med anledning av prop. 1997/98:123 Finansiering av vissa trafikanläggningar i Stockholms län m.m.

Motion 1997/98:T17 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp)

1 Finansieringen av Södra länken – en huvudvärk för framtida generationer

När regeringen föreslår att Södra länken ska finansieras genom lån, så innebär det i själva verket att man inte har någon riktig finansiering tillgänglig. Det blir istället våra barn och barnbarn som får lösa den frågan, i dubbel bemärkelse. Den miljöbelastning som den ökade trafiken kommer att innebära samt återbetalningen av miljardlånen till själva bygget kommer att bli en kostnad för framtida generationer stockholmare. Men det är ju också en vanlig strategi från den socialdemokratiska regeringen att överföra miljöproblemen på de framtida generationerna. Regeringen föreslår i sin proposition att riksdagen ska anslå 5 680 miljoner till byggandet av Södra länken. Detta beslut har ingen som helst koppling till de ambitioner som såväl riksdag som regering ställt sig bakom: att minska koldioxidutsläppen. Tyvärr pekar alla hittills presenterade fakta på att koldioxidutsläppen fortfarande ökar i Sverige, och en huvudsaklig anledning till detta är vägtrafiken som står för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. Södra länken ökar enligt Vägverkets beräkningar bilismen i Stockholmsregionen ytterligare. Varje satsad krona på bilismen som transportsystem är en utebliven satsning på ett alternativt transportsystem. Regeringens proposition är ett slående exempel på detta. Samtidigt som regeringen föreslår en gigantisk satsning på en motorled som dessutom öppnar för ytterligare motorleder föreslår man minskning av tidigare planerade anslag till den miljövänligare kollektivtrafiken. Sammanlagt kommer bara amorteringarna för Södra länken att överstiga de totala årliga kostnaderna för de statliga vägarna i länet. Detta är anmärkningsvärt.

2 Vad satsar politikerna egentligen på? Vård eller väg?

Den anmärkningsvärt stora summa pengar som vägbygget beräknas kosta kan användas betydligt bättre. På uppdrag av Finanskontoret i Stockholm har det av Stockholms läns landstings ägda analysföretaget Inregia AB gjorts en samhällsekonomisk analys av Södra länken. Inregias utredning visar att samhällsekonomiskt innebär Södra länken i princip intet för Stockholmsregionen. 6 400 miljoner kronor ska alltså enligt planerna investeras i en samhällsekonomiskt värdelös och ekologiskt oförsvarbar motorväg. Den ofantliga summa som föreslås investeras från statens sida sticker med största sannolikhet i ögonen på alla dem som direkt drabbats av nedskärningarna i kommunala verksamheter som vård och omsorg. Perssonpengarna, dvs sammanlagt 16 miljarder kronor som Socialdemokraterna valsat land och rike runt och propagerat för, ter sig ändå som en futtig summa i förhållande till vad man är beredd att satsa på en enda motorledssnutt i Stockholm. Samtidigt visar en ny utredning från Stockholms stad att bara i den kommunen uppgår biltrafikens årliga kostnader till mellan 7 och 9 miljarder kronor brutto. Enligt Storstadstrafikkommittén uppgår de obetalda samhällskostnaderna för biltrafiken till 8 miljarder/år i Stockholms län. Dessa kostnader fördelar sig på hälsa, natur, buller, koldioxid, olyckor och inte minst trängsel. Så istället för att minska miljöbelastningen och förbättra hälsan bidrar regeringens trafikpolitik aktivt till att förvärra dessa båda.

3 Kollektivtrafik – adjöss! Motorväg – goddag!

Regeringens proposition föreslår också nedskärningar i Dennisöverenskommelsens kollektivtrafikprojekt samt fortsatt projektering för de planerade vägarna i det före detta Dennispaketets så kallade yttre tvärled. Med tanke på riksdagens fastlagda miljömål är det anmärkningsvärt att så stora summor ska investeras i Södra länken samtidigt som kollektivtrafikprojekt ställs in. Den planerade utbyggnaden av tunnelbanan mellan Hjulsta och Barkaby ställs in helt, i alla fall i överblickbar tid eftersom medel försvinner. Detta är utifrån sociala och ekologiska perspektiv ett direkt oansvarigt förslag.

Med hänvisning till att inte nedlagt planeringsarbete skall vara förgäves vill regeringen fortsätta att projektera för Dennispaketets yttre tvärled – vägarna Haningeleden 1, Botkyrkaleden, Norrortsleden (Edsberg–Väsjön–Täby Kyrkby–Rosenkälla) – samt för Norra länken. Det innebär än fler satsningar på nya motorvägar i Stockholmsregionen vilket vi motsätter oss bestämt.

