med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårproposition

Motion 2000/01:Fi26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattepolitikens inriktning.
2 Motivering
I vårpropositionen anger regeringen vilka riktlinjer de anser skall gälla för
skattepolitiken. Detta är ett område där de ideologiska skillnaderna
framgår tydligt. Medan socialister ser ett egenvärde i en stor offentlig
sektor med stort politikerinflytande anser vi att människor måste ges
större möjlighet att få inflytande över sina egna liv.
Riksdagen bör därför anta nedanstående riktlinjer för skattepolitiken.
3 Skattepolitikens mål och uppgift
I ett samhälle finns det alltid uppgifter som bör lösas gemensamt. Så är
till exempel ett väl fungerande rättsväsende en samhällelig uppgift liksom
skyddet av och stödet till utsatta människor. Sådana uppgifter bör
finansieras av skatter.
I Sverige uppgår skattetrycket till över 50 procent av BNP. Det innebär att
över hälften av vad vi arbetar ihop betalas till den politiska sektorn. Genom
denna ordning får politiker ett dominerande inflytande över våra
produktionsresultat. En stor tyngdpunkt på kollektiva beslut och kollektiva
lösningar ger dock ett stelbent och byråkratiskt samhälle. Det innebär att
medborgarnas egna prioriteringar begränsas och effektiva lösningar på
angelägna uppgifter försvåras.
Socialdemokraternas system med att finansiera välfärden med världens
högsta skattetryck håller inte i längden i en internationaliserad värld.
Skattetrycket måste sänkas. Skälen är både mänskliga och ekonomiska.
Skattesystemets utformning skall bidra till en ökad ekonomisk tillväxt och till
att Sveriges konkurrenskraft förbättras. Människor måste ha en chans att
kunna leva på sin lön och i större utsträckning genom eget arbete kunna
påverka sin inkomst.
Skattesystemet måste vara så utformat att det inte lägger hinder i vägen för
företag och företagande, utbildning och ansvarstagande, investeringar och
risktagande.
Morgondagens välfärdsvinnare står att finna bland de länder som aktivt
och snabbt genomför förändringar. Det största hindret för en högre välfärd är
inte skattesänkningar utan ett bibehållet högt skattetryck. Om strukturella
förändringar genomförs har de i regel en kraftfull inverkan på ekonomins
funktionssätt, men det sker med en viss fördröjning. Det är därför det är
viktigt att genomföra förändringar nu.
4 Internationaliseringens betydelse
Utrymmet att utforma vårt skattesystem påverkas inte bara av inhemska
faktorer. Den tilltagande internationaliseringen ställer också krav på hur
skatter och välfärdssystem skall se ut för att vara effektiva.
4.1 Rörligheten sprider sig
Inte bara varor utan även tjänster, arbetskraft och kapital rör sig över
gränserna i allt större omfattning. Trösklarna för vanliga medborgare att
utnyttja skatte- och prisvinster sänks i och med att allt fler medborgare
reser. Den växande elektroniska handeln bidrar också till att öka
möjligheterna att spara utomlands och kostnaderna att flytta kapital har
minskat. Den tekniska utvecklingen har ökat möjligheten att bl.a. jämföra
priser, vilket i sin tur förstärker konkurrensen inte bara för företag och
individer utan också mellan olika länder.
I grunden är den gränsöverskridande handeln något positivt eftersom den
ger ökad konkurrens, vilket bidrar till låga priser för konsumenter och företag.
Integrationen påverkar dock skattebaserna. Skillnader i skatteuttag får ett allt
starkare genomslag på individers och företags benägenhet att
flytta.Värderingen av utbytet av offentliga tjänster inom t ex barnomsorg,
skola och sjukvård spelar härvidlag också roll.
4.2 Skatter och välfärd påverkar migrationen
Sverige har i förhållande till omvärlden ett högt generellt skattetryck. Vi
har till skillnad från flera konkurrentländer också mer generellt utformade
och i högre utsträckning offentligt finansierade välfärdstjänster.
