med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen

Motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, mp)

av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, mp)
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen avslår förslaget om generellt lördagsöppna systembutiker och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
försöket i stället får fortgå åtminstone året ut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inte tillåta nattöppna restauranger och att i alkohollagen
införa en bestämmelse som sätter klockan tre som yttersta tidsgräns för
servering av alkoholdrycker i lokaler med serveringstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bestämmelsen om att bjuda ungdomar på alkohol
preciseras, så att avsikten uppnås att ge barn och unga en alkoholfri
uppväxt.
Motivering
Alkoholpolitik är mycket komplex och kräver stor varsamhet och
vaksamhet. Det är bildligt talat en byggnad med många byggstenar. Det
går inte att rycka ut några och tro att stabiliteten kvarstår. Det är viktigt
att
se alkoholpolitiken i ett sammanhang som har att göra med folkhälsa och
inte minst med ungdomars möjligheter till ett fungerande arbetsliv och till
att kunna hantera sin egen sociala situation. För detta har vi som politiker
ett långtgående ansvar där vi kan samlas kring några gemensamma
nämnare.
Det gäller också oss som medborgare och som föräldrar, som lärare, som
myndigheter och som politiker. Om detta bör vi tala mer. Om detta bör vi
kräva realistiska och angelägna reformer, som säkrar en förbättrad folkhälsa i
vårt land och i Europa.
Unga människor dricker mer än tidigare, men också mer vid varje tillfälle.
Barn och ungdom har blivit en viktig målgrupp för alkoholindustrin därför att
den spekulerar i att denna målgrupp rimligtvis är framtidens marknad.
Reklammakarna talar sällan om alkoholen som något hälsofarligt. Ungdomar
i många länder bombarderas med en alkoholreklam som visar att de som
dricker är framgångsrika, glamourösa och rent av sexiga. Reklamen inriktas
på att alkohol är ett sätt att bli socialt accepterad.
Alkoholindustrin har ju ofta hävdat att man inte uppmuntrar det man kallar
"överdrivet drickande", men hela industrins framtid ligger i att rekrytera nya
konsumenter och få dem som redan dricker att dricka mera. Det är en myt att
marknadsföringsinsatser inte skulle rekrytera nya konsumenter utan bara få
alkoholbrukare att byta märke.
När riksdagen beslöt att ett försök med lördagsöppna systembutiker skulle
genomföras i en del av landet, trots de positiva effekter av lördagsstängningen
som tidigare utvärderingar hade redovisat, underströks från många håll
angelägenheten av att försöket skulle läggas upp så att man verkligen kunde
dra rimligt säkra slutsatser av försöket. Inte minst angeläget ansågs det vara
att försöket fick pågå tillräckligt länge innan ett eventuellt beslut om
lördagsöppet i hela landet fattades, eftersom möjligheterna till analys blir
väsentligt sämre om man har lördagsöppet i hela landet. Enligt vår
uppfattning uppfattades ett års försökstid som ett minimum för att kunna fatta
beslut om generellt lördagsöppet. En annan sak är givetvis att försöket skulle
kunna avbrytas tidigare, om väsentliga skadeverkningar kunde fastställas.
Nu föreslås att beslut om generellt lördagsöppet skall fattas, trots att endast
tio månaders försök har utvärderats av forskarna. Även om man självklart kan
besluta om återgång till lördagsstängt i ett senare skede, betyder detta att man
medvetet försätter sig i en sämre situation när det gäller att analysera
effekterna av lördagsöppet, trots att inte ännu ett helt års erfarenhet har
utvärderats. Det är svårt att förstå motivet till detta. Såvitt vi har kunnat
märka, har inte några starkare protester mot försökets uppläggning framförts
från de områden som har varit kontrollområden, dvs som har haft fortsatt
lördagsstängt under försökstiden. Det naturliga vore, om man vill upprätthålla
alkoholpolitikens trovärdighet, att avvakta med beslutet tills minst ett års
försök har kunnat analyseras.
Målkonflikt
Denna slutsats framstår som så mycket mer naturlig, som redan tio
månaders försök av forskarna anses ha resulterat i en statistiskt säkerställd
ökning av alkoholförsäljningen. Denna strider givetvis mot det mål för
alkoholpolitiken som en bred majoritet i riksdagen har ställt sig bakom,
nämligen minskad total alkoholkonsumtion. Att utvärderingen inte har
visat någon signifikant ökning av skadorna under veckosluten, t.ex i form
av mer misshandel, kan inte tas till intäkt för påståendet att lördagsöppet
inte har någon sådan effekt. Det framgår av utvärderingen att det rent
statistiskt är osannolikt att en sådan ökning skulle ha framkommit redan
av det begränsade försöket under denna begränsade tid, beroende på stor
statistisk variabilitet i de skadeindikatorer som har studerats. Däremot vet
man från annan forskning att det mest sannolika är att en
försäljningsökning av den storleksordning som har observerats, dvs cirka
tre procent, mätt i ren alkohol, har lett till en skadeökning av
storleksordningen två procent.
Det framgår också att endast vissa begränsade typer av skador har kunnat
studeras, på grund av svårigheten att tillräckligt snabbt få fram statistik.
Till
exempel har inga data om akuta medicinska skador kunnat studeras. Det
framstår mot denna bakgrund som rena illusionismen att påstå att försöket
skulle ha visat att systembutikerna kan hållas öppna på lördagar utan ökade
