1 Sammanfattning

Det går bra för Sverige, men inte för hela Sverige och inte heller för alla i Sverige. Vi ser å ena sidan en god tillväxt, stigande produktivitet, en utrikeshandel som visar betydande överskott och ökande investeringar. Även statens intäkter ökar snabbt tack vare växande konjunkturkänsliga intäkter från kapitalvinster och företagsskatter.

Trots de goda tiderna biter sig arbetslösheten fast på rekordnivåer. Det samlade utanförskapet ligger på nivåer som Sverige bara upplevt i spåren efter 1990‑talets bankkris och under depressionsåren på 1930‑talet. Totalt står över 1,5 miljoner människor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden eller arbetar mindre än de skulle kunna. Det finns också allvarliga brister i viktiga välfärdsverksamheter som skola, sjukvård och rättsväsende.

I stället för att använda det reformutrymme som nu finns för att skapa förutsättningar för arbete och ökat företagande fortsätter regeringen på sin inslagna bidragslinje. De tillfälliga intäkterna används till permanenta och varaktiga utgifter. Arbetslösheten döljs i åtgärdsprogram och det öppnas för fortsatt utbyggda bidragssystem.

Moderaternas ekonomiska vårmotion har i stället fokus på att förstärka den jobbpolitik som utvecklats i partiet under senare år. Grunden till denna politik är ett fullt ut finansierat och brett tiopunktsprogram, som bl.a. innehåller stabila statsfinanser, sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, stramare bidrag, lägre kostnader för anställningar, bättre matchning på arbetsmarknaden samt ett bättre företagsklimat.

Moderaternas vårmotion lyfter nu särskilt fram behovet av reformer för entreprenörskap och ökat företagande i Sverige. Här presenteras en rad förslag i form av avskaffad förmögenhetsskatt, förbättrad beskattning för fåmansbolag, förbättrad tillgång till riskkapital, minskat regelkrångel samt reformer för entreprenörskap inom vård, omsorg och utbildning.

Därtill föreslås bl.a. förbättrad konkurslagstiftning, förstärkta innovationssystem, utvecklad entreprenörsutbildning, anpassning av de offentliga trygghetssystemen till entreprenörers särskilda villkor, avskaffad medfinansiering av sjukpenningkostnaden samt insatser för ett starkare forsknings- och innovationsklimat i Sverige.

För att ytterligare förstärka företagens möjligheter att växa och anställa presenteras vid sidan av tidigare förslag om bl.a. nystartsjobb riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna via tjänstejobb och äldrerabatt. För tjänstejobben föreslås att arbetsgivaravgiften, exklusive pensionsavgifterna, helt tas bort. Förslaget skulle om det genomfördes ge klart lägre kostnader för anställningar, öka efterfrågan på arbetskraft och tydligt höja sysselsättningen inom den allt viktigare tjänstesektorn.

Moderaterna är övertygade om att det kommer att bli nödvändigt för en ny regering att sänka skatterna. På lång sikt kommer kostnaderna för att upprätthålla ett skattetryck som hindrar jobb och driver företag ut ur Sverige att växa. Den viktigaste orsaken till att Sverige har högre skatter än många andra länder är kostnaderna för utanförskapet. Möjligheterna att säkra välfärden och sänka skatterna beror på om utanförskapet kan pressas tillbaka. Socialdemokraternas ofta upprepade påståenden om att moderaterna avser att sänka skatterna med 250 miljarder kronor är således inte med verkligheten överensstämmande. Däremot återspeglar siffran 250 miljarder tämligen väl den samlade kostnaden för utanförskapet. I en mening kan man säga att svenskarna varje år betalar 250 miljarder kronor för Socialdemokraternas misslyckande med att bryta utanförskapet.

Vid sidan av en betydande inkomstskattereform och ett företagspaket föreslås satsningar på viktiga välfärdsverksamheter som skolan, vården, omsorgen och rättstryggheten. Detta för att komma till rätta med dagens brister och förbättra såväl kvaliteten, tillgängligheten som valfriheten. Satsningarna möjliggörs genom en politik som sätter arbete, företagsamhet och välfärdsverksamheter framför utbyggda bidragssystem, varför vi också kan föreslå ett starkare sparande än regeringen.

Vi moderater menar att den övergripande utmaningen för den ekonomiska politiken nu måste vara att öka sysselsättningen genom att göra det mer lönsamt att arbeta, driva företag och anställa. Med fler i arbete och fler som anställer kan vi inte bara ge möjligheter för människor som i dag befinner sig i utanförskap eller har svårt att få vardagen att gå ihop. Det ger oss också möjlighet att stärka Sverige ekonomiskt, vilket inte bara kan säkra framtida pensioner utan därtill skapa utrymme för välbehövliga kvalitetsförstärkningar i välfärden.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 7

