med anledning av prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning

Motion 1996/97:N37 av Sten Tolgfors m.fl. (m)

av Sten Tolgfors m.fl. (m)
Innehåll
1 Bergslagen hotas av kärnkraftsavvecklingen
Många orter i Bergslagen är för sin framtid beroende av elintensiv
industri. Det finns därför mycket stor anledning för oss
riksdagsledamöter från Bergslagslänen att markera mot den förtida
kärnkraftsavvecklingen.
Runt om i Bergslagen arbetar tusentals människor i elintensiva företag.
- I Örebro län: Företag som Rockhammars bruk i Lindesberg, Ovako i
Hällefors, Imatra Kilsta i Karlskoga, Ammeberg Mining i Zinkgruvan
och Degerfors järnverk.
- I Värmlands län: Uddeholm Tooling, Gruvöns bruk i Grums och
Rottneros bruk.
- I Västmanlands län: Surahammars Bruk, Fagersta Stainless, Avesta
Sandvik Tube, Kanthal, Hydro Agri och Wirsbo Stålrör.
- I Gävleborgs län: Ovako i Hofors, Sandvik, Korsnäs, Norrsundet och
Iggesund.
- I Dalarnas län: Avesta Sheffield, STORA Kvarnsveden, Fundia i
Smedjebacken, SSAB i Borlänge.
Det står klart för alla som är verksamma i den elintensiva industrin - och
för alla som är intresserade av hur det går för den - att en förtida
kärnkraftsavveckling skadar dess konkurrensförutsättningar. Människor
är - på goda grunder - oroade för sina arbeten och för framtiden.
Energiuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Centern innebär att
Sverige inleder en nedläggning av världens kanske säkraste kärnkraftverk på
politiska och inte på ekonomiska eller säkerhetsmässiga grunder. Det är en
ren kapitalförstöring och misshushållning med landets resurser. Kärnkraften
är en väl fungerande form av elproduktion, med flera decenniers återstående
teknisk och ekonomisk livslängd.
En förtida avveckling av kärnkraften kommer att ge höjda elpriser.
Kostnaderna för den el som skall ersätta Barsebäck kommer att ligga på
minst dubbelt så hög nivå som nuvarande produktion. Detta är oroande inte
minst för vår del av landet med stort beroende av elintensiv industri.
Det är ansvarslöst att ingen i för energiuppgörelsen ansvariga partier
hittills velat tala om hur villkoren för dessa arbetsplatser påverkas av den
förtida kärnkraftsavvecklingen.
Avvecklingen kommer dessutom att resultera i ökad användning av fossila
bränslen och ökade utsläpp av klimatpåverkande, försurande och övergö-
dande ämnen.
Propositionen bör avvisas av riksdagen.
2 Avvecklingen skadar elintensiv industris
konkurrenskraft
I energiuppgörelsen sägs att industrin skall tillförsäkras tillräckligt med
el efter en förtida avveckling av Barsebäck. Den stora frågan är dock en
annan - till vilket pris kommer företagen att kunna köpa denna el. Det
centrala är att stigande elpriser sänker industrins konkurrenskraft.
Enligt LO saknas denna utgångspunkt i energiöverenskommelsen. "Vilka
höjningar av elpriset som avstängningen orsakar förbigås utan kommentar
eller analys" skriver Landsorganisationen.
Kostnaden för alternativ elproduktion kan uppskattas enligt följande:
- 1. Barsebäcksel, 8 Twh/år     ca 10-14 öre/kWh
- 2. Import av dansk kolkraft   ca 30 öre/kWh
- 3. Oljekondens i Karlshamn, Stenungssund      ca 30-40 öre/kWh
- 4. El från gaseldning ca 27-37 öre/kWh
- 5. Ny biobränslebaserad el    ca 31-50 öre/kWh
- 6. Ny vattenkraft     ca 25-50 öre/kWh
- 7. Ny vindkraft       ca 30-40 öre/kWh
        (i bra vindlägen)
Den elintensiva industrins marginaler är i många fall små och av
naturliga skäl beroende av elpriset. De alternativ som idag står till buds
är därmed knappast realistiska. Också tidsperspektivet för investeringar
utgör hinder, vilket vi återkommer till. Stiger elpriset påverkar detta i det
korta perspektivet företagens lönsamhet. I ett längre perspektiv riskerar
företagen att skadas genom att investeringarna dras ner när lönsamheten
krymper. Företagen riskerar då att dö sotdöden. Ett företag som ägarna
slutar investera i kan klara sig en tid, men kraften i utvecklingen bryts.
