med anledning av prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat försvar

Motion 1998/99:Fö8 av Berit Jóhannesson (v)

av Berit Jóhannesson (v)
Vänsterpartiet har länge krävt att det militära försvaret skall
minskas till förmån för andra verksamheter inom den
offentliga sektorn. Den positiva säkerhetspolitiska
utvecklingen som pågått under 1990-talet i Europa har gjort
en minskning av det militära försvaret politiskt möjlig. Ett
alltmer medvetet säkerhetspolitiskt arbete har utvecklats och
försvarsutgifterna för Europas länder har successivt minskat.
Vänsterpartiet motionerade under den allmänna motionstiden om behovet
av ett nytt försvarsbeslut. Vi ansåg att den kontrollstation som beslutades i
samband med 1996 års försvarsbeslut inte längre kunde ligga till grund för
en fortsatt om än reviderad försvarsinriktning. Vänsterpartiet ser därför med
tillfredsställelse på att regeringens försvarsproposition 1998/99:74, För-
ändrad omvärld - omdanat försvar, innehåller grunden till en ny försvars-
politik.
Även om det i försvarsbeslutet 1996 fanns formuleringar som låg i linje
med Vänsterpartiets intentioner var de konkreta förändringarna ännu inte så
genomgripande som det nu föreliggande förslaget är. Regeringens försvars-
politiska proposition innebär ett steg från ord till handling.
Även om vi finner det en smula anmärkningsvärt att frågan inte tagits upp
av regeringen i nu pågående budgetförhandlingar ser vi mycket positivt på
förslaget från Socialdemokratiska partiet och Centerpartiet att från 2002 och
tre år framåt minska försvarsutgiftsramarna med 12 miljarder även om det på
grund av omställningsbidraget inte blir mer än 8 miljarder. Vi är beredda att
medverka till att detta inarbetas i de kommande budgetbesluten.
I propositionen står att svenska bidrag till fred och säkerhet i omvärlden
skall i de flesta fall vara desamma som avses för försvar mot väpnat angrepp
och för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Detta är en tydlig kompassriktning som Vänsterpartiet i stort kan följa.
Men i samband med detta måste också regler för arbetsskada, försäkrings-
och ansvarsregler i samband med utlandstjänst, fastställas så att försvars-
maktens skyldigheter i samband med utlandstjänst klargörs och personalens
rättigheter säkerställs. Särskilda resurser måste därför avsättas för att
försvarsmakten skall kunna fullgöra sina skyldigheter i dessa frågor.
Säkerhetsfrågor
Det är viktigt att hävda den svenska neutralitetspolitiken och
det är mycket viktigt att Sverige hålls utanför Nato. Vår
tradition av neutralitet innebär en rad förpliktelser som gör
Sverige lämpat som en fredsbevarande kraft. Det stärker
också vår trovärdighet när det gäller vår biståndspolitik. Ett
medlemskap i Nato skulle knyta oss fastare till USA. Natos
medlemskrav att bistå en annan Natostat om dess intressen
hotas skulle tvinga in oss i orimliga situationer.
Vi anser att de fredsskapande, fredsbevarande och fredsframtvingande
åtgärderna skall ske på OSSE:s och FN:s uppdrag och under dessa
organisationers ledning. De åtgärder som nu sker för att öka
genomskinligheten och förtroendet mellan stater kan genomföras inom
OSSE:s ram. Denna organisation kan ges ett utökat mandat och tilldelas mer
resurser istället för att man som nu satsar på PFF.
Vänsterpartiet anser att de fredsskapande, fredsbevarande och freds-
framtvingande åtgärderna skall ske på OSSE:s och FN:s uppdrag och under
dessa organisationers ledning. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Förenta nationerna
I propositionen står att FN i dag saknar förmåga att operativt
leda större fredsfrämjande insatser av utpräglat
fredsframtvingande karaktär. Den första fråga som måste
ställas efter ett sådant påstående är: Varför är det så?
FN:s situation har försämrats under de senaste åren. De ekonomiska
problem som FN brottas med omöjliggör handlingskraftiga och effektiva
ingripanden i olika konflikter. Den främsta orsaken till denna brist på
resurser utgörs av den bristande betalningsviljan från flera länder. Ländernas
skuld till FN är i dagsläget närmare 3 miljarder dollar (24 miljarder svenska
kronor i dagens kurs). Av dessa utgjorde 1,1 miljarder dollar (8,8 miljarder
svenska kronor) den reguljära budgeten och 1,7 miljarder dollar (13,6
miljarder svenska kronor) budgeten för fredsbevarande åtgärder. USA är
skyldigt 1,7 miljarder dollar (13,6 miljarder svenska kronor) vilket motsvarar
56 % av de skulder som samtliga länder har till FN.