3 Inledning och översikt 7

4 Regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken 10

4.1 Det ekonomiska läget och effekter av regeringens politik 10

4.2 Regeringens riktlinjer för budgetpolitiken 10

4.2.1 Utvecklingen av de offentliga finanserna 10

4.2.2 Inriktningen på budgetpolitiken 11

4.3 Effekter av regeringens ekonomiska politik 14

5 Jobblös tillväxt i Sverige 15

6 Ett program för ökad sysselsättning 19

6.1 Sysselsättningen växer inte utan jobbprogram 19

6.2 Ett brett program 20

6.3 Betydande sysselsättningseffekter 25

7 Det måste bli mer attraktivt att starta och driva företag 27

7.1 Klimatet för entreprenörer är för dåligt i Sverige 27

7.2 Entreprenören spelar en avgörande roll 31

7.3 Småföretag allt viktigare 35

7.4 Entreprenörsklimat och sysselsättning 36

7.5 En politik för ett bättre entreprenörsklimat 37

7.6 Insolvensrätten för tillväxt och sysselsättning 40

7.6.1 Att misslyckas och få en andra chans 40

7.6.2 Insolvens, kreditmarknaden och ekonomiska brott 41

7.6.3 Insolvensrätt för entreprenörskap och sysselsättning 42

7.6.3.1 Skuldförlåtelse vid personlig konkurs 42

7.6.3.2 Större utdelning för oprioriterade fordringsägare 43

7.6.3.3 Bekämpa ekonomisk brottslighet 44

7.6.3.4 Minska behovet av personlig borgen 45

7.7 Entreprenörsutbildningar 46

7.7.1 Erfarenheter från andra länder 46

7.7.2 Insatser för att stimulera avancerade entreprenörsutbildningar i Sverige 48

7.7.3 Entreprenörskap i hela utbildningssystemet 49

7.8 Förbättrad kapitalbildning och fungerande finansmarknad 50

7.8.1 En uppgift för staten: underlätta finansiering för mindre företag, främst i tidiga skeden 51

7.9 Ökade resurser till forskning kring kvinnors företagande och affärsrådgivning för kvinnor 54