Näringsminister Anders Sundström fick för någon vecka sedan frågan om
vad han avser göra för att i kärnkraftsavvecklingens spår värna den
elintensiva industrins konkurrensvillkor i Bergslagen.
I Sundströms svar nämns inte en enda gång ord som "elpriser" eller
"energibeskattning". Inte ett enda konkret besked ges om förutsättningarna
för den elintensiva industrins framtid. Däremot skriver Sundström: "De
varuproducerande sektorernas andel av den totala produktionen har minskat.
Det är framförallt den privata tjänstesektorn som har haft en stark tillväxt.
Många talar därför idag om tjänstesamhället. Om att framtiden ligger i
produktion av tjänster istället för av exempelvis energiintensiva varor."
Svaret på en fråga om industrins villkor blev alltså att tjänstesektorn är
viktig. Vi skräms av att regeringen inte tänkt mer på den förtida kärnkrafts-
avvecklingens effekter för den elintensiva industrin i Bergslagen.
3 Avvecklingen hotar jobben i Bergslagen
Företrädare för Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet har i
flera sammanhang hävdat att en förtida avveckling av kärnkraften skall
ge fler nya arbeten i Sverige och i Bergslagen. Detta bygger på rent
önsketänkande.
Visserligen kommer produktion av biobränslen att  kräva folk. Men det är
inte denna typ av arbeten som kan klara att bära framtidens välfärd i Sverige.
Det är anmärkningsvärt att avvecklingspartierna tiger om jobben i
Bergslagens elintensiva industri. Vi konstaterar att dessa partier inte tycks
inse att industriarbeten riskerar att försvinna.
Det man talar om är inte arbeten som uppstår naturligt, på grund av att
människor och företag efterfrågar dem. Det är politiskt konstruerade
arbetstillfällen, offentligt finansierade, eller framkomna genom att staten
tvingar människor att lägga ut tiotusentals kronor på att byta ut fungerande
värmesystem i sina villor. Nog innebär den förtida kärnkraftsavvecklingen en
omställning - men till vad?
Det står klart för alla som är verksamma i den elintensiva industrin - och
för alla som är intresserade av hur det går för den - att en förtida
kärnkraftsavveckling skadar dess konkurrensförutsättningar. Människor är på
goda grunder oroade för sina arbeten och för framtiden.
På varje anställd i elintensiv industri går det minst en anställd som är
indirekt beroende av den elintensiva industrin. I andra fall kan det röra sig
om ända upp till tre andra jobb som följer av varje anställd i elintensiv
industri.
För Centern och Socialdemokraterna verkar fokuseringen på industrins
konkurrenskraft mer vara ett medialt än ett verkligt problem. Klämkäcka
formuleringar om hur "omoderna", "ängsliga" och  "gammaldags" de är som
hyser oro för följderna av den förtida avvecklingen av kärnkraften får ersätta
sakresonemang. Det lär inte imponera på dem som beslutar om företagande
och investeringar.
Flera länder kan locka till sig elintensiv industri med jämförbara eller
bättre villkor. Redan i dag finns flera attraktiva industriländer som erbjuder
lägre elpriser, vilket framgår av nedanstående uppgifter om elprisindex:
Tabell 1: (Sverige 100 Kanada 68 )
I flera elintensiva branscher är elkostnadernas andel av företagens
förädlingsvärde över 10 procent. Detta illustrerar känsligheten för
elprishöjningar:
4 Tabell 2: (Elintensiva arbetsställen inom
branscherna Elkostnadernas andel  av
förädlingsvärdet (procent) )
5 Avvecklingen ger årtionden av osäkerhet
Energiuppgörelsen öppnar för långsiktig osäkerhet om energisystemet.
Den handlar om avvecklingen av de båda reaktorerna i Barsebäck.
Däremot klargörs inte om, när eller hur avvecklingen av kärnkraften skall
fortsätta. Att Centern helt vill överge denna effektiva energikälla i förtid
står klart, men vad vill regeringen?
Osäkerheten öppnar för ett politiskt spel med uppgörelser och upprivna
överenskommelser under varje mandatperiod framöver. I centrum står spelet
om den politiska makten.
Den elintensiva industrin har svårt att klara den stora osäkerhet som
energiuppgörelsen bäddar för om framtidens energisystem och elpriser.