Välfärdstjänsterna följer inte individen i samma utsträckning som i ett
avgiftsfinansierat system. Skattesystemet omfördelar i stor utsträckning
inkomsterna under en människas livstid. Detta kan leda till att mobila
individer under sin högproduktiva tid söker sig till lågskatteländer medan
incitamentet att bosätta sig i Sverige är större under de perioder man
bedömer att man har fördel av det svenska skatte- och välfärdssystemet.
En sådan koppling mellan skatter och välfärd kan komma att erodera
grunden för en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden.
Fördelningspolitiska motiv för att bibehålla skadliga skatter är till stor del
kontraproduktiva. Förmögenhetsskatt, statsskatt och kapitalinkomstskatter
kan till stor del undvikas av resursstarka personer. Skattesystemet uppmuntar
dem inte till att agera på ett sätt som både skulle gagna dem och tillväxten på
lång sikt.
Finansiellt kapital, välutbildad arbetskraft samt vissa varor och tjänster är
speciellt lättrörliga skattebaser. Om Sverige inte har ett konkurrenskraftigt
skatte- och välfärdssystem riskerar vi därför att få en nettoutflyttning av
lättrörliga skattebaser. Den allvarligaste konsekvensen på sikt är då inte att
Sverige förlorar skatteintäkter. Ett mycket större problem är att en utflyttning
av högre utbildad arbetskraft och driftiga entreprenörer skadar
tillväxtbetingelserna i vårt land. Deras nätverk, deras kunnande och deras
erfarenheter kommer andra regioner till del.
4.3 EU:s spardirektiv inget skyddsnät
Regeringen hänvisar ofta till EU:s spardirektiv när frågan om lättrörliga
skattebaser kommer på tal. Argumentationen är i detta sammanhang
närmast vilseledande. EU-förslaget har en begränsad räckvidd.
Spardirektivet gäller i princip endast räntor, men eftersom det stora
kapitalutflödet från Sverige gäller aktier och aktiefonder kommer det att
få liten effekt på skatteinkomsterna även sett ur regeringens perspektiv.
Regeringen anser att spardirektivet kan ses som ett skyddsnät. I själva
verket torde informationen snarast accentuera behovet av sänkta skatter på
kapital i Sverige! När kontrollen skärps samtidigt som de svenska skatterna är
högre än omvärldens ökar incitamenten att flytta inte bara pengar utan även
rent fysiskt.
4.4 Internationaliseringen pressar ner skattetrycket
Regeringen för i vårpropositionen ett resonemang som går ut på att
Sverige inte kan ha för stora skillnader i skattesats på inkomster och
kapital. Om internationaliseringen pressar ner skatten på kapital så skulle
följden bli en press nedåt på inkomstskatterna, för att minska skillnaderna
i skattesats mellan de olika inkomstslagen.
Eftersom vi har de högsta skatterna på ägande inom OECD och EU blir det
en stark press nedåt för de svenska kapitalskatterna och skatten på andra
lättrörliga skattebaser. Av detta följer att även inkomstskatten generellt måste
sänkas. Vi anser dock att de viktigaste skälen att sänka skatten på arbete för
låg- och medelinkomsttagare är av mer mänsklig natur. Ett av dessa är att ge
individerna mer makt över sin egen välfärd och sina egna inkomster.
5 Skatt på arbete
Regeringens analys av skattepolitiken när det gäller förvärvsinkomster
ger ingen vägledning till medborgarna om regeringens strategi vare sig på
kort eller lång sikt. Detta är olyckligt för medborgarna, företagen samt
även ur ett statsfinansiellt perspektiv. Regeringen ger inte ens besked om
den avser att till hösten lägga fram förslag om fortsatt kompensation för
egenavgifterna.
Vi anser att medborgarna skall få större möjligheter att själva fatta beslut
om sin ekonomiska situation. Vi vill minska människors beroende av
politiska beslut. Förutom ökad grad av självbestämmande, så leder en sådan
politik även till minskat behov av utgifter för transfereringar av olika slag.