7.10 Färre och bättre regler för ökad sysselsättning 54

7.10.1 Öppna monopolbranscher 56

7.10.2 Särskilt konkurrensbegränsande lagområden 58

7.10.3 Bättre offentlig upphandling 60

7.10.4 Staten måste bli en bättre ägare 61

7.11 Stärk Sveriges forsknings- och innovationsklimat 63

7.11.1 Individens drivkrafter: bevara lärarundantaget 64

7.11.2 Lärosätenas drivkrafter 65

7.11.2.1 Lärosätenas stödstrukturer 65

7.11.3 Frigör ökade resurser till forskning 66

7.11.4 Skapa ett attraktivt investeringsklimat för FoU-intensiv industri 68

7.12 Egenföretagare och socialförsäkringar 68

7.12.1 Socialförsäkringarna är anpassade efter anställda 69

7.12.2 Lägre egenavgift för egenföretagare 69

7.13 Företagsbeskattningen 70

7.14 En modern, effektiv och öppen förvaltning 73

7.14.1 Sverige tappar mark 73

7.14.2 En e-förvaltning för framtiden 74

7.14.3 Elektronisk upphandling för ökad effektivitet och konkurrens 74

7.14.4 Utökad användning av elektronisk fakturering 75

7.14.5 IT i vården 75

7.14.6 Inför en nationell IT-strateg 75

7.14.7 Lyft fram informationssäkerheten som en egen fråga 75

7.15 Globaliseringsråd 76

8 Enklare att anställa 77

8.1 Lägre trösklar för att anställa 77

8.2 Arbetsgivaravgiftssänkningar 77

8.2.1 Arbetsgivaravgiftssänkningar för tjänstejobb 79

8.2.2 Nystartsjobb 82

8.2.3 Äldrerabatt 83

8.3 Skattereduktion för hushållstjänster 85

8.4 En trygg och flexibel arbetsrätt 86

8.4.1 Dagens mångfasetterade arbetsmarknad 87

8.4.2 Tidsbegränsade anställningar på 24 månader 88

8.4.3 Turordningsregler kvarstår 89

8.5 Effektivare matchning genom reformerat AMS 89

8.6 Avskaffa medfinansieringen 91

9 Det måste löna sig bättre att arbeta 92

9.1 En strategi för att det skall löna sig bättre att arbeta 92

9.2 Sänkta inkomstskatter 96

9.2.1 Effekter av inkomstskattereformen 99

9.3 Stramare bidrag 102

9.3.1 Förstärkta kontrollfunktioner ökar sysselsättningen 104

9.3.2 Allvarliga brister i dagens system 105

9.3.3 Öka självriskerna: sänk ersättningen 108

9.4 A-kassan 110

9.4.1 Ersättning, villkor och kontroll i arbetslöshetsförsäkringen 110

9.4.2 Träffsäkra kvalifikationskrav 111

9.4.3 Upprätthåll arbetsvillkoret 112

9.4.4 Ökad egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen 113

9.5 Socialförsäkringar 115

9.5.1 Sjukförsäkringen 115

9.5.1.1 Ersättning 116

9.5.2 Kontroll 117

9.5.3 Rehabilitering 119

9.5.4 Förtidspensionen 120

9.5.5 Hjälp för förtidspensionärer att komma tillbaka till arbetslivet 121

9.5.6 Långsammare avtrappning av bostadstillägg för pensionärer 122

9.5.7 Föräldraförsäkringen 124

10 Äldrepolitik 127

10.1 Omsorgsgaranti och fritt val inom äldreomsorgen 128

10.1.1 Förbättrat anhörigstöd 129

10.2 Höjt bostadstillägg 129

10.3 Stimulera äldre som vill och kan jobba 129

10.4 Öppna möjligheterna för trygghetsboende 130

10.4.1 Sänk reavinstskatten vid försäljning 131

10.4.2 Sänkt skatt för pensionärers trygghetsboende 131

10.4.3 Ta bort service ur bruksvärdet för hyresrätter 132

10.4.4 Utbyggt trygghetsavdrag 132

11 Integrationspolitiken 132

11.1 Misslyckad integration 132

11.1.1 Lärlingsintroduktion 133

11.1.2 Nystartsjobb 133

11.1.3 Åtgärder för att minska socialbidragsberoendet 133

11.1.4 Anonymisera rekryteringsprocessen i offentlig sektor 134

11.1.5 Ökat nyföretagande i utsatta områden 134

11.1.6 Arbetskraftsinvandring 134

12 Moderaternas budgetpolitik 135

12.1 Moderaternas budgetpolitik 135

12.2 Årliga saldomål för 2007–2008 136

12.3 Huvuddragen i Moderaternas budget 137

12.4 Skattesänkningar 138

12.5 Satsningar 142

12.5.1 Kvalitet i skola, högre utbildning och forskning 145

12.5.2 Effektiv brottsbekämpning och stöd till kvinnojourer 148

12.5.3 Kvalitet och valfrihet i vården 150

12.5.4 Bättre infrastruktur 153

12.5.5 Starkare försvar 154

12.6 Besparingar 155

12.6.1 Trafikförsäkringen 157

12.6.2 Bistånd 159

12.6.3 Högkostnadsskydd 160

12.6.4 Myndighetsbesparingar 161

12.6.5 Räntebidrag 161

12.6.6 Studiemedel 162

13 Effekterna av Moderaternas politik 162

13.1 Sysselsättning och välfärd 163

13.1.1 Utbudet av arbetskraft 163

13.2 Sysselsättning 164

13.2.1 Kanske 500 000 fler nya jobb redan på kort sikt 164

13.2.2 Var kommer jobben och vem får dem? 166

13.3 Effekter på längre sikt 168

13.3.1 Budgeteffekter 170

13.4 Effekter på hushållens ekonomi 170

13.4.1 Från bidrag till arbete 171

13.4.2 Arbetslös del av året 171

13.4.3 Från deltid till heltid 172

13.4.4 Mer kvar vid arbete 172

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen godkänner motionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

3 Inledning och översikt

Denna motion väcks i en situation när världskonjunkturen är stark och den inhemska tillväxten är hög. Det finns goda skäl till optimism och den känslan förstärks – åtminstone på kort sikt – av att både finanspolitiken och penningpolitiken är expansiv. Inte minst medverkar olika bidragshöjningar till att under 2006 ge hushållen en större köpkraftsökning än på mycket länge.

Men känslan av optimism omfattas inte av alla. Alltför många svenskar är lämnade utanför; varje vardag är det nära 1,5 miljoner människor som inte går till jobbet eller som arbetar mindre än de skulle vilja. I stora delar av landet står en tredjedel av den vuxna befolkningen utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det är lika många som under den värsta ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

För många enskilda människor i vårt land är detta en katastrof. Arbete ger oss inte bara försörjningsmöjligheter och ett mått av ekonomisk frihet, utan gör oss också delaktiga i en arbetsgemenskap och sätter in oss i ett vidare socialt sammanhang. Långvarig arbetslöshet blir därför förödande. Man exkluderas, tappar självrespekt och förlorar förmågan att påverka sin livssituation.

Också för samhället som helhet blir situationen ohållbar. I dag försörjs mer än en miljon invånare genom olika sociala ersättningar. Varje svensk – från minsta nyfödd baby till äldsta pensionär – betalar mer än 1 000 kronor varje månad bara för att bekosta sjukskrivningarna och förtidspensionerna.

Just nu är den demografiska situationen gynnsam men det förändras snart. Om 40 år kommer vi att vara en miljon fler svenskar men oförändrat många i yrkesverksam ålder. Då är det inte säkert att vi klarar av att betala den välfärd som vi i dag har vant oss vid att ta för given. Därför måste vi bli fler som arbetar och fler som kan och vill arbeta än i dag.

Den socialdemokratiska regeringen har misslyckats. Bara sedan 2002 har Sverige tappat 50 000 industrijobb, fått 60 000 fler arbetslösa och – när regeringens AMS-politik fått fullt genomslag – satt nära 50 000 fler i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sanningen är att näringslivet i dag sysselsätter ungefär lika många människor som för 25 år sedan. Svenska företag investerar oerhörda summor i nya jobb men det är i jobb utomlands, inte i Sverige. Vår allt starkare bytesbalans är ett uttryck för detta förhållande.

Socialdemokraterna påstår att Moderaterna vill sänka skatterna med 250 miljarder kronor. Något sådant förslag har Moderaterna inte presenterat. Däremot återspeglar siffran 250 miljarder kronor de samlade kostnaderna för den offentliga sektorn för utanförskapet. Varje år betalar svenskarna 250 miljarder kronor i skatt för att Socialdemokraterna misslyckats med den fulla sysselsättningen och misslyckats med att bryta utanförskapet.

Regeringens misslyckande gäller dock inte bara alla de uteblivna jobben. Det finns också betydande revor i den grundläggande välfärden. Socialdemokraterna ingick en gång ett sorts kontrakt med svenska folket; om väljarna bara lade sin valsedel rätt och avstod en stor del av sina surt förvärvade inkomster så lovade socialdemokratin att leverera trygghet, en bra utbildning till barnen och en god vård och omsorg på ålderns höst.

Alltfler medborgare upptäcker nu att skatterna betalas men att den utlovade leveransen uteblir. I trygghetens Sverige är var fjärde kvinna rädd att gå ut när det är mörkt. De flesta brott anmäls inte och av dem som anmäls klarar polisen upp bara var åttonde våldtäkt och vart tolfte personrån. I skolan får varje år 27 000 elever underkänt i ett eller flera ämnen. Alltför många elever mobbas och kränks av kamrater utan att någon lärare eller annan vuxen förmår ingripa. Alltfler gamla och sjuka möts av vårdköer, när de efter ett långt och strävsamt yrkesliv behöver få del av den vård som de en gång utlovades och betalat.

Vår uppfattning är att Socialdemokraterna har övergivit den arbetslinje som man en gång stod för. Just den arbetslinjen vill vi moderater återupprätta – både för de enskildas och för hela samhällets skull. Det är den ambitionen som vi tydliggör med påståendet att vi är det nya arbetarpartiet. Hela vår politik är nämligen inriktad på att bryta det stora utanförskapet och hjälpa människor tillbaka in i arbetsliv och samhällsgemenskap, medan Socialdemokraterna främst värnar bidragssystemen.

