med anledning av prop. 2001/02:76 Teracom AB - garanti och omstrukturering

Motion 2001/02:Kr7 av Inger Davidson m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skyndsamt utreda ett breddat ägande i Teracom AB.

Inledning

Mediesverige befinner sig just nu i en stor förändringsprocess från analog till digital teknik. Detta sker idag över hela världen. När det gäller TV sker digitala sändningar i stor skala till exempel i Storbritannien. I Norge behandlas frågan just nu av Folketinget, och i Finland har man redan beslutat om ett stoppdatum för de analoga sändningarna. I Tyskland bearbetas frågan av förbundsdagen i samverkan med de olika förbundsländerna, och provsändningar pågår bland annat i Berlin- och Hamburgregionerna. Portugal har satt 2007 som stoppdatum för de analoga sändningarna och den digitala utbyggnaden påbörjas i april 2002. I Spanien pågår sedan maj 2000 testsändningar, och det digitala marknätet täcker 70 procent av landets yta. Både Holland och Belgien ser marksänd digital tv som ett attraktivt alternativ till kabel-TV. Australien har fattat beslut om ett digitalt marknät. En liknande utveckling sker i USA och Kanada. I en medievärld som karaktäriseras både av systemintegration och av regional och internationell integrering uppfattar vi det som viktigt att Sverige är en del av den utvecklingen.

I Sverige har utvecklingen på mottagarsidan gått långsammare än förväntat. Människor har köpt digitalboxar i en ganska ringa omfattning. Orsakerna till detta är flera, bland annat att kostnaderna för boxarna har varit höga och att det innehåll som tittarna fått i de digitala sändningarna varit alltför snarlikt det analoga innehållet. Ytterligare en orsak har varit att Sverige inte fattat beslut om ett datum då de analoga sändningarna skall upphöra. Denna osäkerhet fördröjer marknadens utveckling dels för köpare, dels för återförsäljare som avstår från att satsa på digital TV, eftersom man inte vet när de analoga sändningarna upphör. Under 2002 beräknar Teracom att en ny billig digitalbox kommer ut på marknaden, varför tröskelkostnaderna för att kunna ta emot digital marksänd TV kommer att sjunka. Och när de digitala sändningarna på allvar tar fart i till exempel Tyskland kommer tekniken att utvecklas och priserna att sjunka ytterligare.

Distribution av public service

En viktig del av public service-uppdraget är att radio och TV skall vara tillgängligt för i princip hela befolkningen. I proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002–2005, sidan 59, står det: ”Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio skall sända television till hela landet, vilket innebär att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna ...” Samma täckningsgrad skall även Sveriges Radio ha. Detta är mycket viktigt ur ett demokratiskt perspektiv, där radio och TV blivit de alltmer dominerande informationskällorna. Ett helt marknät är svårare att slå ut vid en krigssituation än en satellit. Även ur ett beredskapsperspektiv är det givetvis viktigt att det går att nå hela befolkningen. Andra plattformar har inte den möjligheten idag. Bredband är idag utbyggt till 100 av 289 svenska kommuner. Och även om det finns fiberoptik framdraget till kommunhuset i Östersund innebär inte det att alla i kommunen har tillgång till bredband. Kabel-TV finns i de större tätorterna och täcker framförallt hyreshus. Men småhus har sällan tillgång till kabel-TV, och inte de som bor i glesbygd. Satellitsändningarna har pågått över Sverige i drygt tio år, men ännu har mer än en tredjedel det svenska folket inte tillgång till de sändningarna. En inte oansenlig andel av de svenska hushållen kan inte få tillgång till dem. Orsakerna kan till exempel vara att de bor så till att de inte får mottagning från satelliterna eller att de bor i ett k-märkt hus och inte får sätta upp en parabolantenn. Satelliterna ligger i en bana runt ekvatorn och ju längre norrut människor bor, desto svårare är det att få en bra mottagning. Marknaden är inte intresserad av att ta kostnaderna för att nå även hela glesbygdsbefolkningen med sändningar. Det finns liten eller ingen kommersiell lönsamhet i en sådan satsning. Därför krävs det att staten tar ett ansvar, och i dagsläget är det digitala marknätet den bästa tekniska lösningen.

Finansieringen av utbyggnaden av det digitala marknätet

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 och har staten som enda ägare. Företaget övertog den verksamhet med utsändning av rundradio som tidigare bedrevs inom Televerket. Enligt bolagsordningen skall Teracom bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. År 1997 beslutade Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet i riksdagen att digital marksänd TV skulle införas i Sverige, och år 2000 beslutade riksdagen att utbyggnaden skulle omfatta hela landet. Det var Teracom som fick i uppdrag att genomföra utbyggnaden. Teracom har inkommit till Kulturdepartementet med en redovisning av bolagets ekonomiska situation och företagets visioner för framtiden. Bolaget behöver medel för att fullfölja utbyggnaden av det digitala marknätet. Regeringens förslag på lösning är en lånegaranti med en löptid till och med den 31 oktober 2002. Det är en ytterst kortsiktig lösning för Teracom. Det löser inte företagets finansiella problem, snarare fördröjer det en mer permanent lösning. Men i dagsläget är vi ändå beredda att ställa oss bakom förslaget.

Långsiktigt måste dock medel för den digitala utbyggnaden säkerställas. Alternativen som vi ser det är ägartillskott, breddat ägande eller någon sorts lånekonstruktion. Ägartillskott i form av pengar från statsbudgeten uppfattar vi som en orealistisk lösning, både politiskt och ekonomiskt. Det ekonomiska utrymmet finns inte, vare sig i regeringens eller oppositionens budgetförslag, och det är ej tillåtet enligt EU:s konkurrensregler. Någon typ av lånelösning i stil med rundradiokontot, vilket ligger utanför statsbudgeten, ser vi inte heller som en lämplig lösning. Vi ser hellre ett breddat ägande, där någon eller några seriösa aktörer går in som delägare i företaget. Vår bedömning är att det inte bara skulle innebära ett finansiellt tillskott, utan det skulle även kunna innebära att kompetens och kunnande skulle tillföras företaget. Staten skall även fortsättningsvis vara majoritetsägare av företaget. Vi föreslår därför att regeringen får i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheten att bredda ägandet i Teracom AB.

Vi anser även att Teracom AB skall ha rätt att ägna sig åt andra verksamheter som utnyttjar redan befintlig infrastruktur, till exempel telekomtjänster av olika slag. Teracom har idag cirka 1 000 master placerade över hela Sverige. Det vore slöseri med samhällets resurser om staten lagt ner miljarder på nätverk, master och sändare och sedan inte utnyttjar dess möjligheter. Framförallt gäller detta glesbygden där privata aktörer många gånger inte är intresserade av utbyggnad. Det är viktigt att de olika verksamheterna redovisas separat på ett tydligt sätt så att man ser hur mycket de olika verksamheterna kostar. Om regeringen vill säkra bolagets grunduppdrag och långsiktiga överlevnad, kan man inte strypa företaget genom att varken ge ägartillskott eller låta det bedriva annan verksamhet som utnyttjar redan befintlig infrastruktur.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 18 januari 2002
Inger Davidson (kd)
Dan Kihlström (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)	Sven Brus (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)	Fanny Rizell (kd)
Magda Ayoub (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Désirée Pethrus Engström (kd)	Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)	Ulla-Britt Hagström (kd)
Maria Larsson (kd)