med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen

Motion 2000/01:So62 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)

av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen avslår förslaget om att införa lördagsöppet på Systembolaget i
hela landet, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar om att förlänga försöksperioden med lördagsöppet
med tolv månader, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås olika ändringar i alkohollagen i syfte att skärpa
reglerna för  ölförsäljning. Vidare föreslås att Systembolaget får ha
lördagsöppet i hela landet. Vissa regelförändringar föreslås för att
underlätta för kommunerna att själva ta in uppgifter som behövs för
tillståndsprövning och tillsyn. Det föreslås även att vid bedömning av om
vissa brott kan anses som grova särskilt skall beaktas om verksamheten
varit inriktad mot ungdomar.
En övergripande alkoholpolitisk strategi
Sveriges traditionella alkoholpolitiska inriktning har varit att sänka
totalkonsumtionen och därmed de alkoholrelaterade skadorna. De
huvudsakliga instrument som använts har varit detaljhandelsmonopol,
prispolitik, åldersgränser och information. De flesta forskare stöder
uppfattningen att den svenska alkoholpolitiken har varit verkningsfull.
Även andra länder i EU diskuterar en mer restriktiv alkoholpolitik
eftersom de ser problem med ökad alkoholkonsumtion särskilt bland
ungdomar.
Det är uppenbart att Sverige nu står inför större utmaningar än tidigare
inte minst med tanke på den uppluckring som skett genom riksdagsbeslut om
försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker och EU-anpassade
införselkvoter. Genom dessa beslut är våra två viktigaste alkoholpolitiska
instrument, alkoholskatterna och försäljningsmonopolet, hotade. Den
framlagda propositionen visar återigen att regeringen inte förmår ta ett
helhetsgrepp avseende alkoholpolitiken. Flera alkoholpolitiska förändringar
har skett inom en relativt kort period och utan en synbart långsiktig strategi
eller målsättning. Genom denna ostrukturerade anpassningspolitik på
alkoholområdet riskerar regeringen att förlora greppet om den svenska
alkoholpolitiken i sin helhet.
Kristdemokraterna anser att Sverige även i framtiden måste föra en
restriktiv alkoholpolitik för att kunna sänka den totala alkoholkonsumtionen.
Den alkoholpolitiska inriktningen bör vara dels att få storkonsumenter att
minska sitt drickande, dels att förhindra att nya grupper hamnar i
alkoholmissbruk. Det är även angeläget att begränsa ungdomars umgänge
med alkohol. All erfarenhet visar att en senareläggning av alkoholdebuten
minskar risken för att hamna i ett missbruk. För att uppnå detta mål är det
angeläget att arbeta med olika typer av förebyggande insatser. Vi anser att
den svenska alkoholpolitiken även fortsättningsvis bör vila på följande
grunder: attitydförändringar, begränsad tillgänglighet, försäljningsmonopol
och en aktiv prispolitik.
Målet, som Sveriges riksdag beslutat om, mot bakgrund av WHO-doku-
mentet, att sänka alkoholkonsumtionen med minst 25 % får inte överges bara
för att det inte uppnåtts till år 2000. Arbetet med att minska konsumtionen
måste givetvis fortgå.
Systembolagets öppettider
Lördagsöppet i kampen mot svartsprit?
När regeringen föreslog att man skulle införa försök med lördagsöppet i
vissa systembutiker anförde man att denna förbättrade service skulle ses
som ett led i att bekämpa svartspriten. Kristdemokraterna ansåg redan då
att denna utökade tillgänglighet inte skulle åstadkomma någon avsevärd
förändring avseende svartsprithandeln. I den föreliggande propositionen
bekräftar undersökningar om tillgängligheten (såväl avstånd som
lördagsöppet) att den saknar betydelse för 80-90 % av dem som köper
svartsprit. Andelen personer som köpt smuggelsprit eller hembränt under
försöksperioden har också i princip varit oförändrad.