USA:s roll är dubbel. När den enda stormakten som idag finns i världen
inte betalar sina avgifter till FN har detta en demoraliserande effekt även på
andra länder. Den medlemsavgift som FN:s medlemsstater betalar till
organisationen består i en procentuell andel av medlemsstaternas budget,
idag drygt 1 %. Genom att USA är ett stort och rikt land har landets
inbetalning av medlemsavgiften en avgörande betydelse för FN:s ekonomi.
Det är viktigt att FN:s omtalade brist på handlingskraft ses i ljuset av USA:s
försumligheter när det gäller att betala sin medlemsavgift. Man bör även ta
med denna försumlighet i bilden när Nato med USA i spetsen på egen hand
och i FN:s ställe börjar uppträda i konflikter.
Ett stärkande av FN:s budget och en demokratisering och effektivisering
av FN:s administration är mycket viktig. Sverige har, som neutral stat, en
stor roll att spela härvidlag och har en lång tradition och ett omfattande
kunnande när det gäller fredsarbete. Vad som ovan anförts bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Minröjning
Vad gäller fredsbevarande och humanitära insatser har
minröjning en stor betydelse. Sverige har spelat en mycket
aktiv och positiv roll i arbetet för ett förbud mot anti-
personella minor. I Sverige finns stora kunskaper när det
gäller minröjning. Det finns kompetent personal som kan
arbeta med minröjning. Men behovet av minröjning runt om
i världen är oerhört stort. Förutom att minorna är farliga för
människor långt efter det att ett krig avslutats utgör de ofta
en hämsko för att internflyktingar efter en fredsuppgörelse
skall kunna återvända hem. Minorna medför också att stora
arealer av odlingsbar mark blir liggande obrukad. Om vi
verkligen vill prioritera minröjning i olika delar av världen
måste vi öronmärka resurser som går till minröjningsarbete
och till att öka minröjningskompetensen. Det handlar alltså
om att utveckla personellt kunnande, öka antalet faktiska
fältinsatser och utveckla minröjningstekniken.
Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen i försvarsbudgeten ökar
anslaget till minröjning från nuvarande 70 miljoner per år till 200 miljoner
per år. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Stärk den sociala
infrastrukturen
I Sveriges fredsbevarande arbete måste åtgärder för att stärka
de sociala infrastrukturerna få en stor plats. Uppbyggandet
av demokrati efter ett krig eller inbördes oroligheter handlar
om att skapa förtroende. Kvinnornas roll i detta arbete och
kvinnors trygghet i ett framtida demokratiskt samhälle är
grunden för en stabil utveckling. Vad som ovan anförts bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Försvarsindustrin
Med ett minskat svenskt försvar följer också att vårt land inte
kan hålla sig med en försvarsindustri av den omfattning som
vi hade under det kalla kriget. Försvarsindustrins kapacitet
måste bygga på försvarets behov av materiel. En
omstrukturering är nödvändig för att stimulera
försvarsindustrin att övergå från militär till civil produktion.
Vänsterpartiets långsiktiga mål är att all försvarsindustri
omstruktureras till civil produktion och nytta. Många företag
har redan börjat denna omställning. Men regeringen har ett
ansvar för att stimulera en fortsatt utveckling på området.
Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Den förut helt svenskägda försvarsindustrin har successivt fått utländskt
del- eller helägande och idag produceras en mängd försvarsmateriel vari
ingår utlandsproducerade komponenter. De minskade försvarsbudgetarna i
Europa tvingar fram rationaliseringsåtgärder. Det alltmer integrerade
europeiska försvarsindustrisamarbetet är därför förståeligt. De kunskaper
som svensk försvarsindustri besitter kan tas till vara. Det är viktigt att den
svenska regeringen och riksdagen behåller möjligheten att styra och påverka
detta samarbete. Vänsterpartiet förespråkar därför en omställning som
innebär att man tar hänsyn till den sociala situationen på de orter och bland
de personalgrupper som kan drabbas av de åtgärder som oundvikligen följer
av de förändringar i vår omvärld som påverkar den svenska försvars-
industrin.
I Sverige har vi regler för i vilka sammanhang krigsmaterielexport är
tillåten. Dessa regler ter sig vid en internationell jämförelse relativt
restriktiva. Ett viktigt villkor för ett svenskt deltagande i ett utvidgat
europeiskt försvarsindustrisamarbete är att den svenska hållningen avseende
krigsmaterielexport kan upprätthållas. Vad som ovan anförts bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
En annan viktig fråga är var försvarsindustrin förläggs. Det är viktigt att
hävda att den del av den gemensamma produktion som kan komma i fråga
och som är grundad på svensk teknik och svenskt kunnande placeras i
Sverige. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Försvarsmateriel
Vad gäller försvarsmateriel i det framtida försvaret kommer
denna fråga upp i ett annat sammanhang. Men Vänsterpartiet
vill redan här säga att den kraftiga utbyggnaden av JAS 39
Gripen är anpassad till det invasionsförsvar som byggdes
upp under det kalla kriget och passar inte in i ett försvar
anpassat till dagens säkerhetspolitiska situation.