Risken är därför att investeringarna i Sverige minskar och att bolagens ägare
istället satsar någon annanstans, där villkoren förefaller stabilare och
fördelaktigare. Företag kan flytta, men Bergslagen ligger där det ligger och
är beroende av en sund energipolitik.
Om och när beslutet om att avveckla den första reaktorn tas kommer det att
sända starka signaler om investeringsklimatet i Sverige. Att väl fungerande
och lönsam elproduktion läggs ner av maktpolitiska skäl kommer att ge
reaktioner. Det kan mycket väl leda till höjda räntor när avvecklingen inleds
och förtroendet för landets ekonomiska framtid sjunker. Höjda räntor slår
mot hushåll och investeringar.
6 Avvecklingen är onödig
Det behövs inga politiska beslut för att avveckla de 12 svenska
reaktorerna. De kommer att stängas i takt med att varje reaktor åldras och
det inte längre blir företagsekonomiskt lönsamt eller tekniskt möjligt att
upprätthålla tillräcklig säkerhetsstandard och driftssäkerhet. Genom en
sådan naturlig avveckling av de 12 reaktorerna minimeras de
samhällsekonomiska kostnaderna.
Med största sannolikhet ligger denna tidpunkt ett par decennier fram i
tiden. Den beräkning av kärnkraftverkens tekniska livslängd till 25 år, som
avvecklingspartierna hänvisar till och som förekom i diskussionen 1980,
bygger på en förväxling med verkens ekonomiska avskrivningstid. Idag
räknar de flesta med en teknisk livslängd på minst 40 år.
Centern och Socialdemokraterna sprider oro för att Sverige plötsligt skulle
vakna upp mitt i en energikris, om vi inte passar på att lägga ner kärnkraften
flera decennier i förtid. Detta resonemang står fast rotat i en djup övertro på
politisk planering och styrning.
Kärnkraften kommer fortsättningsvis att omfattas av samma säkerhetskrav
och granskning i framtiden, som hittills. Det finns ingenting som tyder på att
säkerheten skulle tummas på om kärnkraften får användas under hela sin
tekniska livslängd.
Självklart kommer de svenska kraftbolagens företagsledningar att planera
för och investera i ersättningskraft i god tid innan de nuvarande reaktorerna
måste tas ur drift.
Det är fel att tro att politiker måste ägna sig åt kapitalförstöring och
avveckla kärnkraften i förtid, för att undvika att samtliga kärnkraftverk läggs
ner samtidigt, utan att ersättningskraft tagits fram.
7 Alternativen saknas
Det finns inga realistiska alternativ till kärnkraften idag. Själva tanken
med att politiskt framtvinga en förtida kärnkraftsavveckling är att tvinga
fram alternativ. Regeringens agerande är ungefär lika framsynt som att
politiskt besluta att lägga ner Volvo Torslanda för att tvinga fram
utveckling av elbilar.
Att satsa statliga pengar på forskning och alternativa energikällor är
ingenting nytt. Det har gjorts i decennier. Tillräckliga resultat har dock låtit
vänta på sig. Ingenting tyder på att vi de närmaste åren kommer att få
uppleva några genombrott härvidlag.
Redan det faktum att investeringar i existerande teknik för alternativ
elproduktion tar tid att planera och genomföra talar emot regeringens
tidsplan för avveckling av de båda reaktorerna i Barsebäck. Tillstånds-
prövnings-, projekterings- och byggtid för nya anläggningar kan uppskattas
till 4-6 år. Det gör det näst intill omöjligt att klara tillräcklig nyproduktion
till den 1 juli 2001, som är ett villkor för att stänga det  andra verket i
Barsebäck.
Alternativet till reaktorerna i Barsebäck är i praktiken i det korta
perspektivet import av dansk kolkraft och rysk kärnkraftsel, samt så
småningom fossilgas.
8 Massivt motstånd från företag och fack
Företagare, fackföreningar och privatpersoner är mycket oroade av
regeringens energipolitik.
Den förtida avvecklingen av kärnkraften står i direkt strid med folkom-
röstningens resultat. På linje 2:s valsedel stod: "Kärnkraften avvecklas i den
takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätt-
hållande av sysselsättning och välfärd." Det är svårt att se hur social-
demokrater kan mena att man lever upp till detta med förtidsavveckling av
kärnkraften i tider av tvåsiffrig arbetslöshet.
