med anledning av prop. 2004/05:116 Ett reformerat underhållsstöd

Motion 2004/05:Sf28 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållsstödssystemet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny modell för umgängesavdrag.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återbetalningsskyldigheten skall baseras på en mer aktuell inkomst.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anståndsförfarandet upphör och att det i stället införs ett förbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om överföring av fordran till kronofogdemyndigheten.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en analys av de olika underhållsstödssystemen i de nordiska länderna.

Underhållsstödets utformning

Underhållsstödet infördes den 1 februari 1997 och ersatte då bidragsförskottet. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kronor per barn och månad till särlevande föräldrars barn, t.o.m. den månad då barnet fyller arton år. Underhållsstödet är inte ett bidrag i vanlig ordning utan är tänkt som ett tillfälligt stöd. Staten tar över en förälders ansvar efter en separation när paret inte kommer överens om den gemensamma försörjningen av barnen. Stödet utbetalas av staten till boföräldern och sedan skall beloppet återbetalas av den bidragsskyldige.

Kristdemokraterna anser att underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Föräldrarna har det fulla ansvaret för sina barn. Även efter en separation behöver barnet se bägge föräldrarna som viktiga personer i sitt liv. Det är angeläget att separerande föräldrar får hjälp att sätta barnets bästa i första rummet. Det gäller att lära sig samarbeta på ett nytt sätt, att även efter separationen se den andra föräldern som en viktig person i barnets liv och att medverka till umgänge. Många separerande föräldrar söker hjälp och stöd hos familjerådgivare. En förändrad ekonomisk situation kan också skapa behov av samtal och rådgivning och det offentliga har all anledning att stödja en utveckling som gör rådgivning tillgänglig för alla.

Vi menar vidare att det är fel att stöd utbetalas till vårdnadshavaren oberoende av hur stora inkomster han eller hon har. Det riskerar att undergräva legitimiteten i systemet. Om den underhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för hela underhållet anser vi att en inkomstprövning av den mottagande föräldern bör göras innan statligt stöd utbetalas. Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja sina barn måste beaktas.

Konsekvensen av nuvarande system för underhållsskyldiga

Nuvarande underhållsstödssystem utgår, enligt vår uppfattning, inte från barnens behov av att ha nära kontakt med båda föräldrarna. Många bidragsskyldiga lever under mycket besvärliga ekonomiska förhållanden. En tredjedel av alla bidragsskyldiga har en skuld hos kronofogdemyndigheten och av dem saknar en fjärdedel betalningsförmåga. Hela 52 % av totalt 229 000 1 bidragsskyldiga föräldrar har ackumulerade återbetalningsskulder, enligt en rapport från RFV. Den stora majoriteten av dem är pappor. Det finns knappt 11 800 bidragsskyldiga föräldrar som får bostadsbidrag och återbetalar underhållsstöd. Det är en av de grupper som har det allra sämst ekonomiskt med stora skulder och låga inkomster. Endast en tredjedel har en inkomst över 150 000 kronor. Detta kan jämföras med övriga typer av hushåll där mer än hälften har en sådan inkomst. Bland dem som har en inkomst på 117 000-200 000 kronor har tre fjärdedelar skuld för bostadsbidrag och/eller underhållsstöd. Storleken på skulderna är i genomsnitt cirka 40 000 kronor.

När inkomsten för den underhållskyldige ökar skall skulderna betalas tillbaka och han/hon får leva på det så kallade förbehållsbeloppet. Då räcker pengarna till underhållet, men det finns inga marginaler alls. Det finns många exempel där bidragsskyldiga får en disponibel inkomst som ligger under normen för försörjningsstöd, även om föräldern har en medelgod inkomst av heltidsarbete. Risken för detta ökar med antalet barn.

Återbetalningsbeloppet bestäms från den senast taxerade inkomsten. För den som fått väsentligt minskade inkomster kan det således innebära stora svårigheter att klara återbetalningsbeloppet. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiska situationen med hög arbetslöshet gör att detta problem förvärras.

Förslagen i propositionen

I propositionen föreslås en höjning av underhållsstödet med 100 kronor per månad och barn. Den parlamentariska Kommittén Välfärdsbokslut presenterade sitt slutbetänkande år 2001. I Välfärdsbokslut bekräftas bilden av att ensamstående med barn ofta är en utsatt grupp i samhället såväl socialt som ekonomiskt. Dessa familjer har bl.a. drabbats hårt av arbetslöshet och av de senaste årens nedskärningar. Kristdemokraterna anser därför att en höjning av underhållsstödet är nödvändigt för ensamstående föräldrar med en låg inkomst. Samtidigt är vi medvetna om att det förvärrar den ekonomiska situationen för vissa som idag är underhållsskyldiga. Kristdemokraterna har i flera riksdagsmotioner krävt regelförändringar när det gäller återbetalningen av underhållsstödet. Underhållsstödsutredningen "Ett reformerat underhållsstöd" (SOU 2003:42) överlämnade sitt betänkande för tvåår sedan. Av betänkandet framgår det hur bristfälligt dagens regelverk är och att många underhållsskyldiga befinner sig i en ekonomiskt svår situation. En rad undersökningar 2 har under åren visat att underhållsskyldiga är en utsatt grupp. Trots detta har den socialdemokratiska regeringen inte föreslagit några förbättringar förrän nu. Enligt propositionen påverkar förslagen 30 % av de bidragsskyldiga genom att de får ett sänkt återbetalningsbelopp, 32 % av samma grupp påverkas inte alls och 38 % påverkas genom att de får ett högre återbetalningsbelopp. Kristdemokraterna föreslår i denna motion ytterligare förbättringar av underhållssystemet.

