sveriges
medlemskap i EU erbjuder. Ett första steg måste vara att vid den pågående
översynskonferensen om EU:s fördrag, verka för att majoritetsbeslut kan
användas för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Regeringen har
genomfört ett antal höjningar av miljöavgifter och skatter som drabbat
produktionen. Däremot har ännu inte någon balanserande skatteväxling börjat
genomföras där arbetsgivaravgifter sänks. Det är nu hög tid att en
skatteväxling värd namnet kommer till stånd.
Tillväxt och nya jobb genom
bättre villkor för
företagande
Inriktningen av kristdemokraternas ekonomiska politik vilar
på kunskapen om att arbete åt alla och välfärd åt alla endast
kan uppnås genom att ansvarstagande individer, familjer och
företag tillsammans tillåts att utvecklas och växa inom trygga
och stabila regler. Nya idéer uppkommer alltid i huvudet på
en person, aldrig i ett kollektiv. Idéer och visioner uppstår
och växer hos enskilda människor. Det politiska systemets
huvuduppgift är att skapa så goda och stabila förutsättningar
som möjligt för denna individernas-, familjernas och
företagens utveckling. De politiska partier som inte förmår
identifiera och uppmuntra drivkrafterna till företagande,
innovationer och utveckling kommer aldrig att lyckas i sina
målsättningar om minskad eller halverad arbetslöshet. Därför
måste den traditionella konjunkturorienterade
sysselsättningspolitiken ge plats för en politik som genom
djupverkande och långsiktiga insatser främjar de verkliga
förutsättningarna för tillväxt. Kristdemokraterna föreslår en
politik som syftar till att stärka tillväxten i den privata
sektorn så att samhällsekonomin kan expandera och det
totala antalet arbetstillfällen därmed öka starkt. Detta kan
endast åstadkommas genom en kraftfull tillväxtpolitik som
bygger på strukturella åtgärder bl a för en modernare
arbetsrätt och ett regelverk som ger förutsättningar för en
bättre lönebildning. Statsministerns allmänna uttalanden om
att arbetsgivarsidan måste bli starkare vid förhandlingsbordet
är i sig inte tillräckliga eller ens ändamålsenliga. Det går inte
att prata fram en bättre lönebildning.
Vi vill även hänvisa till  motion 1995/96:A46 som den 29 maj lades på
riksdagens bord. Där presenterar vi våra huvudförslag för att öka tillväxten i
ekonomin. Den kommer av riksdagen att behandlas samtidigt med denna
motion samt vår motion med anledning av proposition nr 1995/96:222 där de
konkreta förslagen utförligt kommenteras. Sammanfattningsvis redovisas
huvuddragen av kristdemokraternas förslag för tillväxt och nya jobb nedan.
En helt avgörande faktor för att lyckas nedbringa arbetslösheten är den
attityd till företagande som det politiska etablissemanget utstrålar. Inte i
ord,
utan i handling. Regelverket måste ge människor stark motivation att starta
och driva företag.
Byråkratin måste minska bl a genom en samordning av de olika
verksamheter som handhar företagarfrågor.
Arbetsrätten bör förändras så att den bättre speglar de förhållanden som
gäller i dag. Kristdemokraterna menar att beslut snarast måste fattas om en ny
arbetsrätt. Beslut bör omedelbart kunna tas om att de regler som infördes av
fyrpartiregeringen skall återinföras.
Tillgången på riskkapital måste bli bättre. Kristdemokraterna anser inte att
risksparande skall beskattas hårdare än det helt riskfria banksparandet.
Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri.
Vi vill pröva möjligheten att införa avdragsrätt för avsättningar till
individuella utbildningskonton.
De nya reglerna för företagens momsinbetalningar som gäller ny tidpunkt
för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt måste rivas upp.
Regeringen föreslog i proposition 1995/96:150 att arbetsgivarperioden i
sjukförsäkringen skulle förlängas till fyra veckor och att arbetsgivarna endast
delvis skulle kompenseras för sina kostnader. Kristdemokraterna anser att
förslaget inte skall genomföras.
Företagsstöden bör ses över och sänkas i utbyte mot sänkta arbets-
givaravgifter. En rättvisare och effektivare konkurrens skall eftersträvas.
En slumrande bransch med stor potential är hushållssektorn. Kristdemo-
kraterna vill stimulera tjänster till hushållen enligt en utvidgad modell
jämfört
med den som prövats i Danmark.
Ett ytterligare sätt att stimulera tjänstesektorn är att bredda basen för
subventioner till andra tjänster som säljs till hushåll. Riksdagen har nyligen
återinfört de regler för skattereduktion som fanns för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus under åren 1993 och 1994. Kristdemokraterna
har i en särskild motion ställt sig bakom regeringen i denna fråga. Vi vill
dock möjliggöra skattereduktion för fler tjänster än regeringen. Vi vill också
inbegripa bilreparationer, större trädgårdsarbeten och olika installations-
arbeten av till exempel vitvaror och datorer. Kristdemokraterna föreslår en
högre skattereduktion för de hushållsmedlemmar som köper denna typ av
tjänster.
Regeringens mål för
arbetslöshetsbekämpningen
Vi kristdemokrater anser att regeringspolitiken som den förts
under åren sedan valet 1994 inte skapar de förutsättningar
som är nödvändiga för nya arbetstillfällen genom nya och
växande företag. Kristdemokraterna vill medverka till en
politik som kraftigt reducerar den historiskt sett mycket höga
arbetslösheten.
Regeringens målsättning att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000
är varken tillräckligt långtgående eller baserad på rätt variabel. Kristdemo-
kraterna anser att målet skall vara att halvera den totala arbetslösheten till
år
2000. Regeringens målsättning riskerar att utmynna i en politik som bara
flyttar människor från öppen till dold arbetslöshet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som
anges i motionen,
2. att riksdagen antar vad i motionen anförts om målet att halvera
den totala arbetslösheten till år 2000.

Stockholm den 19 juni 1996
Alf Svensson (kds)

Rolf Åbjörnsson (kds)

Ulf Björklund (kds)

Åke Carnerö (kds)

Inger Davidson (kds)

Dan Ericsson (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)

Holger Gustafsson (kds)

Göran Hägglund (kds)

Ingrid Näslund (kds)

Mats Odell (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

Fanny Rizell (kds)

Tuve Skånberg (kds)

Michael Stjernström (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Hänvisning: 1996-06-19 Inlämning: 1996-06-19 Bordläggning: 1996-06-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)