med anledning av prop. 2004/05:149 Straffrättsliga åtgärder mot skatteundandraganden avseende alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter m.m.

Motion 2004/05:Sk15 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp)

av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en sammanhållen översyn av både följder och påföljder vid skatteundandraganden.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullens befogenheter.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en skatteharmonisering mellan Sverige och Finland vad gäller finsk röd olja.

Propositionens innehåll

Regeringen föreslår i propositionen 2004/05:149 att det införs ett nytt brott i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, ett lagrum benämnt Olovlig befattning med punktskatte­pliktiga varor.

Innebörden är att den som olovligen tar befattning, exempelvis säljer, köper eller förvarar varor som varit föremål för skattebrott som rör alkoholskatt, tobaksskatt eller energi- och koldioxidskatt på mineraloljor, skall kunna fällas till ansvar enligt den nya straffbestämmelsen.

Påföljden föreslås bli böter eller fängelse i högst tvåår eller, om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Regeringen föreslår också att försök, förberedelse eller stämpling till grov olovlig befattning med punktskattepliktiga varor skall vara straffbart.

Genom dessa ändringar kommer undandragen tobaksskatt i trafiken med andra medlemsländer eller genom inhemska transaktioner att behandlas på samma sätt som skatteundandraganden i samband med import.

Detsamma kommer att gälla undandraganden av skatt på mineraloljor, liksom i vissa avseenden även undandragen alkoholskatt.

Regeringen förslår också att Tullverket skall, under vissa förutsättningar, få befogenhet att utreda skattebrott som rör införsel av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter från andra EU-länder.

Vidare tas i propositionen upp frågan om ändring i skattebetalningslagen avseende att ränta skall tas ut om ett företag sedermera skall beskattas för den elektriska kraft som i ett tidigare skede förbrukats skattefritt med anledning av deltagande i ett program för energieffektivisering.

Slutligen föreslår regeringen en ändring i lagen om tobaksskatt syftande till att skatt inte skall betalas för tuggtobak som har levererats till köpare i ett annat EU-land.

Motivering

Det kan inledningsvis noteras att regeringen i denna proposition behandlar vitt skilda frågor, utan minsta inbördes samband.

Frågan om ränta på elektrisk kraft som förbrukats skattefritt i särskilda energi­effektiviseringsprogram och beskattningen av tuggtobak som exporteras till annat EU-land, har mycket litet att göra med frågan om straffansvar för skattebrott vid införsel av alkohol, tobak eller mineraloljor eller Tullverkets befogenheter vid misstänkt skatte­brott.

Låt oss först konstatera att vi inte har något att invända mot ändringen i skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser att ränta skall tas ut när elektrisk kraft redan förbrukats skattefritt med anledning av deltagande i ett program för energieffekti­vi­sering. Frågans omfattning förefaller begränsad.

Vi har inte heller något att invända mot regeringens förslag om ändring i lagen om tobaksskatt (1994:1563) såvitt avser att skatt ej behöver tas ut för tuggtobak som exporteras till köpare i annat EU-land.

Detta är ju i grunden ingen skatte- eller hälsopolitisk fråga utan endast en konkurrens­fråga, där en skatteåtgärd som möjliggör för svenska företag att kunna exportera till andra länder införs.

Det förtjänar dock påpekas att Folkpartiet, tillsammans med Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, så sent som innevarande riksmöte just stött ett motionsyrkande av denna innebörd från en enskild socialdemokratisk riksdagsman (2004/05:Sk307), men att yrkandet då, i praktiken exakt detsamma som nu föreslås som lag från regeringens sida, avvisades av riksdagen så sent som den 23 mars (2004/05:SkU25).

När det sedan gäller om ett nytt brott - olovlig befattning med punktskattepliktiga varor - skall införas i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljor, finns skäl att erinra om att Sveriges advokatsamfund starkt ifrågasätter lämpligheten av att införa ett för svenskt vidkommande helt nytt och i sitt slag egenartat skattebrott.

Att samtliga andra remissinstanser alla tillhör rättsinstanserna är föga förvånansvärt eftersom regeringens övergripande reformmotiv för lagstiftningen anges vara just myndigheternas behov av att kunna ingripa mer resolut.