Beskattningen av arbete måste utformas så att arbetskraftsutbudet ökar och
att arbete alltid lönar sig. Det är viktigt att utbildning premieras. Den som
utbildar sig skall alltid veta att en bra utbildning också skall löna sig och
inte
bestraffas genom hög beskattning.
Den som under en del av sitt liv är beredd att göra en extra arbetsinsats för
att kunna få ihop ett kapital för att satsa i ett eget företag, måste få
möjlighet
att göra det. Då minskar behovet av "starta-eget-bidrag" eller beroendet av
externa finansiärer, för dem som vill ta ett första steg till att starta ett
mindre
företag.
För dem som vill köpa ett eget hus är det också viktigt att kunna ha en hög
andel eget kapital, som grundplåt. Det leder till lägre belåningsgrad och
mindre beroende av ränteläge och bankers bedömningar. Vi föreslår därför en
inkomstskattereform som genomförs i flera steg.
Det långsiktiga målet för vår reform är att de första 50.000 kronorna man
tjänar skall vara skattefria genom ett höjt grundavdrag. Därtill kommer ett
förvärvsavdrag på 15 procent, som stimulerar till arbete. Den statliga skatten
avvecklas successivt, vilket gör att det lönar sig bättre att utbilda sig. För
att
inkomstskatten bättre skall svara mot försörjningsbördan införs ett extra
grundavdrag för barn med 15.000 kronor per barn och år.
Det är vår ambition att under den period som denna budget omfattar lägga
fram förslag som successivt banar väg för denna reform. Vi börjar med att
öka grundavdrag till som mest 36.000 kronor, samtidigt som ett
förvärvsavdrag på tio procent införs, liksom barnavdrag på 15.000 kronor per
barn och år. Den extra statliga inkomstskatten på fem procent tas bort och
skattesatsen sänks till 15 procent.
Detta är en politik som ger en tydlig vägledning om den strategi som
kommer att ligga till grund för vårt agerande i riksdagen.
6 Beskattning av sparande och
realkapitalbildning
Om sparandet i en nation är för lågt kommer realkapitalbildningen också
att vara låg, såvida inte internationellt kapital finns tillgängligt. Under
mycket lång tid har Sveriges ekonomi kännetecknats av en låg sparkvot,
som endast undantagsvis varit i nivå med genomsnittet för länderna inom
OECD.
Orsakerna till detta förhållande kan i stort hänföras till högt skattetryck och
låga disponibla inkomster efter skatt. Utrymmet för sparande är för stora
grupper så lågt att det är mycket svårt för dessa att själva kunna skapa
erforderliga buffertar. I stället för att vara självständiga medborgare tvingas
de in i ett beroende till stat och kommun som i mångt och mycket liknar ett
klientförhållande. Detta är absolut inte önskvärt. Den enskilde medborgarens
ställning bör i stället stärkas, så att denne kan fatta egna beslut baserade på
egna prioriteringar.
Det resonemang som regeringen för i proposition 2000/01:100 vad gäller
dubbelbeskattning av vinstutdelning i bolag är teoretiskt och
verklighetsfrämmande. De svenska skattereglerna för sparande är
ogynnsamma. Speciellt ogynnsamt är enskilt ägande av företag i form av
aktier, som beskattas högre än såväl svenskt institutionellt ägande som
utländskt ägande. På ett sparande i aktier kan svenska hushåll få betala
62 procent i skatt, medan svenska pensionsfonder betalar 37 procent och
utländska ägare 28 procent på samma investering (Henreksson/Jakobsson
mars 2001). En genomsnittlig enskild svensk aktieägare betalar mer än
dubbelt så hög ägarskatt som en som lever inom övriga EU eller OECD.
