Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.

Motion 1998/99:N3 av Matz Hammarström och Birger Schlaug (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1997/98:159
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-13
Bordläggning
1998-10-13
Hänvisning
1998-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Propositionens skrivningar angående elmätare
och leverantörsbyte
Propositionens text angående inriktningen av det kommande översynsarbetet
(s 38 ff), berör den kritik mot dagens regelverk som bland annat ser kravet på
timvis mätning och det härav följande kravet på ny elmätare vid leverantörs-
byte som "ett betydande hinder för ökad rörlighet bland elkunder med låg
elanvändning och därmed för ökad konkurrens och prispress inom denna del
av marknaden". Regeringen säger vidare att det "också anförts att timvis
mätning inte är kostnadseffektiv, särskilt inte för elkunder med låg förbruk-
ning".
Däremot nämner propositionen inte den breda kritik som framförts om att
den valda metoden att införa den nya teknologin på - dvs kopplingen mellan
bytet av elleverantör och installationen av ny elmätare - inte är kostnads-
effektiv.
Regeringen skriver i propositionen att det finns "flera skäl att hålla fast vid
kravet på timvis mätning som huvudprincip", men att det bör "övervägas att
av rättviseskäl, konkurrensskäl och kostnadsskäl undanta kunder med låg
elanvändning, dvs. lägenhetskunder och liknande, från grundprincipen om
timvis mätning".
Propositionen ger intrycket av att de enskilda kunderna idag har en ny
elmätare som kontinuerligt registrerar och avläses, men så är inte fallet.
Tvärtom förhindrar nuvarande regelverk en bred installation av de nya
elmätarna.
Regeringen vill överväga att avskaffa kravet på ny elmätare vid
leverantörsbyte, men bara för "lägenhetskunder och liknande".
Den av regeringen tillsatta utredningen om leveranskoncessioner för el ska
enligt propositionen "analysera behovet och konsekvenserna av ett sådant
undantag".
Hela utredningen ska vara klar i november 1999. Men regeringen har
nyligen påskyndat uppdraget om elmätare, som nu ska vara klart den
1 februari 1999.
2 Avregleringens tre misslyckanden
Miljöpartiet de gröna har sedan länge kritiserat att svenska hushåll måste
betala 2 500 kronor för att byta leverantör om sex månader, medan exempel-
vis norska och finska hushåll kan byta helt kostnadsfritt med två-tre veckors
uppsägningstid. Detta är en uppfattning som Miljöpartiet delar med bland
andra Hyresgästföreningen, HSB, Riksbyggen, Sabo, Villaägarna, Konsu-
mentrådet, LO och TCO.
I själva verket finns det inga rationella skäl till att koppla samman bytet av
leverantör med installationen av en ny, fjärravläst och timregistrerande
mätare. Däremot finns det tre stora nackdelar med dagens regelverk.
För det första har de svenska reglerna lett till en väsentlig prisskillnad
mellan de nordiska länderna som egentligen är helt omotiverad, eftersom
leverantörerna köper elen på en gemensam nordisk elbörs. De norska
hushållens elpriser, exklusive skatter och nätavgifter, har fallit med 25 %
bara under det senaste året och är nu i genomsnitt 16,1 öre per kWh. I
Sverige kostar samma el, enligt Energimyndigheten, 25,5 öre per kWh, dvs.
nästan 60 % mer! Därmed betalar en svensk med eluppvärmd villa varje år
nära 2 000 kronor mer för sin el än husägaren på andra sidan den svensk-
norska gränsen. Hela denna prisskillnad är förvisso inte att hänföra till det
svenska systemet för mätarbyte, utan beror också på korssubventioner och en
rörligare prissättning i Norge, men det är uppenbart att ett så högt elpris
minskar utrymmet för höjda energiskatter, något vi anser vara en nödvändig
del i en kommande socialekologisk skatteväxling.
För det andra försvårar det nuvarande regelverket införandet av "grön el".
Sedan 1996 miljömärker Naturskyddsföreningen el som levereras från
vindkraftverk, biobränslen och solenergi samt vattenkraft som byggts ut före
1996. Märkningen är ett sätt att med hjälp av marknaden skapa ett
resurssnålare samhälle. Hittills är det mest företag som haft en reell chans att
välja vilken el de vill köpa. Alltför få elkonsumenter i villa eller lägenhet
har