Den här motsättningen kommer till uttryck på många sätt. Ett tydligt exempel är det s.k. friåret. I en situation när vi behöver få fler i arbete används skattepengar i stället till att förmå människor att inte arbeta. För ett år sedan (VÅP 2005) gick det t.o.m. så långt att riksdagen tvingades senarelägga 2 000 friårsplatser. Anledningen var att arbetsförmedlingarna fick ägna så mycket tid och resurser åt att förmedla ledighet att man inte hann förmedla några jobb.

Ett annat exempel som tydliggör skillnaden i synsätt är höjningen av inkomsttaket i sjukförsäkringen från 7,5 till 10 basbelopp. Medan Alliansen satsar på att sänka skatten på arbete för den som jobbar och tjänar 15 000 kronor i månaden så satsar Socialdemokraterna på att ge tusentals kronor mer till den som tjänar 30 000 kronor och inte jobbar.

Motsättningen mellan moderater och socialdemokrater gäller inte bara synen på arbete utan också synen på välfärden. När Socialdemokraterna kramar bidragssystemen sker det på bekostnad av den offentliga välfärdens kärna – de statliga och kommunala insatserna för rättsväsende, skola, sjukvård och omsorg.

Det är sant att Moderaterna i denna motion föreslår besparingar i sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och förtidspension. Men det är också sant att vi på tre år vill satsa 25 miljarder kronor mer än regeringen på den grundläggande välfärden. Av det fördelar sig ungefär 10 miljarder på vård och omsorg, 10 miljarder på skola, utbildning och forskning samt 5 miljarder på rättstrygghet. När Socialdemokraterna satsar på bidragen så satsar Moderaterna på verksamheten – och på att få folk tillbaka i arbete.

För att förverkliga vår vision har vi tillsammans med övriga borgerliga partier format Allians för Sverige. Redan i höstas angav vi grunderna för en kommande regerings ekonomiska politik. Den vilar på tre grundpelare.

För det första måste det löna sig bättre att arbeta. Vi föreslår stora skattesänkningar på arbete genom ett särskilt s.k. jobbavdrag. Skattesänkningarna riktas framför allt mot låg- och medelinkomsttagare. Där är de samlade marginaleffekterna av olika skatte- och bidragsregler som störst och där kan arbetsutbudet öka som mest. Skattesänkningen handlar om inemot en tusenlapp för en undersköterska, dagbarnvårdare eller butiksanställd. Vi vill också reformera sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det måste bli mer lönsamt att arbeta och mindre lönsamt att inte arbeta.

För det andra måste det bli enklare att anställa. Genom sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstejobb och nystartsjobb för företag som anställer arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionärer sänks trösklarna till arbetsmarknaden. Genom en reformerad arbetsmarknadspolitik förbättras matchningen mellan arbetssökande och företag.

För det tredje måste det blir mer attraktivt att vara företagare. Redan i höstas lade Alliansen därför ett paket om 14 miljarder kronor i syfte att göra det både lättare att starta och driva företag och mer attraktivt att anställa ny arbetskraft. Den senaste tioårsperioden har antalet företagare sjunkit med 10 procent i Sverige och den utvecklingen måste nu brytas.

Sedan vårpropositionen 2004 har vi moderater noga arbetat igenom och utvecklat vår ekonomiska politik. I tidigare budget- och vårbudgetmotioner har vi successivt och systematiskt behandlat skattepolitiken, socialförsäkringarna, arbetsmarknadspolitiken och integrationsfrågorna. Det har funnits en tyngdpunkt på förslag som syftar till att öka arbetsutbudet, vilket är ett grundläggande och långsiktigt problem.

På kort sikt måste naturligtvis ett ökat arbetsutbud också mötas med en ökad efterfrågan på arbetskraft. Denna vårbudgetmotion fokuserar därför just på reformer som syftar till att underlätta för nya företag att bildas, växa och anställa. Det handlar inte primärt om att förbättra villkoren för den storföretagsamhet med vilken socialdemokratin alltid haft goda förbindelser utan om att skapa en kreativ miljö för entreprenörskap. Det finns gott om goda idéer i Sverige men alltför få av dem omsätts i företagande inom landet. Med Moderaternas och Alliansens politik kan detta förhållande nu ändras.

4 Regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

4.1 Det ekonomiska läget och effekter av regeringens politik

Sverige befinner sig i en ur flera stycken ovanlig konjunkturuppgång. Tillväxten är god, produktiviteten stiger, utrikeshandeln visar betydande överskott och investeringarna har ökat. Statens finanser stärks tack vare växande och konjunkturkänsliga intäkter från kapitalvinster och företagsskatter. Det som skiljer ut denna konjunkturåterhämtning från andra är att sysselsättningsökningen är långsam, att arbetslösheten fastnar på rekordnivåer och att det samlade utanförskapet ligger på nivåer som Sverige bara upplevt i spåren efter 1990-talets bankkris och under depressionsåren på 1930-talet.

Det är mot denna bakgrund anmärkningsvärt att regeringen står utan en jobbpolitik och förefaller sakna ambitioner när det gäller att presentera en samlad strategi som kan leda till en varaktig höjning av sysselsättningen. Sällan har en regering stått mer tomhänt eller uppvisat större handfallenhet när det gäller att hantera Sveriges långsiktiga problem.

4.2 Regeringens riktlinjer för budgetpolitiken

4.2.1 Utvecklingen av de offentliga finanserna

I förhållande till budgetpropositionen (prop. 2005/06:1) har saldot i statens finanser förbättrats med ca 35 miljarder kronor för 2006, och prognoserna tyder på en saldoförstärkning på 30 miljarder kronor för 2007. För 2006 beror 25 miljarder kronor av inkomstförbättringen till skatter på kapital, där företagsskatter svarar för ca 10 miljarder kronor av förbättringen. Även utdelningar från statliga företag har ökat kraftigt under 2006. En betydande del av förbättringen av statsfinanserna är att betrakta som tillfällig.