Lördagsöppet ökar tillgänglighet, konsumtion och våld
Kristdemokraterna anser även att förslaget med lördagsöppet riskerar att
leda till högre konsumtion och därmed ökade alkoholskador. All
tillgänglig forskning visar att det finns ett starkt samband mellan
tillgänglighet och alkoholskador. I försökslänen har man konstaterat att
konsumtionen ökat med 8 %, innebärande 3 % mer än i övriga län. Även
om detta kan tyckas lite måste ändå strävan vara att få ner konsumtionen
och inte tvärtom.
Försöket med lördagsöppet är även problematiskt mot bakgrund av att det
svenska dryckesmönstret generellt innebär att storkonsumtionstillfället är
förlagt till veckoslut och helgdagar. Denna typ av konsumtion medför en ökad
benägenhet för våldsbrott och annan kriminalitet. Enligt OAS (Oberoende
Alkoholsamarbete) kan polisen konstatera att två av tre våldsbrottslingar är
alkoholpåverkade. Eftersom våldsbrott oftast begås av alkoholpåverkade så
blir resultatet av en ökad tillgänglighet också en ökning av misshandel som
till stor del drabbar kvinnor. Kristdemokraternas viktigaste argument emot
lördagsöppet är således att vi vill skydda de kvinnor och barn som enligt
statistiken misshandlas under helgerna. Vi avvisade därför experimenterande
med lördagsöppet som kan leda till en ökning av misshandel och bråk.
Alkoholforskarna som utvärderat försöket med lördagsöppet på
Systembolaget hävdar att det inte skett någon dramatisk ökning av
alkoholrelaterade brott i försökslänen. Samtidigt konstaterar de att det ännu
finns en osäkerhet vad gäller kvinnomisshandel och att de behöver mer data
innan de drar några slutsatser. Antalet gripna rattfyllerister har ökat i
försökslänen.
Den osäkerhet som finns avseende kvinnomisshandeln samt en tendens att
använda argumentet att "någon dramatisk ökning av alkoholrelaterade brott ej
skett" för att permanenta lördagsöppet visar på en oroväckande nonchalans
eller trivialisering av den verklighet som många människor lever i.
Målsättningen måste vara att via alkoholpolitiken försöka minska misshandel
samt rattfylleri och inte nöja sig med att det inte ökat dramatiskt.
Lördagsöppet och kunden
Enligt den undersökning som redovisas i propositionen "Vissa
alkoholfrågor, m.m. 1998/99:134 " anser hela  85 % att
lördagsstängningen inte innebär några nackdelar för dem. De som
däremot är positiva till lördagsöppet är till 75 % så kallade
högkonsumenter av alkohol, d v s samma grupp som alkoholpolitiken
primärt är avsedd för. I den föreliggande propositionen bekräftas denna
s.k. lördagskunds-profil genom att den största delen som svarat att de
handlar oftast på lördag är just högkonsumenter. Vi anser att dessa siffror
talar sitt tydliga språk.
Den slutsats som kan dras av ovanstående är att några hållbara argument
för lördagsöppet inte finns. Försöksperioden har även varit för kort för att
man skall kunna dra några konkreta och korrekta slutsatser. Att på så lösa
grunder införa lördagsöppet i hela landet är vanskligt. Kristdemokraterna
förordar att försöksperioden förlängs med ytterligare ett år för att man skall
kunna ta slutlig ställning till effekterna.
Serveringstid
Kristdemokraterna vill behålla nuvarande regler när det gäller
serveringstider för krogar och restauranger, nämligen en generell
serveringstid till kl 01.00. Vi anser att kommunen själv kan göra en
avvägning när det gäller om sista serveringstid skall vara kl 03.00 eller kl
05.00. Argumentet för en sådan ordning är att vi tror att kommunerna
bäst, utifrån sina särskilda lokala förhållanden, kan avgöra denna fråga.
Det är viktigt att i största möjliga utsträckning hålla fast vid det
kommunala självstyret som princip, speciellt när det rör frågor som
påverkar och kan påverkas av lokala omständigheter. Samtidigt skulle det
vara inkonsekvent om kommunen skulle utöva tillsyn men sakna ansvar
för de serveringstider som den beslutat om. På detta sätt måste kommunen
ta i beaktande om det föreligger risk för olägenheter. I övrigt delar vi
regeringens bedömning när det gäller serveringstiden.