Avkastningen på en i det närmaste riskfri investering är däremot 30
procent. Ju större skatter som belastar vinsten desto säkrare måste
investeringen vara. Av OECDs medlemsländer är det tio som inte har någon
beskattning av utdelning på ägarnivå, 20 som saknar förmögenhetsskatt eller
har mycket låg förmögenhetsskatt, och 17 som har låg eller ingen
reavinstskatt på långa innehav. Det är inte konstigt att hundratals miljarder
kronor placerats utomlands av svenskar boende i Sverige eller att svenska
entreprenörer flyttar utomlands.
Nuvarande höga kapitalinkomstskatter medför att riskkapitalet minskar
och därmed hotar tillväxten. Kapitaltillförseln till små och medelstora företag
blir mindre än vad den annars skulle ha varit. Nya företag som startas kring
nya affärsidéer får svårt att växa sig stora i Sverige jämfört med många andra
länder. I stället köps företagen upp av utländska investerare, som kan räkna
hem affären betydligt lättare än svenska intressenter beroende på olika
skattenivåer. På detta sätt drivs ägandet av svenska företag ut ur landet.
Entreprenörer med goda affärsidéer flyttat utomlands på grund av
skattetrycket, vilket är i högsta grad negativt för det svenska folkhushållet.
Vi anser därför bl a att förmögenhetsskatten skall avvecklas, liksom de s.k.
3:12- reglerna som diskriminerar fåmansbolagsägare och att
dubbelbeskattning av bolags vinstutdelningar ska slopas. Vi föreslår vidare att
avdrag för sparande i pensionsförsäkring höjs till ett basbelopp och att skatten
på kapitalinkomster successivt sänks till en internationellt godtagbar nivå.
7 Fastighetsbeskattning
Fastighetsskatten är i dag en skatt på en fiktiv avkastning på husets
taxeringsvärde utan någon koppling till en verklig inkomst. Skatten
drabbar alla boendeformer i Sverige. Bostadsrättsföreningar betalar skatt
på värdet av fastigheten. För hyresrätter gäller i regel att cirka en
månadshyra per år utgörs av fastighetsskatt. Fastighetsskatten för småhus
varierar starkt och skattens storlek beror i hög grad på var fastigheten är
belägen.
Skattesystemet ska uppfylla två grundkrav. Det ska vara begripligt för den
som betalar skatt och det ska vara stabilt så att inte plötsliga förändringar
skakar sönder enskildas och familjers ekonomi. Dagens system för uttag av
fastighetsskatt uppfyller inte dessa grundläggande krav. Skulle dessutom en
s. k. begränsningsregel införas blir systemet än mer komplicerat,
oöverskådligt och godtyckligt.
Taxeringsvärdena, som i princip varit frysta sedan 1997, höjs 2001 till
följd av att en riksdagsmajoritet bestående av (s), (v) och (mp) beslutat att
frysningen skall upphöra. Detta innebär att många boende drabbas av rejält
höjda taxeringsvärden och därmed också kraftigt höjd fastighetsskatt. Många
fler boende än i dag kommer att hamna över den gräns där förmögenhetsskatt
tas ut. Dessa förhållanden kommer i särskilt hög grad att drabba de boende i
tillväxtområdena samt boende med låga inkomster och färdigbetalda lån,
d.v.s. många pensionärer.
Denna utveckling är dock bara början. Taxeringsvärdena kommer att
fortsätta öka inte minst i tillväxtområden. Fastighetsskatten kan därmed sägas
ha blivit en specialskatt på tillväxt. Fastighetsskatten skall avskaffas.
För att folk skall ha råd att bo kvar måste som ett första steg 1997 års
taxeringsvärden även fortsättningsvis gälla för beskattningen. I de områden
där prisutvecklingen lett till sänkta taxeringsvärden skall dock dessa lägre
värden gälla. Procentsatsen för fastighetsskatten sänks sedan successivt. För
2001 sätts den till 1,0 procent för småhus och 0,7 procent för flerbostadshus.
För att minska de regionala skillnaderna används endast halva markvärdet
som grund för beskattning.