Statsfinanserna förstärks, men inte till följd av att konjunkturuppgången leder till att de offentliga utgifterna utvecklas gynnsamt. Det är t.o.m. så att utgifterna för arbetslöshetsersättningen revideras upp, eftersom budgetpropositionen innehöll en alltför optimistisk prognos för arbetsmarknadsutvecklingen.

Trots att regeringen vidtagit åtgärder – t.ex. att Försäkringskassan omvandlats till enhetsmyndighet, att sjukskrivningsprocessen stramats upp och att arbetsgivarnas ansvar utvidgats – kommer inte regeringens mål att halvera sjukfrånvaron till 2008 att nås. Ekonomistyrningsverket (ESV) varnar också för att minskningstakten av sjukfrånvaron har stannat upp (se diagram 4.1). De senaste månaderna har utfallet t.o.m. blivit högre än ESV beräknat.1 ESV menar att detta till stor del beror på att en något lägre arbetslöshet, vilket också varit det historiska mönstret, medfört ökad sjukfrånvaro. I ett längre perspektiv är det också oroande att andelen unga förtidspensionärer, i åldern 35–49 år, har ökat kraftigt under senare år. Enligt ESV kommer därför utgifterna att ligga kvar på en ”mycket hög nivå under en lång tid” (ESV 2006, 15).

Diagram 4.1 Sjukpenningdagar 2002–2009, procentuell förändring från motsvarande månad föregående år

Image: MOT_200506_Fi_8-1.png

Källa: ESV 2006:1.

4.2.2 Inriktningen på budgetpolitiken

Det finns starka skäl att rikta kritik mot regeringens budgetpolitik. Trots att tillväxten är stark och resursutnyttjandet ökar har politiken förts i en mer expansiv riktning mellan 2005 och 2006. Enligt Konjunkturinstitutet (KI) har regeringens åtgärder bidragit till att försvaga de offentliga finanserna med ca 0,6 procent av BNP under 2006.

Tabell 4.1 Regeringens förslag till nya utgifter i vårpropositionen

Miljarder kronor

2006

2007

2008

Takbegänsade utgifter

Asylmottagande

1,4

1,6

1,5

Integration

0,0

0,8

0,8

Tandvård

0,5

1,7

Äldreplan

0,6

1,6

1,8

Vaccin

0,2

Ungdomsprogram

0,1

0,3

0,3

Höjt tak i tillfällig föräldrapenning

0,2

0,4

0,4

Ökade arbetsmarknadsåtgärder

2,0

2,0

Omprioritering från anställningsstöd till åtgärder

1,1

Slopat finansieringsstöd vid arbetspraktik

0,4

0,3

Lönebidrag

0,1

0,3

Höjt studiebidrag

0,5

0,9

0,9

Folkbildning

0,4

0,4

Landsbygdsprogram

0,7

0,8

Almi m.m.

0,2

0,2

Övrigt

1,2

1,2

1,5

Summa reformer

5,8

11,7

12,3

Utgifter via skattekreditering

Anställningsstöd

–1,3

Konvertering av oljeuppvärmning

0,3

0,0

–0,1

Energieffektivitet i offentliga lokaler

0,5

0,5

Stöd till forskning i SME

–0,2

–0,2

Övrigt

0,1

0,1

Summa skattekreditering

–1,0

0,3

0,3

Nettoförsvagning av offentliga finanser

4,8

12,0

12,6

Källa: Prop. 2005/2006:100, 147 f.

En ännu allvarligare invändning mot inriktningen av budgetpolitiken är att regeringen presenterar omfattande reformer utan att vidta åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt eller leder till att fler kommer i arbete.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna byggs ut i ett läge där resursutnyttjandet ökar. Vi vet, inte minst från AMS utvärderingar, att de arbetslösa som befinner sig i åtgärder ägnar väsentligt mindre tid åt att söka arbeten och söker väsentligt färre lediga platser än de som är öppet arbetslösa.

Regeringen gör nu bedömningen att budgeteringsmarginalen för 2007 och 2008 uppgår till 10 respektive 16 miljarder kronor. Det finns en påtaglig risk för att Socialdemokraterna kommer att presentera mycket omfattande vallöften. Det kan vara värt att dra sig till minnes att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade vallöften som resulterade i det s.k. 121-punktsprogrammet som sammantaget försvagade de offentliga finanserna med 60–70 miljarder kronor.

Redan nu har Vänsterpartiet presenterat ett valmanifest som innehåller mycket omfattande försvagningar av de offentliga utgifterna. Inte minst gäller detta förslaget om att utvidga antalet offentligt anställda med 200 000 personer, att införa lagstadgad arbetstidsförkortning och att höja taken i a‑kassan.

Även Miljöpartiet har presenterat ett valmanifest som innehåller betydande försvagningar av de offentliga finanserna. Skarpa utgiftsförslag kombineras med få och ogenomförbara förstärkningar. Bland förslagen märks en satsning på 40 000 nya jobb i offentlig sektor. Ambitionerna är lägre satta än hos Vänsterpartiet men bedöms kosta i storleksordningen 15 miljarder kronor. Andra förslag är att man vill utvidga möjligheten att slippa arbeta genom att likt Vänsterpartiet införa sex timmars arbetsdag samt bygga ut friåret, en åtgärd som arbetsförmedlingarna har betydande problem att genomföra redan i dagsläget. Därtill vill man förlänga föräldraförsäkringen, en förlängning som riskerar att förstärka en redan stark kvinnofälla och därmed bidra till växande inkomstskillnader mellan könen. Miljöpartiet vill således avsätta betydande resurser för att betala folk för att jobba mindre i en situation där alltfler kommer att behövas på arbetsmarknaden. Särskilt kvinnor skall stanna hemma mer. I tabell 4.2 redovisas de förslag som är beräkningsbara.