Vänsterpartiet förespråkar därför att JAS-projektet
omvärderas och anpassas till den säkerhetspolitiska,
ekonomiska och politiska verklighet vi lever i idag. Vad som
ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Värnplikts- och
samhällspliktfrågor
Vänsterpartiet värnar om den svenska värnplikten. Med den
stora osäkerhet och den oro som finns i dagsläget på grund
av förväntade omstruktureringar inom försvarsmakten och
när det gäller antalet värnpliktiga i framtiden har många, inte
minst de värnpliktiga, kommit i kläm. Detta tycker vi är
beklagligt. Men de värnpliktiga som gör sin militära och
civila värnplikt måste utgå från de behov som finns inklusive
de fredsbevarande uppgifterna.
Den framtida värnplikten kommer att behandlas av riksdagen när
Pliktutredningen lagt sitt förslag. Men redan idag torde det stå klart att både
den ekonomiska situationen och de allmänna förutsättningarna när det gäller
de värnpliktigas förhållanden måste förbättras. Det har förekommit ett
dödsfall och ett antal svåra kroppsskador under senare år. Det är av nöden att
de värnpliktigas rättigheter och skydd beaktas i och med att Pliktutredningen
behandlas i riksdagen.
När den allmänna värnplikten inte är allmän i tidigare bemärkelse måste
vidare den civila nyttan av värnplikten lyftas fram. Vänsterpartiet förespråkar
inte någon frivillig värnplikt. Poängen med en plikt är att den omfattar alla
samhällsklasser och grupper i samhället. Det kan vara lätt att argumentera för
frivillighet, när situationen för många unga är socialt osäker. Men med
frivillighet följer andra negativa konsekvenser. Det blir likafullt de som är
motiverade av intresse eller tradition som gör den militära plikten.
Motivationen måste istället bygga på att utbildningen är bra och att de
värnpliktiga tillägnar sig erfarenheter och kunskaper som även det civila
samhället är i behov av och som den enskilde ser som en viktig del av sitt
eget liv. Vänsterpartiet anser att det är betydelsefullt att
totalförsvarsplikten
upprätthålls. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Det är viktigt att under en övergångsperiod till ett nytt system vara mycket
öppen och lyhörd för de värnpliktigas behov. Eftersom de framtida hoten inte
primärt är av militär natur måste samhällets resurser satsas på att forma ett
försvar som är organiserat att skydda oss mot dessa nya hot. Det är hotet mot
vårt samhälle i stort, risker för miljökatastrofer, risker för att vårt alltmer
el-
och databeroende samhälle skall skadas. Välfärden och demokratin hotas
dessutom av massarbetslöshet och ökade orättvisor som kan leda till
samhällets förfall i form av segregation och ökat kriminellt våld. Vi kan i
framtiden se ett stort behov av en allmän samhällsplikt.
Plikten skall i första hand användas för att ge unga män och kvinnor
möjlighet att få större medvetenhet om vuxenlivets villkor, om vikten av
social gemenskap och samarbete vid påfrestningar på samhället. Plikten bör
också ge dem möjlighet till fysisk och mental träning i form av konkreta
arbetsuppgifter, t.ex. inom åldringsvård, miljövård och liknande arbets-
uppgifter. Mentalt och socialt starka individer ger också ett starkt samhälle.
En utbildning som alla tar del av och som ökar samhällets totala kunskaper
stärker demokratin och därmed samhället som sådant. En stor del av vårt
lands medborgare har idag invandrarbakgrund och har sina rötter i andra
kulturer. En värnplikt som ökar olika samhällsgruppers förståelse för
varandra och kunskapen om vårt land och kan bli ett kitt mellan grupper och
generationer.
I framtiden ser vi en samhällsplikt som, genom att den kan bli ett
komplement och ett alternativ till den militära värnplikten, ger samhället den
styrka som många efterlyser. Denna samhällsplikt skall omfatta både män
och kvinnor.
Behovet av stöd till
samhället i fred
Miljöhoten i vårt land och i vår omvärld är stora. Hoten blir
alltmer uppenbara när samhället handskas med miljöfarliga
varor och då transporter av dessa sker både på land och till
sjöss. Industrin använder preparat, som, om de kommer ut i
naturen, på många olika sätt utgör ett hot mot oss som
individer och mot samhället som sådant. Arbetet med att
minska användningen och säkra transporterna av dessa
farliga produkter pågår och är av största betydelse. Likafullt
kan olyckor inträffa. Det är också viktigt att ge möjlighet till
stöd för andra länder i dessa frågor. När det gäller
miljöfrågor kan ingen gömma sig bakom nationsgränser. De
baltiska staterna och Ryssland har dokumenterat stora behov
när det gäller hanteringen av miljöfarliga produkter och
omläggning till mer miljövänlig produktion. Vi har runt om i
Europa sett hur dammolyckor och översvämningar (t.ex.