Underlätta umgänge med barnen

Den svåra ekonomiska situation som många underhållsskyldiga föräldrar befinner sig i har lett till att man i vissa fall ser sig tvingad att avstå från att umgås med sina barn. Utöver återbetalningsbeloppet försöker de allra flesta bidragsskyldiga föräldrar även ta ett direkt ansvar för sina barn. Även om den bidragsskyldige har barnen hos sig varje helg från fredag till söndag får han/hon betala lika mycket i underhåll som om han inte alls skulle ha haft barnen. Underhållsstödssystemet får inte begränsa eller försvåra umgänget med barnen. Därför har Kristdemokraterna länge förespråkat att hämtande- och lämnandedagen skall räknas som ett helt dygn vid umgängesrättsavdrag. Regeringen har nu äntligen gått oss till mötes på denna punkt. Däremot skulle vi vilja ha en annan modell för själva umgängesavdraget. Umgängesavdraget kan t.ex. uppgå till 1/20 av det månatliga underhållsstödet medan avdraget för boföräldern även fortsättningsvis görs med 1/40 av underhållsstödet. På så sätt undviker man konflikter föräldrarna emellan som ett ökat avdrag för boföräldern skulle medföra.

Återbetalningsskyldighet baserat på aktuell inkomst

Kristdemokraterna menar att återbetalningsskyldigheten bör baseras på en mer aktuell inkomst än idag. Flera remissinstanser stöder denna utgångspunkt och underhållsstödsutredningen har föreslagit att denna möjlighet bör analyseras vidare. Kristdemokraterna förespråkar att återbetalningsbeloppet skall kunna jämkas så att den bidragsskyldige alltid skall ha medel för sin egen försörjning och bostad innan han eller hon blir återbetalningsskyldig. Återbetalningsbeloppet skall beräknas efter utsökningsbalkens regler och den bidragsskyldige får tillgodoräknas ett förbehållsbelopp. Anståndsförfarandet upphör därmed. Enligt propositionen stöder Försäkringskasseförbundet en sådan modell.

Ärende till kronofogdemyndigheten

Tidigare övergick inte en fordran med tvingande regler till kronofogdemyndigheten utan sändes efter bedömning av tjänsteman över av försäkringskassan. Där skedde först en utredning som innebar att man bl.a. fastställde att betalningsförmåga fanns. Enligt nuvarande regler överförs fordran till kronofogdemyndigheten två månader efter utebliven återbetalning, utan att en utredning görs dessförinnan. I nya ärenden kan uppskov ske till femte månaden om det bedöms att bidragsskyldig kommer att betala skulden inom denna tid. Många föräldrar som separerar hamnar i en krissituation och mister dessutom en stor del av kontakten med sina barn. Att på ett så tidigt stadium också hamna hos kronofogdemyndigheten med allt vad det innebär av betalningsanmärkning, svårigheter att få lån osv., medför att systemet även i detta avseende slår undan benen för många. Om Försäkringskassan hade mer tid till förfogande skulle den, genom kontakt och information, kunna förhindra att så många ärenden går till indrivning. Kristdemokraterna förordar att tidpunkten för när en fordran skall överlämnas till kronofogdemyndigheten fastställs till tolv månader samtidigt som en beloppsgräns införs om förslagsvis 1/7 prisbasbelopp. På så sätt överförs inte fordran till kronofogdemyndigheten förrän den är minst tolv månader gammal eller uppgår till minst 1/7 prisbasbelopp.

Ärenden med utlandsanknytning

I propositionen beskrivs den ökade rörligheten över gränserna som innebär att det idag inte är ovanligt med bidragsskyldiga samt boföräldrar som bor i ett annat land än Sverige. Särskilt vanligt är det i gränstrakterna mot Danmark, Norge och Finland. Kristdemokraterna anser att det vore viktigt med en analys av hur underhållsstödssystemet i de nordiska länderna på ett bättre sätt kunde ta i beaktande när t.ex. två föräldrar med hemmavarande barn bor i olika länder. Idag kan de olika systemen få märkliga konsekvenser för antingen den ena eller den andra föräldern. Ett sådant exempel är en fader som bor i Sverige och som har tre barn. Det ena barnet bor tillsammans med fadern och de två andra bor med modern som flyttat till Danmark. Fadern betalar
1 173 kronor per barn och månad i underhållsbidrag. Modern betalar 555 kronor per barn och månad i underhållsbidrag. När fadern umgås med de två barnen från Danmark utgår, enligt den danska modellen, inte umgängesavdrag. Flera andra skillnader i systemen finns. På grund av de olika systemen uppstår det således stora ekonomiska skillnader för de tre barnen.

Stockholm den 8 april 2005

Kenneth Lantz (kd)

Inger Davidson (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Ulrik Lindgren (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Sven Brus (kd)

Torsten Lindström (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Dan Kihlström (kd)

Olle Sandahl (kd)


[1]

Totalt fanns det 229 359 bidragsskyldiga föräldrar år 2001. RFV

[2]

Den senaste rapporten från RFV "Skilda världar" juni 2004

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-04-08 Bordläggning: 2005-04-11 Hänvisning: 2005-04-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (6)