Tabell 4.2 Vissa budgetförsvagningar i Vänsterpartiet och Miljöpartiets valmanifest, miljarder kronor

(v)

(mp)

Ökat antal offentligt anställda

73

15

Arbetstidsförkortning

25

25

Sänkta arbetsgivaravgifter

-

1

Friår

-

2

Arbetslöshetsförsäkring

7

-

Trängselskatter i storstäder

-

6

Föräldraförsäkringen

1

7

Garantipension

-

1

Tandvårdsreform

12

2

Studiemedel/bidrag

2

5

Bostadsbidrag och bostadstillägg

1

-

Regionalpolitik

1

-

Kultur

-

1

Summa

122

65

Källa: RUT Dnr 2006:47, miljöpartiets valplattform och egna beräkningar.

4.3 Effekter av regeringens ekonomiska politik

Regeringen anger att dess politik kommer att medföra ökad sysselsättning och aktivitet motsvarande 60 000–65 000 personer. Det finns en risk att detta kommer att visa sig vara en överdrift.

På kort sikt finns det skäl att anta att det sker en marginell förbättring av arbetsmarknadsstatistiken främst till följd av att regeringen utökar antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder med fler plusjobb. Den kortsiktiga förbättringen kommer emellertid förhållandevis snabbt att vändas till det motsatta. Snart kommer framför allt generösare bidrag, men också det faktum att alltfler får sämre förutsättningar att återvända till jobb, åter att försvaga arbetsmarknaden och öka frånvaron.

De plusjobb som regeringen föreslår skall vara arbeten som annars inte skulle utföras och som man i normala fall inte är beredd att betala för, dvs. i praktiken sysselsättning som endast i ringa utsträckning ger yrkeserfarenhet som ökar anställningsbarheten framöver. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är riktade mot offentlig sektor är ofta förenade med betydande undanträngningseffekter. En rimlig bedömning är att undanträngningen uppgår till 70–75 procent. Detta innebär att effekterna av regeringens politik i bästa fall uppgår till 15 000 personer. En förbättring därutöver beror främst på konjunkturen och den expansiva penningpolitiken.

Statsminister Göran Persson har, precis som Vänsterpartiet, föreslagit att taket i arbetslöshetsförsäkringen skall höjas. Höjda tak i sjukförsäkringen och a-kassan och fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att höja arbetslösheten, minska sysselsättningen och således öka utanförskapet.

Den högre arbetslösheten som ökad generositet i olika försäkringssystem ger upphov till är strukturell, inte konjunkturell, till sin karaktär. Regeringens politik medför således att ekonomins funktionssätt försämras och att den långsiktiga arbetslöshetsnivån stiger.

Sammantaget innebär regeringens förslag en statisk förbättring av sysselsättningen motsvarande ca 15 000 personer. Redan på sikt medför emellertid politiken en försvagning. På längre sikt förstärks nedgången (se tabell 4.3).

Tabell 4.3 Dynamiska effekter av regeringens politik

Sysselsättning, kort sikt

Sysselsättning, lång sikt

Arbetslöshet, lång sikt, p.e.

Offentligt sparande, mdkr

Sämre sparande

–6 000

Sjukförsäkring

–6 000

–19 000

Summa denna budget

–6 000

–25 000

Arbetslöshetsförsäkring

–25 000

–34 000

Summa inkl. visioner

–31 000

–59 000

0,3

–29

Källa: Egna beräkningar.

5 Jobblös tillväxt i Sverige

Sysselsättningen i näringslivet har inte ökat sedan 1970. Åren under 1970- och 1980‑talen dominerades av en snabb utbyggnad av den offentliga sektorn, vilket bidrog till att den svaga utvecklingen i näringslivet inte slog igenom i arbetslöshet. Under 1990-talet har den svaga utvecklingen i näringslivet inte kompenserats av nyanställningar i offentlig sektor. Således har arbetslösheten ökat. Sverige är ett av de industriländer som upplevt den svagaste sysselsättningsutvecklingen de senaste decennierna. Av alla jämförbara OECD-länder är det bara Finland som har upplevt en sämre utveckling av sysselsättningen än Sverige, se diagram 5.1.

Diagram 5.1 Sysselsättningstillväxten i näringslivet i Sverige och vissa OECD‑länder

Image: MOT_200506_Fi_8-2.emfSysselsättningsutvecklingen har varit svag trots att tillväxten varit stark de senaste åren. Företagsklimatet för stora och väletablerade företag är på många sätt gynnsamt i Sverige.2 Arbetskraften är bättre utbildad än i de flesta industriländer. Andelen som arbetar med kvalificerade arbeten är hög. Satsningarna på forskning, inte minst inom näringslivet, är omfattande och många forskare arbetar i privat sektor. Kvaliteten på den offentligt finansierade forskningen är god.

Näringslivet är exportorienterat och har klarat sig väl i en hård internationell konkurrens. Svenska företag har visat en stor förmåga att ta till sig ny teknik. Inte minst har informationstekniken (IT) slagit igenom på bred front i samhället.