Spanien) påverkat livssituationen för tusentals människor.
Tydligare än så kan knappast påvisas att miljöpolitik också är
säkerhetspolitik. Därför bör Sverige satsa på att organisera miljöbrigader -
brigader där unga människor kan göra sin värnplikt genom att utbilda sig i
och delta i miljösanering. Det krävs utbildning och erfarenhet för att dessa
miljömässiga säkerhetsfrågor praktiskt skall kunna hanteras.
Miljöbrigader kan vara till stor hjälp för att utöka de resurser som finns i
andra delar av samhället på detta område. Dessutom ökar samhällets
kunskaper totalt när unga män och kvinnor i ökad utsträckning besitter
miljökunskaper. Som ett första steg bör en miljöbrigad snarast byggas upp
och organiseras i Borås. En ytterligare utbyggnad och organisering av
miljöbrigader kan bli aktuell när en utvärdering av denna första brigad ägt
rum. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Vidare kan de kunskaper som finns i internationella frågor på många olika
håll, inom olika institutioner, knytas an till värnplikten. Vänsterpartiet vill
därför att kunskaperna hos de värnpliktiga i säkerhetspolitiska och inter-
nationella frågor stärks genom ett samarbete med högskolor och andra
samhällsinstitutioner. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Förbandsfrågor
När det gäller förbandsfrågorna är dessa ännu inte klara för
diskussion och beslut. De konkreta förslagen till vilka
regementen och andra försvarsfunktioner som skall bevaras
inom ett framtida försvar kommer att behandlas av riksdagen
vid en senare tidpunkt. I det sammanhanget kommer
Vänsterpartiet att återkomma med synpunkter och förslag i
dessa frågor. Likafullt vill Vänsterpartiet lägga vissa
allmänna synpunkter på den framtida organisationen.
Det framtida försvarets organisation har som ett av sina fyra ben att i större
utsträckning än i dag stärka det svenska samhället inför eventuella svåra
påfrestningar i fred. Mycket av militärt materiel såsom bandvagnar och andra
fordon har stor betydelse i detta avseende. Därför är det viktigt att de
militära
enheterna, civilförsvaret och de kommunala och regionala myndigheterna
samarbetar om hur regionen bäst kan nyttja dessa resurser. I paritet med detta
är det viktigt att de militära enheterna inte bara är uppdelade efter de
funktioner de är avsedda för. Även deras lokalisering i olika delar av landet
är av betydelse. Det finns på flera håll exempel på ett mycket bra samarbete
mellan militära och civila enheter. Detta borde tas till vara och utvecklas.
De värnpliktiga skall i så stor utsträckning som möjligt kunna göra sin
värnplikt nära hemorten. Detta har betydelse för de värnpliktiga när det
gäller att hålla liv i sina sociala relationer. Det betyder också åtskilligt när
 det
gäller att förkorta restider och hålla ner resekostnader. Vad som ovan anförts
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges roll när det gäller nödvändigheten att stärka FN:s budget
och demokratisera och effektivisera FN:s administration,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i försvarsbudgeten öka anslaget till minröjning från nuvarande
70 miljoner kronor per år till 200 miljoner kronor  per år,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stärka den sociala infrastrukturen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att omvandla militär produktion till civil,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett viktigt villkor för ett svenskt deltagande i ett utvidgat
europeiskt försvarsindustrisamarbete är att den svenska hållningen avseende
krigsmaterielexport kan upprätthållas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försvarsindustrins lokalisering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att JAS-projektet omvärderas och anpassas till den
säkerhetspolitiska, ekonomiska och politiska verklighet vi lever i dag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att totalförsvarsplikten upprätthålls,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöbrigader snarast skall byggas upp och organiseras i Borås
och att en ytterligare utbyggnad och organisering av miljöbrigader kan bli
aktuell när en utvärdering av denna första brigad ägt rum,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete mellan högskolor och institutioner för att stärka
kunskapen bland de värnpliktiga när det gäller säkerhetspolitiska och
internationella frågor,
11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de värnpliktiga i så stor utsträckning som möjligt skall kunna
göra sin värnplikt nära hemorten.

Stockholm den 23 mars 1999
Berit Jóhannesson (v)
Stig Sandström (v)

Murad Artin (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Lars Ohly (v)

Willy Söderdahl (v)

Eva Zetterberg (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1999-03-24 Bordläggning: 1999-03-25 Hänvisning: 1999-03-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (22)