Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2001/02:111 Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträde, m.m.

Motion 2001/02:Ju11 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2001/02:111
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
2002-03-25
Bordläggning
2002-04-02
Hänvisning
2002-04-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att kallelse till domstolssammanträde av någon som fyllt 15 men inte 18 år inte skall förenas med vite.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kallelse till domstolssammanträde av föräldrar och andra vuxna.

2 Inledning

I propositionen föreslås ett antal förändringar i förfarandet avseende kallelser av barn och ungdomar till rättegång. Vi instämmer i regeringens bedömning att ungdomar under 15 år inte skall kallas vid vite, eftersom dessa ännu inte är straffmyndiga. Vi har dock synpunkter på två av de övriga förslagen, för vilka vi redogör i det följande.

3 Ungdomar som fyllt 15 men inte 18 år

Regeringen föreslår att kallelser till någon som fyllt 15 men inte 18 år inte skall förenas med vite om det finns anledning att anta att den unge inte kan infinna sig utan medverkan av vårdnadshavare eller annan som svarar för hans eller hennes fostran.

Risken med den föreslagna regeln är att antalet inställda förhandlingar kan komma att öka. Det finns anledning att anta att allt fler som kallas att höras vid domstol sannolikt kommer att utebli om man tar bort det avgörande incitamentet för att inställa sig. Detta leder naturligen till processekonomiska förluster som ett redan ansträngt rättsväsende svårligen kan stå för. Än viktigare är dock att ett stort antal inställda förhandlingar urholkar rättsprocessens normerande effekt. Det måste stå klart att inställelse vid en rättegång är viktigt för rättssystemets behöriga gång, samt för det allmänna rättsmedvetandet. Vitets funktion är att inskärpa detta.

Enligt dagens regler skall vite inte föreläggas om adressaten saknar faktisk eller rättslig möjlighet att inställa sig. Enligt vår mening är detta inte ett stort problem för de flesta ungdomar. Majoriteten har tillgång till busskort, inte sällan särskilda studerandekort för resande med kollektivtrafik, och kan få ledigt från skolan för att medverka i rättegång.

En aspekt som kan diskuteras är att barn under 16 år inte själva får råda över ekonomiska tillgångar. Det blir ofta de facto föräldrarna som får stå för eventuella viten. Detta torde emellertid inte utgöra något större problem. De flesta ungdomar mellan 15 och 18 år har i dag i praktiken möjlighet att efterkomma ett vitesföreläggande i stort sett i samma utsträckning som en vuxen. För det fall den enskilde föräldern blir tvungen att bestrida en viteskostnad torde detta snarast inskärpa vikten av förälderns ansvar för att den unge inställer sig vid rättegången.

Vi anser med hänsyn till det ovan anförda att regeringens förslag i denna del bör avslås.

4 Kallelse av föräldrar och andra vuxna

Regeringen föreslår att när någon som är under 18 år misstänks för brott skall polis, åklagare och domstol underrätta och kalla inte bara den som har det huvudsakliga ansvaret för den unge utan också andra som har en fostrande roll i förhållande till den unge.

Enligt lagen om unga lagöverträdare skall vårdnadshavare normalt informeras när en person under 18 år begår brott. Vårdnadshavare skall kallas till förhöret och också informeras om tid och plats för rättegång. När åtal väcks skall tingsrätten underrätta vårdnadshavaren om åtalet, samt om tidpunkten för rättegången. Avser åtalet ett brott som kan leda till fängelse skall vårdnadshavaren höras, om det kan ske och inte särskilda skäl talar emot det. I dessa fall har vårdnadshavaren rätt till ersättning enligt vad som är föreskrivet för vittne.

Vuxnas roll är betydelsefull för att ge stöd till den unge. Det är också viktigt att föräldrar och andra som står den unge nära medvetandegörs om den unges göranden och låtanden, för att på så sätt kunna ta sitt ansvar.

Vi anser att lagen tydligt bör föreskriva att föräldrar är skyldiga att närvara både vid förhör och rättegång. Båda föräldrarna bör således delges kallelse även till huvudförhandling vid domstol, när så befinns vara lämpligt. Undantag kan utgöra fall då den ena föräldern tilldelats ensam vårdnad och konflikter med den andra föräldern föreligger. Det bör åligga domstolen att göra en lämplighetsbedömning med beaktande av vad som i förundersökningen framkommit om den unges personliga förhållanden.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 25 mars 2002

Fredrik Reinfeldt (m)

Maud Ekendahl (m)

Jeppe Johnsson (m)

Anita Sidén (m)

Lennart Bolander (m)

Cecilia Magnusson (m)

Karin Enström (m)

Lars Björkman (m)

Anders G Högmark (m)


Yrkanden (2)

  1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att kallelse till domstolssammanträde av någon som fyllt 15 men inte 18 år inte skall förenas med vite.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kallelse till domstolssammanträde av föräldrar och andra vuxna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.