Sverige är ett frihandelsorienterat land, vilket har förstärkts genom EU-medlemskapet. Det legala systemet anses av vissa bedömare tillhöra de mest tillväxtvänliga i världen.3 Ytterligare en faktor som påverkar företagsklimatet är att varu- och tjänstemarknader är mindre reglerade och präglas av en högre grad av konkurrens än i många OECD-länder.4 Ny konkurrenslag, avregleringen av sektorer som finansiella marknader, tågtransporter, post- och telekommunikation och försäljningar av statliga företag har bidragit till att Sverige tillhör de länder där konkurrensen ökat de senaste decennierna.5 Reformtakten har dock avtagit, vilket bl.a. IMF påpekat.6

Att strukturåtgärder genomförts, kanske framför allt som en del av krishanteringen under 1990-talet, har bidragit till att förbättra företagsklimatet och det har i sin tur medfört att ekonomins funktionssätt förbättrats. Under framför allt andra halvan av 1980-talet halkade Sverige efter andra industriländer när det gällde produktivitetstillväxten. Under andra halvan av 1990-talet har den utvecklingen reverserats. Därmed har också tillväxten tagit fart i Sverige.

Trots en högre produktivitetstillväxt har inte sysselsättningen tagit fart. Trots att tillväxten varit god står mer än 1,5 miljon svenskar utanför arbetsmarknaden eller har en svagare arbetsmarknadsförankring än de skulle önska (se tabell 5.1). Trots att tio år har gått sedan 1990‑talskrisen är utanförskapet lika omfattande. Inte sedan depressionsåren har så många människor saknat reguljär sysselsättning som i dag.

Tabell 5.1 Utanförskapet, arbetsmarknads- och sjukdata, avrundade tal

Mars 2006

Öppet arbetslösa enl. AKU

246 000

AMS-åtgärder

144 000

Latent arbetssökande

196 000

varav heltidsstuderande som sökt arbete

110 000

Undersysselsatta

270 000

Personer med sjukpeng (inkl. rehabpeng)

261 000

Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning

554 800

Summa utanförskap:

1 700 000

Källor: Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Vid sidan av de 250 000 som är öppet arbetslösa är det ca 140 000 personer som deltar i olika AMS-program. Till dessa kommer ca 200 000 personer som är latent arbetssökande. Det är personer som saknar arbete, betraktar sig som arbetslösa och som i många fall uppbär a-kassa, men som inte aktivt sökt arbete den senaste månaden. Nästan 270 000 personer som deltidsarbetar både kan och vill arbeta mera. Trots uppbromsningen av sjukskrivningarna är över 250 000 personer sjukskrivna och ca 550 000 personer förtidspensionerade. Hur många av dessa som skulle kunna arbeta om arbetsmarknaden fungerade väl är en öppen fråga, men det är helt klart att många av dem som är sjukskrivna eller förtidspensionerade skulle kunna jobba på en bättre fungerande arbetsmarknad.

För unga människor är situationen ännu mer problematisk. Uppemot 300 000 personer i åldern 16–24 år står utanför arbetsmarknaden eller arbetar mindre än de skulle önska. Unga människors utanförskap riskerar, inte minst eftersom det sker en uppgång bland förtidspensionärerna, att leda till ett livslångt utanförskap.

Tabell 5.2 Ungdomar i utanförskap, 16–24 år, arbetsmarknads- och sjukdata, avrundade tal

Mars 2006

Öppet arbetslösa enl. AKU

58 000

Åtgärder 18–24 år enl. AMS

29 000

Latent arbetssökande

115 000

varav heltidsstuderande som sökt arbete

71 000

Undersysselsatta

65 000

Personer med sjukpeng

7 000

Personer med aktivitetsersättning

24 000

Summa utanförskap:

298 000

Källor: Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Problemen i Sverige blir också tydliga vid en internationell jämförelse. Nutek har konstaterat att utvecklingen i Sverige varit sämre än i övriga industriländer även om jämförelsen sker mellan regioner och branscher.7 I nästan alla branscher har sysselsättningen utvecklats sämre och inte ens de snabbast växande branscherna i Sverige klarar sig bra vid en internationell jämförelse. Det är t.o.m. så att de regioner som haft den bästa sysselsättningsutvecklingen klarar sig dåligt i förhållande till utvecklingen i omvärlden. Endast Stockholmsregionen når upp till genomsnittet för EU‑15.

Tidigare hade Sverige lägre arbetslöshet än många andra industriländer; så är emellertid inte längre fallet. I dag har många små öppna jämförbara ekonomier lägre arbetslöshet än Sverige, vilket också framgår av diagram 5.2. Länder som Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Österrike, Schweiz, Irland, Nya Zeeland och Nederländerna har och har haft en bättre utveckling av arbetslösheten än Sverige när jämförbara mått, t.ex. OECD:s standardiserade arbetslöshetsmått, används för bedömningen.

Diagram 5.2 Arbetslösheten i vissa industriländer

Image: MOT_200506_Fi_8-3.emfVår tes är att framför allt två faktorer förklarar den svaga sysselsättningsutvecklingen. För det första föreligger det allvarliga strukturproblem som gör att arbetsmarknaden inte fungerar väl och att jämviktsarbetslösheten är hög. Alltför höga skatter, alltför generösa bidragssystem, ineffektiv arbetsmarknadspolitik och alltför höga arbetsgivaravgifter i vissa sektorer gör att utbudet och efterfrågan på arbetskraft blir för låg och att matchningen på arbetsmarknaden fungerar illa. Det lönar sig helt enkelt för dåligt att arbete och det är för dyrt att anställa. För det andra är entreprenörsklimatet i den svenska ekonomin för dåligt. Det är för få som vill starta företag och det är för få företag som vill växa snabbt. Det är helt enkelt inte tillräckligt attraktivt att vara entreprenör.

Det program som presenteras i denna motion innehåller en bred reformagenda som syftar till att:

  1. det måste löna sig bättre att arbeta,

  1. det måste bli enklare att anställa och

  1. det måste bli mer attraktivt att starta och driva företag.

