med anledning av prop. 1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-projektet

Motion 1999/2000:Kr6 av Inger Davidson m.fl. (kd)

av Inger Davidson m.fl. (kd)
1 Inledning och bakgrund
Riksdagen anslog våren 1995 sammanlagt 235 miljoner kronor som en
engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Projektet
hade som mål dels att ge arbetslösa akademiker möjlighet till
arbetslivserfarenhet, dels att göra en nödvändig räddningsinsats för att
hämta in eftersläpningen av föremålsvården. I skrivelsen lämnar
regeringen en redogörelse för detta s.k. SESAM-projekt som pågick
mellan åren 1995 och 1998. Projektet var en räddningsaktion för
bevarande och öppnande av föremålssamlingarna på i huvudsak de
statligt stödda museerna. Det skedde genom registrerings-,
dokumentations-, vård-, konserverings- och magasineringsinsatser. Det
fanns redan tidigt på 1990-talet en kunskap om att situationen var
ohållbar. Viktiga delar av det svenska kulturarvet hotade att förstöras om
inga drastiska åtgärder vidtogs. 1994 föreslog en utredning att en
nationell räddningsaktion skulle upprättas.
2 Utvärdering av projektet
Den utvärdering av projektet som genomförts visar att SESAM-projektet
gett många goda resultat. Det är positivt att en betydande insats kunnat
göras på detta viktiga område och de  insatser som gjordes har i många
fall gett "ringar på vattnet". Projektet har vitaliserat museiverksamheten
genom nytillskottet av yngre museiutbildade. Det är viktigt att ha
personal med varierad ålder i en verksamhet och en integrering skedde
genom projektet mellan yngre och mer etablerad personal. Enligt
skrivelsen fick cirka en tredjedel av de projektanställda någon form av
fortsatt anställning i samma institution efter projekttiden vilket måste
anses som ett bra utfall. Arbetslösa akademiker fick också under
projekttiden välbehövlig arbetslivserfarenhet.
Projektet har medfört att samlingarna och arkivbestånden har blivit mer
tillgängliga för allmänheten, forskare m.fl. Detta är också positivt. Ytter-
ligare en effekt är att personalen på museer och arkiv fått ännu bättre kun-
skap om samlingarna. Genom särskilda utbildningsinsatser inom projektet
blev resultatet också en kompetenshöjning  för projektpersonalen men också
i förlängningen för ordinarie personal. De genomförda kurserna gav uppslag
och idéer till nya kurser och pekade på behovet av vidareutbildning. Det är
också bra att hembygdsrörelsen och hembygdsmuseerna kunde få nytta av
SESAM-projektet.
I en utvärdering är det naturligtvis viktigt att resultatet granskas utifrån de
mål som är uppsatta för projektet. Några anmärkningar bör därför om-
nämnas. Ett av målen var att ge nyutexaminerade personer en erfarenhet av
kultursektorn. Av dem som anställdes inom SESAM hade 46 % tidigare varit
anställda i någon form. Även om arbetslösheten sjunkit efter projektet är den
fortfarande oacceptabelt hög. På detta område nåddes därför inte målet.
Ganska stora resurser ägnades åt att öka samlingarnas tillgänglighet. En brist
måste ha funnits i planeringen av projektet eftersom problem med data-
basprogram uppstod. Många museer och arkiv hade också en resursbrist när
det gäller datautrustning. Man ansökte därför om extra medel för detta
ändamål hos Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftel-
sen), men fick genomgående avslag. Med tanke på målen borde detta kunnat
förutses i planeringen, och det handlar kanske också om brist på
kommunikation. Ett viktigt mål för SESAM-projektet var också en ökad
övergripande samverkan mellan institutionerna, liksom ett ökat samarbete
när det gäller magasinering av föremål. Detta blev dock inte ett resultat av
projektet.
3 Slutsatser och bedömning
I det avslutande kapitlet i skrivelsen presenterar regeringen sina slutsatser
och sin bedömning. Vi delar regeringens uppfattning att projektet gett
många goda resultat. Vi är också medvetna om att skrivelsen är en
redogörelse för ett avgränsat projekt men vill ändå ta tillfället i akt att
peka på några mycket viktiga frågor som skrivelsen från regeringen
lyfter fram och där vi menar att regeringen bör komma med några
konkreta offensiva förslag. Det räcker inte med att följa utvecklingen på
detta område och att anse att projektet har haft funktionen av en
väckarklocka. Om inte något görs nu, finns en mycket stor risk för att
stora delar av vårt kulturarv kommer att gå förlorat för all framtid. Av
denna orsak har vi kristdemokrater aktivt agerat för ett påskyndande av
översynen när det gäller myndighetstrukturen på museiområdet. Enligt
Museiutredningen var vid tiden för utredningen över tjugo miljoner
föremål i behov av vård bara vid de statliga och regionala museerna.
Cirka åtta miljoner föremål var i behov av konservering. Föremålen är
precis som regeringen också konstaterar kärnan och stommen i alla
museer. Lika viktiga är arkivalierna för arkiven. De är således en mycket
viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Regeringen konstaterar att
eftersläpningen när det gäller registrering av föremål har minskat med ca
10 % efter projektet men behovet av registrering är fortfarande
betydande. I skrivelsen framkommer också klart att flera museer oroas
för hur det fortsatta arbetet med föremålen ska kunna genomföras. Vi
delar kulturrådets uppfattning att SESAM-projektet måste följas av
löpande, långsiktiga åtgärder för att kunna säkra samlingarnas långsiktiga
bevarande. De enskilda museerna klarar inte problemen på egen hand
utan ett samlat grepp måste till. Det är därför viktigt att insatsen för
tillgängligheten och vården av föremålssamlingar inte avstannar. Vi
kristdemokrater anser att regeringen bör  ta fram en nationell
handlingsplan för hur bevarandet av föremålssamlingarna och  arkivalier
långsiktigt skall hanteras och finansieras.
I skrivelsen ägnas några rader åt de mycket viktiga utbildningsfrågorna.
Inom ramen för SESAM-projektet inkom samrådsgruppen för utbildnings-
frågor för museerna och kulturmiljövården (SUM-gruppen) med en rapport. I
den föreslogs bland annat en förstärkning av undervisningen i kulturarvs-
frågorna redan på grundskolenivå samt på sikt även ett program för kultur-
arvsfrågor inom gymnasieskolan. Att ha god kännedom om sitt eget kultur-
arv är både en förutsättning för att bygga upp sin egen identitet och för att
kunna respektera andras kultur och värden. Många unga riskerar att gå miste
om denna kunskap. Området är oerhört aktuellt och SESAM-projektet borde
leda till ett fördjupat samtal om museernas och arkivens roll som aktiva
bildningsinstitutioner. Helt klart är att museerna och arkiven skulle kunna
uträtta mycket mer, men brist på resurser gör att de inte mäktar med det.

4 Hemställan

4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nationell handlingsplan för hur bevarandet av
föremålssamlingar och arkivalier på svenska museer och arkiv lång-
siktigt skall hanteras och finansieras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
brett arbete initieras om kulturarvets bevarande och museernas och
arkivens roll som aktiva bildningsinstitutioner.
3.

Stockholm den 21 mars 2000
Inger Davidson (kd)
Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Fanny Rizell (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Maj-Britt Wallhorn (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2000-03-21 Bordläggning: 2000-03-22 Hänvisning: 2000-03-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)