Både fack och näringsliv står emot den förtida avvecklingen av
kärnkraften. Så här skriver LO i en kommentar: "Enligt LOs uppfattning
kommer överenskommelsen leda till stora påfrestningar för miljö,
sysselsättning och välfärd. De ekonomiska bördorna för hushållen kommer
att bli påtagliga." ... "Avvecklingen försämrar industriklimatet när
politikerna i stället borde ägna alla sin kraft åt att få till stånd ökade
industriinvesteringar för att därigenom skapa resurser för att återupprätta
välfärden."
Så här skrev ett hundratal ledande näringslivsföreträdare i DN: " Efter en
mängd beslut som försämrat företagsklimatet under tre år, efter övervältring
av kostnader och skattehöjningar och efter nedrustning av forskningen blir
beslutet att avveckla en ren, billig och högeffektiv elförsörjning droppen.
Spelet om den politiska makten förefaller viktigare än målet. Till den senaste
tidens kapitalförstöring kan nu läggas förstörelsen av den politiska led-
ningens förtroendekapital."
Att både Landsorganisationen och landets näringsliv är starkt kritiska och
t.o.m. har förlorat tron på politikens inriktning borde få varje ansvars-
kännande politiker att överväga om han/hon är på rätt väg.
Enligt ett nyhetsbrev från "Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet" har
ingen i basnäringarna kontaktats om innehållet i eller följderna av
energiuppgörelsen. Det förvånar dessvärre inte. Organisationen understryker
att ingen konsekvensanalys av ett genomförande av uppgörelsen har gjorts.
9 Avvecklingen medför oacceptabla kostnader
Kostnaderna för kärnkraftsavvecklingen kommer att medföra en
betydande ansträngning för det svenska samhället. Ytterst kommer
hushållen att få bära bördorna. Låt oss ge några exempel:
Omställningen till fjärrvärme för de hundratusentals villaägare i landet
som idag har direktverkande el för uppvärmning kommer enligt Villaägarnas
riksförbund att kosta mellan 80 000 och 150 000 kronor per småhus. Även
om ett statligt bidrag utgår kommer största delen att lastas över på enskilda
familjer och husägare.
Saken blir desto orimligare genom det faktum att samhället tidigare styrde
människor att investera i elvärme för uppvärmning. Många villaägare har
påverkats att installera elvärme genom kommunala planer.
Energiskatterna för hushållen kommer att höjas som en följd av upp-
görelsen, trots att energiskatterna redan ligger i topp internationellt.
Sydkrafts styrelseordförande har krävt en ersättning för Barsebäcksverket
på motsvarande minst 20 miljarder kronor. Kostnaden för själva uppgörelsen
och omställningsprogrammen är 9 miljarder kronor.
Samhällets kostnad för prisskillnaden mellan elproduktion i Barsebäck och
ersättande elproduktion uppgår till 1-2 miljarder kronor per år.
10 Negativt för miljön
Den förtida avvecklingen av kärnkraften beskrivs av
nedläggningspartierna som ett led i att göra Sverige till ett ekologiskt
uthålligt samhälle. Målet att minska de skadliga koldioxidutsläppen står
kvar, brukar det sägas. Målet står möjligen kvar, men inte möjligheten att
uppfylla det.
Faktum är att den första reaktorn i Barsebäck skall ersättas till 2/3 med
fossila bränslen. Sveriges bidrag till växthuseffekten ökar därmed. EU-
länderna skall tillsammans minska CO-utsläppen med 15 % mellan 1990 och
2010. Samtidigt som regeringen talar om ekologisk omställning har den
förhandlat sig till att Sverige skall få öka utsläppen av koldioxid med 5 %.
Sveriges bidrag till växthuseffekten ökar därmed. Åtagandet att bringa ned
koldioxidutsläppen är ett gemensamt, globalt ansvar.
Beslutet om att en förtida kärnkraftsavveckling skall inledas skadar
Sveriges trovärdighet på miljöområdet.

11 Hemställan

11 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 3 april 1997
Sten Tolgfors (m)
Christel Anderberg (m)
Rolf Dahlberg (m)
Karin Falkmer (m)
Rolf Gunnarsson (m)
Tomas Högström (m)
Ola Karlsson (m)
Göthe Knutson (m)
Gullan Lindblad (m)
Patrik Norinder (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1997-04-03 Bordläggning: 1997-04-07 Hänvisning: 1997-04-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)