med anledning av prop. 1996/97:75 Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald

Motion 1996/97:Jo23 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v)

Regeringens proposition tar upp ett antal förslag i syfte att
öka skyddet för hotade arter. Vänsterpartiet har i motioner i
allmänna motionstiden redovisat krav vad gäller den
biologiska mångfalden i skogen samt ställt krav på en
handlingsplan mot spridning av främmande arter.

Allmänt

Det finns flera bra förslag i regeringens proposition. Vi delar
regeringens bedömning om behovet av ökade
utbildningsinsatser för personal vid de brottsbekämpande
myndigheterna och för länsstyrelsernas personal.
Vänsterpartiet förutsätter att de ökade utbildningsinsatserna
också kommer att omfatta verk och myndigheter som inte är
explicit nämnda i proposition t ex Kustbevakningen. Ett ökat
krav på Naturvårdsverket som central myndighet i detta
arbete tillsammans med krav på en ökad intensitet i arbetet
som central tillsynsmyndighet måste också innebära att
verket får ett ökat anslag i höstens budgetproposition. Detta
bör ges regeringen till känna.

Fauna- och florarelaterad
kriminalitet

Vänsterpartiet stöder regeringens förslag om att ge
Kustbevakningen polisiära befogenheter också när det gäller
fauna- och florarelaterad kriminalitet. Samtidigt kan vi
konstatera att medlemskapet i EU innebär betydande
svårigheter att kontrollera handeln med utrotningshotade
arter inom EU. Generaltullstyrelsen anser därför att
Tullverket bör få samma befogenheter som
Kustbevakningen. Denna uppfattning delas av
Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen,
Världsnaturfonden och Kommerskollegium. Vänsterpartiet
anser därför att även Tullverket skall ges polisiära
befogenheter när det gäller fauna- och florarelaterad
verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.

Aktionsplanerna för
biologisk mångfald

Vänsterpartiet har i annan motion krävt att de olika
aktionsplanerna för biologisk mångfald skall vara
vägledande för det fortsatta arbetet. Formuleringarna i
propositionen inger därvidlag en viss oro. Regeringens
bedömning att Naturvårdsverkets och Boverkets
aktionsplaner utgör värdefulla bidrag i arbetet med att
bevara den biologiska mångfalden och att uppföljning och
åtgärdsprogram bör kunna ta stöd (motionärernas
kursiveringar) i den systematik som beskrivs, är diffusa och
oklara. Det krävs ett förtydligande att nämnda aktionsplaner
skall vara vägledande för det fortsatta arbetet. Då yrkandet
finns i annan motion upprepas det inte i denna motion.

Sektorsansvaret

Vänsterpartiet delar regeringens syn att varje samhällssektor
skall ta sitt ansvar för den biologiska mångfalden. För att
detta skall förverkligas krävs att respektive sektor klargör
vad som är dess ansvar. I propositionen nämns bland andra
energi- och trafiksektorerna samt Turistdelegationen.
Vänsterpartiet delar Naturvårdsverkets syn att
sektorsansvaret måste klargöras även inom försvaret och
utbildningssektorn. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att
tillsammans med dessa sektorer förtydliga och precisera
sektorsansvaret för den biologiska mångfalden. Detta bör ges
regeringen till känna.

Jordbrukslandskapet

Det är av stor betydelse med ett fungerande biotopskydd i
jordbrukslandskapet. Det handlar dels om att säkerställa
odlingslandskapets variation och mångfald, bland annat
genom att bevara gamla odlingsmetoder, dels handlar det om
att ta till vara de regionala skillnaderna. Dagens högeffektiva
jordbruksverksamhet med användande av
bekämpningsmedel och konstgödsel leder till en utarmning
av den biologiska mångfalden. Det är bra att Sverige har ett
tioprocentsmål för den ekologiska odlingen, men det räcker
inte. Även den konventionella jordbruket måste ta ett större
ansvar för miljön och den biologiska mångfalden. På samma
sätt som inom skogsbruket borde därför ett miljömål som
jämställs med produktionsmålet införas inom jordbruket. På
så sätt skulle det bli lättare att precisera vad som är den
enskilde jordbrukarens ansvar för att bevara den biologiska
mångfalden. Detta bör ges regeringen till känna.

Förbud mot
markavvattning

Våtmarkernas betydelse för den biologiska mångfalden är väl
känd. Våtmarkernas betydelse som kvävefällor har
uppmärksammats alltmer och i flera kommuner pågår ett
arbete för att återskapa och restaurera våtmarker. Mot den
bakgrunden är det synd att de små våtmarkerna, under tio
hektar, inte har ingått i våtmarksinventeringen.
Vänsterpartiet instämmer i miljöorganisationernas och
Naturvårdsverkets förslag att förbudet mot markavvattning
skall utvidgas till att omfatta hela södra Sverige samt det
kustnära området längs Norrlandskusten. Vänsterpartiet
föreslår också att även små våtmarker inventeras, med början
i södra Sverige där situationen är mest akut. Detta bör ges
regeringen till känna.

Kalkning och biologisk
mångfald

Behovet av kalkning är oomtvistligt. Därför är det bra med
en nationell kalkningsplan. Kalkningsutredningens direktiv
med en kraftigt minskad ekonomisk ram för
kalkningsinsatserna innebar emellertid att det är omöjligt att
basera framtida åtgärder på de förslag som redovisas där. Det
råder en stor enighet om att behoven av kalkningsinsatser
uppgår till ca 200 miljoner kronor per år under många år
framöver. Det är absolut nödvändigt att regeringen anslår
medel i den storleksordningen i kommande budgetförslag.
Detta bör ges regeringen till känna.