Genom denna nya bestämmelse blir det ytterligare ett lagrum i en redan både spretig och vildvuxen lagstiftning när det gäller skatteundandragande. Som flera remiss­instanser anför, behövs det i stället en "sammanhållen översyn av den straffrättsliga behandlingen av olika skatteundandraganden" (formuleringen kommer från Kammarrätten i Göteborg).

Vi instämmer i detta. Det finns i och för sig ingen anledning att motsätta sig det nya lagrum som nu införs i den aktuella lagen, men detta bör ses som en tillfällig lösning i avvaktan på just den sammanhållna översyn som behövs på hela detta område.

I samband med detta bör också påföljdsfrågan särskilt beaktas.

Nu föreslås en straffskala som det är svårt att ta ställning till utan att jämföra med andra påföljder. Är det rimligt att kunna döma ut ända upp till fyra års fängelse för denna typ av skattebrott, där - utom om omständigheterna är mycket speciella och människor kommer till påtaglig fysisk skada - brottet, om det betraktas som grovt, ger hela fyra års fängelse, en mycket sträng påföljd kan det synas för olovlig befattning med punktskattepliktiga varor?

Redan det förhållandet att man kan diskutera i vilken lag den nya straffbestämmelsen skall placeras, i smugglingslagen, skattebrottslagen eller någon av de lagar som regeringen nu föreslår - eller, som också föreslagits, en helt separat lag - visar behovet av en sammanhållen översyn.

Detta bör ges regeringen till känna.

När det gäller Tullverkets förundersökningsrätt vad gäller skattebrott som rör införsel av punktskattepliktiga varor enligt lagen om tobaksskatt (1994:1563), lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi, ligger detta i linje med vad Folkpartiet anser beträffande Tullverkets befogenheter.

Samtidigt finns skäl att sätta frågetecken för detta förslag som isolerad företeelse: Det är knappast mer eller nya befogenheter för att komma åt skatteundandraganden som är det viktigaste arbetsfältet för Tullverket - det är att jaga brottslingar som för in knark och brottslingar som för ut enskilda svenskars tillgångar till andra länder, i eller utom EU.

När Tullverket nu ges befogenhet att använda tvångsmedel som till och med kroppsvisitation för att sätta fast skattebrottslingar, låt vara strikt omgärdade, står detta i stark kontrast till vad liberaler - och förhoppningsvis även allmänheten - hoppas att Tullverket skall rikta sin största uppmärksamhet på: Smuggling av narkotika, av stora mängder alkohol och tobak samt förebyggande av olaglig utförsel av svenskägda bilar och annat av personligt värde för den drabbade.

Vi motsätter oss inte Tullverkets ökade befogenheter med finner att Tullverket på många andra områden skulle behöva helt andra befogenheter för att, inte minst i samverkan med polisen, Kustbevakningen och andra myndigheter, lösa sina uppgifter.

Detta bör också ges regeringen till känna.

Slutligen måste också frågan om smuggling av finsk rödolja beröras. Det är en illusion att tro att man genom ny lagstiftning av det slag regeringen nu föreslår kommer att lösa frågan om denna form av olaglig införsel av rödolja.

Inte heller det förhållandet att Finland av EU tvingats till vissa reformer kommer att mer än ytterst marginellt påverka den olovliga importen av finsk rödolja till Sverige.

Ty grunden för att denna handel förekommer beror på den stora skatteskillnaden i vårt högskatteland och, i detta sammanhang, lågskattelandet Finland. Genom att skatten är flera kronor högre per liter olja i Sverige, finns ett ekonomiskt incitament hos både illegala exportörer och importörer - som kan dela på "vinsten" - att fortsätta sin lönade verksamhet samtidigt som kunderna i Sverige är nöjda med att komma undan den höga svenska skatten.

Det förtjänar att diskuteras om omfattningen av den illegala införseln av finsk rödolja i själva verket inte kommit att betraktas som ett "legalt brott" i gränstrakter mellan Finland och Sverige. Den enda verkliga möjligheten att göra det olönsamt för smugglare, i Sverige som Finland, är att minska skatteskillnaderna.

Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 april 2005

Anna Grönlund Krantz (fp)

Gunnar Andrén (fp)

Anne-Marie Ekström (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Carl B Hamilton (fp)

Johan Pehrson (fp)

Karin Granbom (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Cecilia Wigström (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Skatteutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-04-19 Bordläggning: 2005-04-20 Hänvisning: 2005-04-21

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)