valt att byta till någon elleverantör som exempelvis kan leverera miljömärkt
el. Orsaken är helt enkelt att det är för dyrt och krångligt att byta
elleverantör.
För det tredje blockerar reglerna ett brett, storskaligt och kostnadseffektivt
införande av de nya elmätarna. Ett företag som installerar fjärravlästa och
timregistrerande elmätare hos alla kunder ger dem ju samtidigt friheten att
välja en annan leverantör. Efter två och ett halvt år med avreglerad
elmarknad har färre än 20 000 hushåll installerat en sådan mätare i samband
med leverantörsbyte. Detta är olyckligt, eftersom de nya elmätarna har
många fördelar och bl.a. uppmuntrar till energibesparing. Övergången
kommer att ta orimligt lång tid och bli mycket dyr om nätbolagen ska
fortsätta att installera en mätare här och en annan där i anslutning till byte
av
elleverantör.
3 De ansvariga myndigheternas uppfattning
Det är fem myndigheter med vitt skilda ansvarsområden som har till uppgift
att övervaka elmarknadens avreglering. Samtliga dessa myndigheter har från
sina olika utgångspunkter kommit fram till samma entydiga konklusion,
nämligen att kopplingen mellan byte av leverantör och införandet av ny
elmätare bör avskaffas.
Nätmyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på den
reformerade elmarknaden och Svenska Kraftnät ansvarar bland annat för
elsystemets balans. Myndigheterna har gemensamt utrett kravet om ny
elmätare vid byte av elleverantör. Utredningsresultatet redovisades i maj
1996 och den enhälliga rekommendationen var att undanta samtliga hushåll
från kravet på ny elmätare vid bytet av elleverantör. Motivet var att öppna
upp elmarknaden för kunder med låg elförbrukning. Detta förslag har
presenterats för regeringen flera gånger av båda myndigheterna.
Konkurrensverkets uppgift är att verka för en effektiv konkurrens till nytta
för konsumenterna. Myndigheten har vid ett flertal tillfällen lämnat
remissyttranden, skrivit egna rapporter och fört diskussionen framåt genom
debattartiklar. Rekommendationen har genomgående varit att inte bara
hushållen utan också ett stort antal småföretag ska kunna byta elleverantör
utan att samtidigt behöva installera en ny elmätare. Det uttalade motivet har
varit att elföretagen inte bör ges större möjlighet än nödvändigt att "låsa in"
elkunderna.
Konsumentverket har till uppgift att ta tillvara konsumenternas intresse.
Myndigheten har flera gånger rekommenderat regeringen att avskaffa kravet
på ny elmätare vid byte av elleverantör för hushållen. Detta med motivet att
"fler ska ha förutsättningar att köpa sin el på den fria marknaden".
Statskontoret, slutligen, ger regeringen och departementen stöd i arbetet
med att ompröva och effektivisera statlig verksamhet. Också denna myndig-
het anser att elmätarkravet vid leverantörsbyte bör slopas. Statskontoret har
till och med uppmuntrat Nätmyndigheten att aktivt driva på processen.
4 Effektiva metoder att införa timvis registrering
Det är ineffektivt och dyrt att planlöst installera elmätare vid
leverantörsbyte.
Enligt ett av Sveriges största energibolag kostar installationen av en enstaka
ny elmätare 8 290 kronor. Den enskilda kunden faktureras visserligen "bara"
2 000 kronor (exklusive moms), men det överskjutande beloppet slås sedan
ut på nättariffen och belastar därmed nätbolagets samtliga kunder.
Kontrasten till det visionära Sollentuna Energi är stor. Där valde man för
ett år sedan att bekosta fjärravlästa elmätare för alla sina 23 000 hushåll.
Företaget ansåg åtgärden vara företagsekonomiskt rationell genom att
avläsningen nu kan ske automatiskt. En storskalig upphandling och
installation av elmätarna gjorde att kostnaden stannade på 1 400 kronor per
hushåll!
Den relevanta diskussionen gäller hur riksdagen ska kunna uppmuntra till
ett rationellt och kostnadseffektivt införande av de nya elmätarna. Självklart
existerar betydligt mer kostnadseffektiva metoder än dagens koppling till
leverantörsbytet. Ett grundkrav måste vara att också de elkunder som inte
byter leverantör omfattas av installationen.
Man kan då exempelvis göra som i Norge och successivt sänka de
konsumtionsnivåer över vilka nätbolagen åläggs att installera de nya
elmätarna. Genom att använda en sådan metod uppnås tre fördelar. För det