skador.
Till detta kommer att forskarna, efter det att beslutet om försöket fattades,
har gjort en reanalys av erfarenheterna av lördagsstängningen i början av 80-
talet. Denna analys pekar på att effekten av lördagsstängningen på den totala
alkoholförsäljningen troligen var större än vad de tidigare utvärderingarna
(som gjordes i början av 1980-talet) visade. Reanalysen pekar på att
lördagsstängningen ledde till en försäljningsminskning med sex procent. Det
skulle kunna betyda att effekten av att öppna systembutikerna på lördagarna
skulle kunna vara av samma storleksordning, även om effekten kommer med
viss fördröjning när förändringen går åt andra hållet.
Syftet med försöket med lördagsöppet i en del av landet sades vara bl a att
endast behålla sådana inskränkningar i Systembolagets service som kan
vetenskapligt motiveras, för att därmed stärka alkoholpolitikens legitimitet.
Om detta syfte skall kunna uppnås måste givetvis utvärderingen av försöket
och de politiska slutsatserna av denna, göras på ett vetenskapligt oantastligt
sätt. Då duger det inte att ta en delrapport till intäkt för ett långtgående
beslut,
utan att beakta de reservationer som forskarna framför. Då skapas alltför lätt
intrycket att försöket endast var ett spel för gallerierna, men att slutsatsen
hade dragits redan före försöket. Ett sådant beteende skadar förtroendet för
det alkoholpolitiska regelverket, vilket är en allvarlig skada, utöver de
ytterligare alkoholskador som kan befaras av det föreslagna beslutet att
medge generellt lördagsöppet.
Den rimliga slutsatsen av det utvärderingsmaterial som har redovisats så
här långt, är att låta försöket fortsätta ytterligare en tid i nuvarande
försöksområden, innan ett generellt beslut fattas. Det skulle ge ytterligare
värdefull kunskap som kan vara av värde för alla, oberoende av vilken
inställning man hade till att överhuvudtaget genomföra ett försök med
lördagsöppet.
Serveringstider
I propositionen föreslås att tillståndsmyndigheterna, dvs kommunerna,
skall kunna medge alkoholservering även efter klockan tre på natten, i
strid med vad som föreslogs av alkoholutredningen och i strid med
förslaget i lagrådsremissen. Några starka skäl för att man inte håller fast
vid förslaget om en yttersta stopptid klockan tre ges inte. Vi föreslår
därför att förslaget i lagrådsremissen om en yttersta stopptid klockan tre
genomförs. I debatten har åberopats att man i Malmö är rädd för att en del
malmöbor skulle lockas att åka till Köpenhamn för senare servering.
Detta är möjligt, men kan knappast röra så många personer att man bör ta
hänsyn till detta i en lagstiftning som gäller hela landet. Vi vill i stället
påminna om att polisen i Stockholm har rekommenderat förslaget om
stopptiden klockan tre.
Med all respekt för vissa människors önskan att bli serverade alkohol
mellan tre och fem på natten, anser vi att behovet av lugn och trygghet även i
storstädernas centrala delar bör väga tyngre. Självklart finns ingen
motsättning mellan förslaget om en yttersta stopptid klockan tre och
propositionens förslag om ett uppdrag till Folkhälsoinstitutet att verka för
allmänt tidigare restaurangvanor.
Att bjuda ungdomar på alkohol
I Sverige är det, till skillnad från t ex vissa delstater i USA, tillåtet att
bjuda ungdomar på alkohol, för förtäring på stället, även om de inte får bli
serverade på restaurang eller får köpa alkoholdrycker i detaljhandel.
Tanken bakom denna ordning är att föräldrar skall kunna "lära sina
ungdomar att umgås med alkohol på ett måttfullt och vettigt sätt". Ju mer
forskningen lär oss om betydelsen av att vänta med alkoholdebuten desto
mindre rimligt ter sig detta resonemang. T ex har svensk forskning visat
att det generellt sett är fördelaktigt för de unga att inte bli serverade
alkohol i hemmet innan de uppnår den ålder då de får köpa ut själva. De
ungdomar som inte blir serverade i hemmen får mer återhållsamma
alkoholvanor, genomsnittligt sett, än ungdomar vars föräldrar i bästa
välmening försöker lära dem att umgås med alkohol från tidig ålder.
Dessutom har bestämmelsen att det är tillåtet att bjuda ungdomar för
förtäring på stället kunnat misstolkas och missbrukas och utnyttjas för att
servera ungdomarna så att de blir berusade. För att förebygga sådant missbruk
och för att ge ett bättre stöd åt föräldrar som inte vill servera ungdomar
alkohol, föreslogs i alkoholutredningens betänkande att servering till
ungdomar för förtäring på stället endast skulle kunna ske "i obetydlig
omfattning". I propositionen har man nu valt en annan formell lösning. Man
säger nu att servering inte skall kunna ske, om det med hänsyn till den
bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är "uppenbart oförsvarligt".
Varför regeringen har frångått utredningens förslag framgår inte av
propositionen.
Det synes som om formuleringen i propositionen, om den inte preciseras i
motiven, skulle kunna medge betydligt mer omfattande servering till unga än
den formulering som föreslogs av utredningen. Vi föreslår därför att det i
författningsmotiveringen tydligt skrivs in att endast servering i obetydlig
omfattning skall vara tillåten i fråga om ungdomar.

Stockholm den 18 april 2001
Elver Jonsson (fp)
Nalin Pekgul (s)
Barbro Feltzing (mp)
Harald Bergström (kd)
Yvonne Oscarsson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 2001-04-06 Granskning: 2001-04-10 Bordläggning: 2001-04-17 Hänvisning: 2001-04-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)