Marina reservat

Det är positivt om det kan bildas marina reservat i Östersjön.
Ett av de djur som hotas i Östersjön är tumlaren. Hotet
utgörs bland annat av de fiskemetoder som används, framför
allt drivgarn. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma
med förslag på hur ett marint reservat för att bevara en
livskraftig population av tumlare i Östersjön skall
konstrueras. Detta bör ges regeringen till känna.

Åtgärder för att bevara
arter och genetisk variation

Ett nytt hot mot den genetiska mångfalden är den ökande
användningen av genetiskt modifierade organismer och vad
som händer på lång sikt när de kommer ut i naturen, något
som kan ske medvetet men också ofrivilligt. En stor risk är
att den naturliga genetiska mångfalden hotas. Möjligheten att
genetiskt förändra organismers arvsanlag och att kunna
blanda gener från helt skilda arter innebär ett kvalitativt
språng i utvecklingen och det finns all anledning att låta
försiktighetsprincipen råda. Sverige bör därför tills vidare
inte tillåta utsättande av genetiskt modifierade organismer i
naturen. Detta bör ges regeringen till känna.

Småviltjakten och fisket i
fjällen

Vänsterpartiet stöder förslaget om att upprätta en så kallad
rödlista över livsmiljöer, men i arbetet med att bevara den
biologiska och genetiska mångfalden är det viktigt att vidta
åtgärder för att förhindra att arter och livsmiljöer hamnar på
rödlistan. Två av de arter som hotas i dag är röding och öring
i fjällområdet. Det är ingen överdrift att säga att fisket som
det i dag bedrivs är ett hot mot dessa fiskarters överlevnad.
Beträffande öringen så är den unik så tillvida att den finns i
många små lokalt anpassade populationer med en stor
genetisk variation. Rödingen å andra sidan är världens mest
kallvattensanpassade fiskart. Det utökade fisket ovan
odlingsgränsen som innebär att många fler fått möjlighet till
nätfiske i fjällsjöar har lett till uppkomst av så kallade
tusenbrödrabestånd, något som på sikt hotar hela arten. I
regeringens redovisning av den framtida utformningen av
småviltjakt och fiske ovan odlingsgränsen bör åtgärder
redovisas för att säkerställa rödingens och öringens
överlevnad. Detta bör ges regeringen till känna.

I detta sammanhang bör det också redovisas hur de rättigheter till bland
annat jakt och fiske som nybyggare fick i samband med avvittringen har
hanterats, dels vad avser beslutet om småviltjakt och fiske ovan
odlingsgränsen, dels vad avser utförsäljningen av statens skogar. Detta bör
ges regeringen till känna.

Kommunerna och biologisk
mångfald

Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden sker, som
regeringen skriver i propositionen, till stor del på lokal nivå.
Det är därför viktigt att kommunerna får ekonomiska
resurser till nödvändigt inventeringsarbete såväl som till
konkreta åtgärder. Det finns också behov för kommunerna att
öka sin kompetens. Vänsterpartiet har i annat sammanhang
krävt extra resurser till kommunerna för att alla kommuner
skall ha möjlighet att anställa Agenda 21-samordnare. I de
hårda besparingstider som kommunsekorn genomgår finns
det ofta inte möjlighet att prioritera miljöfrågorna på ett sätt
som vore önskvärt. Oavsett miljöfrågornas och den
biologiska mångfaldens betydelse i ett längre perspektiv, så
är det att förhindra de mest negativa konsekvenserna av de
akuta nedskärningarna inom vården, skolan och omsorgen,
som måste få första prioritet. Det är därför viktigt att
statsmakterna ställer resurser till förfogande så att
kommunerna kan bidra till förverkligandet av miljömålen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Östeuropasamarbetet

Vänsterpartiet delar regeringens bedömning att det är viktigt
att lägga ökad vikt vid aspekter om biologisk mångfald i den
svenska biståndsverksamheten i Östeuropa. I till exempel
Baltikum med sin geografiska och historiskt kulturella likhet
finns ett kulturmiljöarv som är värt att bevara. Det
jordbrukslandskap och den biologiska mångfald som gått
förlorat i Sverige och i övriga Norden finns fortfarande kvar
där. Regeringen bör därför få i uppdrag att inom ramen för
det nordiska samarbetet lägga fram en strategi för hur den
biologiska mångfalden och det baltiska kulturmiljön kan bli
en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för framtiden. Detta bör
ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till Naturvårdsverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Tullverket skall ges samma polisiära befogenheter som
Kustbevakningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sektorsansvaret för den biologiska mångfalden inom försvaret
och utbildningssektorn bör förtydligas och preciseras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom jordbruket införa ett miljömål som jämställs med
produktionsmålet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om våtmarker,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett marint reservat för tumlare i Östersjön,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade anslag till kalkning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot utsättande av genetiskt förändrade organismer i
naturen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall redovisa åtgärder för att säkerställa
livskraftiga populationer av röding och öring i fjällområdena,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av hur nybyggarnas rättigheter till jakt och fiske
hanterats,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunsektorns behov av ekonomiska resurser och
utbildningsinsatser för att kunna bidra till förverkligandet av miljömålen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en strategi för hur den biologiska mångfalden och den
baltiska kulturmiljön kan bli en del av ett nordiskt kulturmiljöarv för
framtiden.

Stockholm den 7 april 1997

Maggi Mikaelsson (v)

Hanna Zetterberg (v)