med anledning av prop. 2003/04:105 God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting

Motion 2003/04:Fi40 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om stabila planeringsförutsättningar för kommuner och landsting.

  2. Riksdagen begär att regeringen noga följer utvecklingen vad gäller de vidgade möjligheterna att ej reglera ett negativt resultat.

  3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att sanktioner kan vidtas mot kommuner och landsting som inte snabbt och kraftfullt vidtar åtgärder för att reglera ett negativt resultat och återställa det egna kapitalet.

Motivering

Kommuner och landsting svarar för en stor del av den offentliga verksamheten. Det är därför utomordentligt angeläget att ekonomin inom kommunsektorn sköts med stor noggrannhet och under ansvar. Den enskilde är också starkt beroende av att kommunens och landstingets ekonomi är god. Kraven på god ekonomisk hushållning och balanskravet har medverkat till att strama upp den kommunala ekonomin. Detta hindrar inte att ytterligare förbättringar är angelägna.

En del av de förändringar som regeringen föreslår är förbättringar som kan accepteras. Det gäller förslagen om att mål och riktlinjer för den ekonomiska hushållningen ska anges i verksamhetsplanen och att en utvärdering ska göras i årsredovisningen.

Det gäller också kravet att revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporter och årsbokslut uppfyller målen. Detta bör ge en ökad uppmärksamhet och ökad grad av uppföljning av verksamheten under pågående år. Den politiska verksamheten bör kontinuerligt ställa sig frågan om man är på väg att uppfylla de mål man satt upp för den verksamhet man har ansvaret för. Vi ansluter oss också till uppfattningen att ett kommunalekonomiskt råd ej bör inrättas nu.

Regeringen påstår att den anser att kommuner och landsting bör få stabila planeringsförutsättningar och en rimlig planeringshorisont. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt som det är regeringen som ser till att så inte är fallet. Det senaste exemplet är att regeringen i årets vårproposition helt plötsligt drog in 2,6 miljarder kronor från kommunsektorn under pågående verksamhetsår. Eftersom kommunerna bara har hösten på sig att anpassa sig till detta innebär det en indragning om 5 miljarder i årstakt, vilket är en anmärkningsvärt omfattande indragning. Folkpartiet kan instämma i att kommunsektorn kan behöva stabilare planeringsförutsättningar, men att detta krav främst bör riktas mot regeringen.

När det gäller frågan om balanskravet kan vi i princip acceptera att kommunerna får ett år ytterligare på sig att återfå balans i sina ekonomier vid underskott. Vi menar dock att det krävs stor vaksamhet så att detta inte uppfattas som att statsmakterna anser en god kommunal ekonomi mindre viktig än tidigare.

Kravet på balans i de kommunala budgetarna har haft en disciplinerande inverkan samtidigt som det, som propositionen visar, i en del fall lett till fastställande av budgetar som berörda aktörer redan från början vetat var orealistiskta med i övrigt givna förutsättningar. Man kan fråga sig om det inte är möjligt att uppnå den effekt som balanskravet åsyftar genom att bibehålla kravet på att reglera ett negativt faktiskt resultat men avstå från att ställa kravet på nollresultat i budgeten. Det viktiga är vad kommunerna faktiskt uppnår, inte vad de säger att de ska uppnå.

Vi kan vidare ansluta oss till förslaget att förlänga den tid inom vilken kommuner och landsting ska reglera ett negativt resultat och återställa det egna kapitalet. Det kan dock anföras att förslaget att vidga möjligheterna att underlåta att reglera ett negativt resultat utöver de synnerliga skäl som idag krävs innebär ett ökat risktagande med den kommunala ekonomin. Regeringen anser att en situation där en kommun eller ett landsting har en stark finansiell ställning eller har vidtagit omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning kan vara skäl för att inte reglera ett negativt resultat. Det gäller också när det uppstått orealiserade förluster på värdepapper som innehas långsiktigt. Dessa vidgade undantag kan i och för sig te sig rimliga men kan bara accepteras om utvecklingen följs mycket noga så att eventuella tendenser till felaktigt agerande snabbt kan åtgärdas. Vi kan således endast acceptera förslaget om regeringen ges i uppdrag att mycket noga följa utvecklingen i dessa avseenden.

En stabil och välskött kommunal ekonomi är inte bara viktig från allmänekonomisk utgångspunkt utan också mycket viktig för den enskilde kommunmedborgaren. Det är den enskilde som främst får bära de ekonomiska konsekvenserna av en illa skött kommunal ekonomi. Han eller hon har således allt intresse av att de övervakningsmekanismer som finns fungerar väl.

Därför bör det finnas möjligheter att vidta sanktioner mot kommuner eller landsting som inte tillräckligt snabbt och kraftfullt ingriper mot ett konstaterat negativt resultat. Det bör finnas en mekanism som möjliggör att regeringen då ingriper. Det är viktigt att de kriterier som medger sådana sanktioner är klara och inte medger osäkerheter även om det är rimligt att det ska finnas ett element av bedömning av den enskilda situationen. Regeringen bör få i uppdrag att utforma ett sådant system.

Stockholm den 23 juni 2004

Karin Pilsäter (fp)

Christer Nylander (fp)

Gunnar Nordmark (fp)

Bo Könberg (fp)

Marita Aronson (fp)

Lars Leijonborg (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Finansutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2004-06-23 Hänvisning: 2004-07-02 Bordläggning: 2004-07-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)