första installeras elmätarna först hos de elkunder som har den största
konsumtionen och därmed goda möjligheter att ändra sitt konsumtions-
mönster och spara energi. För det andra vet nätbolagen lång tid i förväg vilka
kunder som ska omfattas av installationen vid exakt vilken tidpunkt och har
möjlighet att minimera sina kostnader. För det tredje är installationen av
elmätare konkurrensneutral och inte alls kopplad till kundens fria val av
elleverantör.
En annan intressant metod introduceras i Norge från den 1 januari 1999.
Den innebär ett krav på nätbolagen att avläsa den exakta förbrukningen fyra
gånger per år för hushållskunder med en årlig förbrukning över 8 000 kWh,
vilket i praktiken omfattar alla som bor i villa. Faktureringen ska vidare ske i
efterhand baserat på den verkliga förbrukningen. Den här lagändringen ger
kunden en exakt faktura och skapar incitament för nätbolagen att i samband
med ett normalt återkommande byte av elmätare föredra en ny, fjärravläst
elmätare, eftersom man därigenom undviker onödigt stora avläsnings-
kostnader. Därmed drivs även den teknologiska utvecklingen framåt.
5 Åtgärder för att rädda elreformen
Kopplingen mellan byte av elleverantör och kravet på timvis registrering av
förbrukningen bör slopas för åtminstone alla hushåll (elkonsumenter med ett
säkringsabonnemang av högst 25A). I stället bör metoden med avräkning
mot typkurvor användas, i enlighet med vad NUTEK framför i sin rapport
Utvecklingen på elmarknaden 1997.
För att ytterligare främja konkurrensen på elmarknaden skall elkundernas
byte av leverantör underlättas. Uppsägningstiden vid byte från leverans-
koncessionär bör understiga en månad och bytet bör vara helt kostnadsfritt.
Det är vidare angeläget att reformen genomförs skyndsamt. De nya reglerna
bör gälla fr.o.m. den 1 januari 1999, eller så snart Svenska Kraftnät anser det
vara tekniskt genomförbart.
Avslutningsvis bör den av regeringen tillsatta leveranskoncessions-
utredningen få ett korrigerat direktiv. Detta bör omfatta en snabbutredning av
hur regelverket bör utformas för att uppmuntra till ett rationellt och
kostnadseffektivt införande av de fjärravlästa elmätarna. Inom ramen för
detta korrigerade direktiv ingår naturligt att överväga ett slopande av kravet
på ny elmätare vid leverantörsbyte som omfattar också större elförbrukare
(med ett säkringsabonnemang av högst 63A).

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopande av kopplingen mellan byte av elleve-
rantör och kravet på timvis registrering av förbrukningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppsägningstiden vid byte av elleverantör,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avgiftsfrihet vid byte av elleverantör,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ikraftträdande av de nya reglerna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om korrigerat direktiv till Leveranskoncessionsut-
redningen.

Stockholm den 9 oktober 1998

Matz Hammarström (mp)
Birger Schlaug (mp)


Yrkanden (10)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av kopplingen mellan byte av elleverantör och kravet på timvis registrering av förbrukningen
    Behandlas i
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av kopplingen mellan byte av elleverantör och kravet på timvis registrering av förbrukningen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppsägningstiden vid byte av elleverantör
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppsägningstiden vid byte av elleverantör
    Behandlas i
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfrihet vid byte av elleverantör
    Behandlas i
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfrihet vid byte av elleverantör
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ikraftträdande av de nya reglerna
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ikraftträdande av de nya reglerna
    Behandlas i
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om korrigerat direktiv till Leveranskoncessionsutredningen.
    Behandlas i
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om korrigerat direktiv till Leveranskoncessionsutredningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.