med anledning av prop. 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition

Motion 2005/06:Fi10 av Göran Hägglund m.fl. (kd)

[1]	Se t.ex. 2001 års ekonomiska vårproposition, bilaga 5, för en redogörelse för det kaotiska förlopp som till slut ledde till att den socialdemokratiska regeringen försökte lagstifta om både pris- och lönebildning i det s.k. stoppaketet. Detta omfattade lönestopp, prisstopp, hyresstopp, stopp för kommunala skattehöjningar, begränsningar i konflikträtten och höjda avgifter för avtalsstridiga strejker. Den socialdemokratiska regeringen förlorade omröstningen i riksdagen den 15 oktober 1990 och statsminister Ingvar Carlsson lämnade in sin avskedsansökan. Efter att ha återkommit med en ny regering, dock utan tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt som valt att avgå, fortsatte den svenska utvecklingen att snabbt försvagas på alla fronter. Nytillträdde finansministern Allan Larssons tal om ”vändpunkten” besannades aldrig, och Socialdemokraterna förlorade makten i riksdagsvalet 1991.
[2]	Makrokommentar 2005-09-05 ”Efter valår kommer lågkonjunktur” (http://www.skandia.se/hem/templates/pages/PaperCommentPage____1080.aspx).
[3]	Statsbudgetens saldo rensat för engångseffekter, ett mått som visar den långsiktiga utvecklingen.
[4]	DN 2005-02-10.
[5]	Douglas North Institutions, Institutional Change and Economic Performance (Cambridge, 1990), SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet, m.fl.
[6]	David Landes The Wealth and Poverty of Nations (1998).
[7]	Etikens betydelse för en fungerande marknadsekonomi uttrycktes på ett träffsäkert sätt av Finansmarknadsutredningen (SOU 2000:11) från år 2000. ”Lika lite på det finansiella området som på andra samhällsområden är offentliga lagar och regler, och de organ som övervakar och beivrar brott mot dessa regler, en tillräcklig förutsättning för en väl fungerande verksamhet. Detta nät är alltför grovmaskigt. Vad som därutöver krävs är en i huvudsak informellt utvecklad och informellt övervakad uppsättning etiska och moraliska normer; en gemensam uppfattning om ”rätt” och ”fel”. Detta utgör det organisatoriska ”kitt” som är nödvändigt för förtroende och stabilitet och därmed för den långsiktiga konkurrenskraften. Affärsetiken och skyddet av långivares och anställdas intressen är också viktiga för att signalerna från marknaderna effektivt ska omsättas i korrekta beslut i företagen. Som nämnts finns här ett strukturellt problem eftersom internationaliseringen och branschglidningen gör att den branschrelaterade normbildningen sannolikt successivt kommer att försvagas.”
[8]	Se t.ex. Holmberg Sören, 1996, Medborgerlig tillit i det civila samhället, i Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Mitt i nittiotalet, SOM undersökningen 1995, SOM-institutet, Göteborg.
[9]	Statsskulden påverkas också av faktorer som inte ingår i det finansiella sparandet (t.ex. försäljningsinkomster och valutakursförändringar), men här avses den långsiktiga effekten på statsskulden av att staten har balans mellan inkomster och utgifter.
[10]	Mer läsning och källor till våra antaganden: För en diskussion av inkomstskatternas betydelse för lönebildningen se bl.a. Holmlund, B and A-S. Kolm (1995), Progressive Taxation, Wage Setting and Unemployment-Theory and Swedish Evidence, Tax Reform Evaluation Report No. 15. NIER. Nickell, S (2003), Employment and Taxes, speech, Bank of England. För utbuds- och efterfrågeeffekter till följd av ändrade ersättningsnivåer och skatter se bl.a. Gruber, J (2000). Disability Insurance Benefits and Labor Supply, Journal of Political Economy, 2000, vol. 108, no. 6, Johansson, P och M Palme (2004), Moral hazard and sickness insurance. IFAU Working Paper 2004:10, Lantto, K (2004), Sjukpenningreformen 1998 och ökningen i sjukfrånvaron sedan 1997, opublicerat manuskript, Lindbeck, A (2003), Varför är svenskarna så sjuka?, SNS förlag, Lindblad, H och P Sellin (2003), The Equilibrium Rate of Unemployment and the Real Exchange Rate: An Unobserved Components System Approach, Sveriges Riksbank working Paper Series 152, Riksdagens utredningstjänst Dnr 2004:1628, Persson, M (2003). Varför är svenskarna så sjuka?, SNS förlag, Riksdagens utredningstjänst 2003:2237 och 2004:605, SOU 2004:19 bil. 14, Carling, K, B Holmlund och A Vejsiu (2001), Do benefit cuts boost job finding? Swedish evidence from 1990:s, Economic Journal, III, 766–790. För ersättningsnivåns effekter på sjukfrånvaron se t.ex. Andrén, D (2001). Short-term Absenteeism Due to Sickness: The Swedish Experience, 1986–1991, Working Paper in Economics, No. 46, Department of Economics, Göteborg University, Andrén, D (2001), Long-term Absenteeism Due to Sickness: The Swedish Experience, 1986–1991, Working Paper in Economics, No. 47, Department of Economics, Göteborg University, Arai, M, och P Skogman Thoursie (2001), Incentive and Selection in Cyclical Absenteeism, FIEF Working Paper Series No. 167, Barmby, TA, Ercolani, MG, och Treble, JG (2002), Sickness Absence: An International Comparison, The Economic Journal 112: F315–F331, Bonato, L och L Lusinyan (2004), Work Absence in Europe, IMF Working Paper, forthcoming, Johansson, P, och Palme M (1996), Do Economic Incentives Affect Work Absence? Empirical Evidence Using Swedish Micro Data, Journal of Public Economics 59: 195–218 Skogman Thoursie, P (2002), Reporting Sick: Are Sporting Events Contagious?, Stockholm University Department of Economics, Research Paper in Economics 2002:4.