Förmögenhetsskatten skall också avvecklas. Ett första steg tas genom att
sambeskattningen slopas omedelbart, samtidigt som fribeloppet per person
höjs till 1,5 miljoner kronor.
Genom att såväl fastighetsskatten som förmögenhetsskatten successivt
avvecklas ges de boende betydligt bättre ekonomiska förutsättningar för sitt
boende. Detta är en betydligt bättre väg att gå än att lappa och laga i ett
skattesystem som bygger på felaktig och orättvis grund. Genom den
föreslagna utvecklingen behövs därför inga särskilda begränsningsregler eller
motsvarande.
8 Indirekt beskattning av varor och tjänster
8.1 Mervärdesskatt
Mervärdesskatten har genomgått stora förändringar under det senaste
decenniet. Skatten tas i dag ut med tre s.k. normalskattesatser; 6 procent,
12 procent eller 25 procent. Opinionstryck och gränsdragningsproblem
gör att det ständigt kommer krav på att olika verksamheter/varor ska
tillhöra en lägre skattesats. Ur ett konkurrensneutralt perspektiv kan det
ofta vara fråga om berättigade krav. Dessutom kan vi som konsumenter
och producenter i en alltmer internationaliserad värld välja var vi vill göra
våra inköp. Det är därför dags att se över hela det svenska momssystemet
för att se till att det blir konkurrensneutralt inom landet och
konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv.
8.2 Energiskatter
Av flera olika skäl behöver ett helt nytt energiskattesystem utarbetas. Den
svenska energibeskattningen är i dag ett lapptäcke, där undantag och
nedsättningsregler gör att hela systemet är totalt oöverskådligt. Det ger
också upphov till mängder av märkliga och ibland helt obegripliga
effekter. De höga generella energi- och miljöskatterna innebär till
exempel att vår elintensiva industri knappast kan vara kvar i landet om
inte skattelagstiftningen innehåller mängder av undantag och
nedsättningsregler. Dessutom kommer EU-kommissionen knappast i
längden att tillåta att Sverige har kvar sina selektiva undantag och
nedsättningsregler.
Följande fyra utgångspunkter och principiella riktlinjer skall vara
vägledande för ett nytt energiskattesystem:
- Energibeskattningen skall vara energineutral, medan miljöskatterna skall
ge uttryck för den miljöbelastning som energianvändningen medför.
- Energiskatterna är till sin natur fiskala och skall därför endast tas ut i
konsumentledet.
- Miljöskatterna skall däremot stimulera utvecklingen och användningen av
mindre miljöstörande produktionsprocesser. De ska därför tas ut i
produktionsledet.
- Regelverket kring och den principiella utformningen av miljö- och
energiskatter måste samordnas på EU-nivå. Detta är en logisk följd av att
marknaden släpps fri. Detta innebär inte att skattesatserna skall
harmoniseras genom beslut på EU-nivå.
8.3 Bensin- och dieselskatter
Sverige är ett land med stora geografiska avstånd. Ett viktigt skäl att
sänka bensin- och dieselskatterna är att det skall vara möjligt att leva, bo
och arbeta också i glesbygden. Ett annat skäl är att det för många
människor och familjer faktiskt inte finns några reella alternativ till att
använda bilen. Ett tredje skäl är att användning av bil, på grund av kraftigt
stigande drivmedelsskatter, inte skall bli en klassfråga där endast de med
mycket stora inkomster har råd att använda bilen.
8.4 Akohol- och tobaksskatter
Sverige borde i snabbare takt än vad som hittills varit fallet stegvis
anpassa de tillåtna införselkvoterna för alkohol och tobak till dem som
gäller mellan huvuddelen av de övriga EU-länderna. Denna successiva
anpassning gör det nödvändigt att kraftigt sänka de höga svenska
alkoholskatterna.

Stockholm den 2 maj 2001
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Carl Bildt (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-05-02 Granskning: 2001-05-04 Bordläggning: 2001-05-04 Hänvisning: 2001-05-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)