Enligt alkoholutredningen har polisen i vissa fall haft svårigheter att
upprätthålla ordningen där serveringstiderna varit senare än kl 03.00. I de fall
där risken för liknande olägenheter föreligger kan kommunen dra in
serveringstillståndet. Det är viktigt att kommunerna tillser att de villkor som
gäller för serveringstillstånd efterlevs. Det har förekommit fall där så inte
har
skett. Samverkan mellan kommunen och polisen bör därför förbättras och
utvecklas. Ett gott exempel på hur polisen och andra aktörer i samverkan med
länsstyrelsen har arbetat med dessa problem är Operation krogsanering i
Stockholm.
Vi ser positivt på förslaget som innebär att Statens folkhälsoinstitut
(nuvarande Folkhälsoinstitutet) skall få i uppdrag att samarbeta med
företrädare för restaurangnäringen, polismyndigheten, kommunerna och de
fackliga organisationerna för att utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram.
Tobak/rökning
Enligt Miljöhälsorappporten 2001 leder den passiva rökningen till drygt
tusen fall av hjärtinfarkt årligen, varav hälften med dödlig utgång. Passiv
rökning leder även till andra hjärtsjukdomar och årligen drabbas 20-60
personer av lungcancer p.g.a. tobaksrök i miljön. Kristdemokraterna anser
att restaurangbesökarna måste kunna garanteras rökfrihet. Samtidigt är det
även viktigt att de anställda, av arbetsmiljöskäl, inte ständigt utsätts för
rök. Detta är även något som Folkhälsokommittén poängterar i sin
utredning. Målsättningen måste vara att ingen som inte vill skall behöva
utsättas för rökning. En förändring måste således ske så snart som möjligt.
För att detta krav skall ses som realistiskt bör uppfyllelse av målet vara
uppnått senast år 2004. Kristdemokraterna anser således att
måluppfyllelsen skall tidigareläggas ett år jämfört med regeringens
förslag.
Sambandet mellan alkohol, tobak och
narkotika
Vi har i tidigare motioner hävdat att det är viktigt att se hur tobak,
narkotika och alkohol hänger samman. Tobaksrökning och
alkoholmissbruk utgör de största folkhälsoproblemen. Vart tionde
dödsfall har ett samband med tobak. Samtidigt visar undersökningar och
rapporter att alltfler ungdomar konsumerar mycket alkohol och prövar
narkotika. Vid en undersökning i Stockholm bland 9 000 elever i årskurs
nio och gymnasiets årskurs två framkom att var fjärde 17-åring någon
gång har prövat narkotika och att mer än var fjärde niondeklassare
regelbundet dricker sig berusad. Sedan motsvarande undersökning, som
gjordes för fyra år sedan, har siffrorna ökat markant. Detta visar att
tillgången på droger och alkohol har ökat. Ett alkoholbruk som går allt
längre ner i åldrarna kan också bana vägen för narkotikamissbruk.
Forskning visar att man sällan börjar med narkotika som första drog;
därför bör man ha en helhetssyn när det gäller tobak, narkotika och
alkohol. Kristdemokraterna anser fortfarande att en enhet för alkohol och
droger med avgränsade uppgifter på ett effektivt sätt skulle motverka
denna alltmer problematiska utveckling. Vi föreslår att det sker i nära
samverkan med Folkhälsoinstitutet. Liknande tankar har även framförts
av Narkotikakommissionen. Därför välkomnar vi propositionen "Statens
folkhälsoinstitut - roll och uppgifter 2000/01:99" i vilken man har tagit
detta problem i beaktande när man föreslår en förändring av
Folkhälsoinstitutets roll.

Stockholm den 5 april 2001
Lars Gustafsson (kd)
Inger Davidson (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Magda Ayoub (kd)
Sven Brus (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Fanny Rizell (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-04-06 Granskning: 2001-04-10 Bordläggning: 2001-04-17 Hänvisning: 2001-04-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)