4 Långsiktig strategi eller kortsiktigt valfläsk?

Det tycks med anledning av propositionen som om regeringen i och för sig rivit upp Dennisöverenskommelsen men fortsätter att verka för satsningen på de nya motorvägar som Dennispaketet innefattade. Om upprivandet av Dennisöverenskommelsen ska innebära mer än tomma ord borde riksdagen avslå regeringens begäran om ekonomiska medel till Södra länken, Haningeleden 1, Botkyrkaleden, Norrortsleden och Norra länken. Riksdagen borde heller inte godta regeringens förslag att stoppa delar av den planerade kollektivtrafikutbyggnaden. Det verkar alltså snarare som om Socialdemokraterna, efter miljöorganisationernas samlade motstånd mot Dennispaketet, insett det besvärliga i att försöka driva igenom hela paket i ett sammanhang. Så vad händer istället nu? Den miljökonsekvensanalys som tidigare gjordes för hela Dennispaketets miljöeffekter räknas inte, men de konkreta utbyggnadsplanerna kvarstår. Det finns alltså ingen giltig övergripande analys av de framtida trafikinvesteringarna i Stockholm vilket måste vara mycket bekvämt för somliga, eftersom de indragna kollektivtrafiksatsningarna säkerligen skulle påverka det slutliga resultatet. Såväl motståndare som förespråkare till Södra länken är överens om en sak: Södra länken öppnar för fortsatt byggande av Österleden.

5 De dåliga argumenten

Det har många gånger hävdats att Södra länken skulle vara ett miljöprojekt. Man menar att boendemiljön i området är så pass utsatt att trafiken måste grävas ner. Detta kan i och för sig vara sant. Men vad som är betydligt mer relevant är vad som kommer att hända på lång sikt. För någonstans måste ju trafiken komma upp från Södra länken och vad ger det för miljökonsekvenser om man fortsätter att prioritera motorvägsutbyggnader framför kollektivtrafik? Antalet invånare i Stockholmsregionen ökar varje år med 15 000–20 000 invånare. Det är med hänvisning till detta som man menar att man måste bygga mer för att minska trängseln. I längden är detta argument förstås ohållbart. Vi kommer alltid att konfronteras med nya trängselsituationer om man inte investerar på så sätt att resande styrs över från ett transportslag till ett annat. Någon sådan ambition eller tanke uttrycks inte i regeringens proposition. Tvärtom verkar Socialdemokraterna nu ha lagt ner alla planer på vägtullar i Stockholm. Miljöstyrande avgifter är fortfarande det bästa alternativet till nyutbyggnad, då det minskar trängsel, miljöskador och hälsorisker. Detta är Miljöpartiet de grönas främsta alternativ.

6 Årstabron

Det är förstås angeläget att förbättra spårkapaciteten i Stockholm. Frågan är bara om det låter sig göras bäst genom en ny bro eller genom en järnvägstunnel? Miljöpartiet de gröna förordar helst en järnvägstunnel under Liljeholmen, men i ljuset av att läget nu börjar bli alltmer akut ifråga om kapacitet så motsätter vi oss inte en ny Årstabro, även om vi anser att frågan hade kunnat lösas på ett för Stockholmsmiljön bättre sätt. Det är nu mycket viktigt att en nedgrävning av Centralbron blir mer än bara tomma ord och vi förutsätter att regeringen snarast återkommer med ett förslag på finansiering av detta projekt. Vi stöder således utbyggnaden av Årstabron under förutsättning att Centralbron finansieras, men anser inte att Årstabron bör prioriteras på bekostnad av kollektivtrafikinvesteringar så som regeringen föreslår och avslår regeringens förslag till finansiering och begär att denna snarast återkommer med nytt förslag på finansiering av ny Årstabro och Årstabergs station. Vi anser det vara principiellt felaktigt att ta medel från vissa spårinvesteringar till andra spårinvesteringar. Istället bör man ta medel från väginvesteringar till spårinvesteringar.

7 Förslag till riksdagsbeslut enligt Miljöpartiet de gröna

Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens proposition i alla delar utom kollektivtrafiken och istället begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till riksdagen vad avser återbetalning av lån, långsiktigt hållbara trafiklösningar i Stockholm samt ökade anslag till kollektivtrafikinvesteringar. Tills vidare bör riksdagen godkänna att medel till kollektivtrafikinvesteringar utbetalas i enlighet med vad som tidigare beslutats i Dennisöverenskommelsen, dvs. inklusive de medel som regeringen föreslår ska gå till en ny Årstabro och Årstabergs station.

8 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till kollektivtrafiken,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut i proposition 1997/98:123 i övriga delar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med nytt förslag på finansiering av ny Årstabro.

Stockholm den 17 mars 1998
Elisa Abascal Reyes (mp)
Ewa Larsson (mp)	Gudrun Lindvall (mp)