I denna motion kommer vi att redovisa ett utvecklingsarbete som bedrivits det senaste året för att ytterligare förstärka jobbprogrammet. I kapitel 7Det måste bli mer attraktivt att starta och driva företag” redovisas en rad nya förslag, bl.a. en förändrad konkurslagstiftning, en förbättrad entreprenörsutbildning, åtgärder för ett bättre innovationsklimat, ökad konkurrens genom färre och bättre regleringar och flera förslag för att förbättra entreprenörsklimatet genom större trygghet för företagare.

I kapitel 8Enklare att anställa” redovisar vi nya åtgärder för att underlätta en snabb sysselsättningsökning, bl.a. genom att arbetsgivaravgifterna avskaffas för tjänstejobb, såsom restauranger, reparationer av hushållsmaskiner, frisering, bilreparationer och persontransporter.

I kapitel 9Det måste löna sig bättre att arbeta” presenteras vår politik för att sänka skatterna och strama åt bidragssystemen. I kapitel 6Ett program för ökad sysselsättning” kommer vi att redovisa den strategiska utgångspunkten för Moderaternas och Alliansens jobbprogram.

6 Ett program för ökad sysselsättning

6.1 Sysselsättningen växer inte utan jobbprogram

Det finns flera faktorer som förklarar varför sysselsättningsutvecklingen har varit en besvikelse. Ekonomisk forskning lär oss att ekonomins funktionssätt är avgörande för den långsiktiga produktivitetstillväxten. I länder med demokrati och lagstyre, där den allmänna moralen ger en god grund för näringslivet, där det lönar sig att starta och driva företag och den privata äganderätten definieras och upprätthålls effektivt i rättssystemet, där fri prissättning råder och konkurrensen på varu- och produktmarknader är stark, där utbildningssystem, lönesättning och skatter bidrar till en välutbildad befolkning och där ny teknik utvecklas och tas till vara på ett effektivt sätt där växer välståndet. Lika viktigt är det med en frihandelsorienterad politik och en väl utbyggd infrastruktur.8

Att tillväxten ökar betyder emellertid inte nödvändigtvis att sysselsättningen ökar. I en mening är det tvärtom: I takt med att vi blir rikare efterfrågar vi mera fritid och industrialiseringen har möjliggjort en kraftig minskning av antalet arbetade timmar. Det utanförskap som växt fram i framför allt Europa under 1970- och 1980-talen är emellertid inte uttryck för välstånd, utan ett uttryck för växande klyftor i samhället. Sverige är kanske det industriland som drabbats hårdast av en svag sysselsättningsutveckling, men i många länder i Europa har utvecklingen de senaste decennierna präglats av god produktivitetstillväxt och växande utanförskap. Ekonomerna har talat om jobblös tillväxt. Välståndet stiger, men stora grupper ställs utanför samhället eftersom de inte har en fast förankring på arbetsmarknaden.

Ekonomisk forskning lär oss att produktiviteten är avgörande för hur hög tillväxten blir, men att arbetsmarknadens funktionssätt avgör hur många jobb tillväxten leder till.9 Hur många som sysselsätts beror på företagens efterfrågan på arbetskraft, hushållens utbud av arbete och hur väl arbetsmarknaden matchar företagens och hushållens önskemål.

Efterfrågan på arbetskraft beror på en rad faktorer som påverkar kostnaderna att anställa:

  • produktivitetstillväxten,

  • den samlade skattekilen (inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms) och

  • graden av konkurrens på varumarknaderna.

Lönesättningen och arbetsmarknadens funktionssätt påverkas bl.a. av

  • ersättningen i a‑kassan,

  • löneförhandlingsmodell,

  • inriktningen på arbetsmarknadspolitiken och

  • den samlade skattekilen som belastar arbete.

Hushållens utbud av arbetskraft påverkas bl.a. av hur lönsamt det är att arbeta relativt att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om det inte lönar sig att arbeta på grund av utformningen av skatte- och bidragssystemen påverkar detta arbetsutbudet direkt, men det försämrar också arbetsmarknadens funktionssätt och dämpar indirekt företagens efterfrågan på arbetskraft.

Att sysselsättningen i Sverige har varit svag och att utanförskapet är utbrett är en följd av att skatter, bidrag och inriktningen på arbetsmarknadspolitiken utformats på ett sätt som inte är förenligt med låg arbetslöshet och hög sysselsättning.

6.2 Ett brett program

Ett program för ökad sysselsättning måste vara brett för att förmå att förbättra ekonomins funktionssätt och produktionsförmåga.10 Det måste inkludera åtgärder för att öka utbudet på arbetskraft, samtidigt som det måste skapas förutsättningar för företagen att öka sin efterfrågan på arbetskraft. Ett brett program har också förutsättningar att få en större effekt på sysselsättningen, eftersom de olika åtgärderna kompletterar och förstärker varandra. Åtgärder som ökar efterfrågan på arbetskraft, utan att förstärka utbudet, tenderar att leda till stigande arbetskostnader, vilket begränsar sysselsättningseffekten. Åtgärder för att öka utbudet som inte kompletteras med förslag som gör det lättare att lämna arbetslöshet riskerar att få ett fördröjt genomslag och olämpliga fördelningspolitiska effekter.

Moderaterna föreslår därför ett brett 10-punktsprogram för att öka sysselsättningen.

  1. Stabila statsfinanser och priser: Moderaterna anser att ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande som i genomsnitt motsvarar 2 procent av BNP skall upprätthållas så att den offentliga skuldsättningen kan reduceras. I goda tider har vi råd att spara i ladorna för tuffare tider. En omfattande offentlig upplåning riskerar att medföra en belastning på sparandet som påverkar investeringarna och sysselsättningen negativt. Stora underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande och en hög skuldsättning undergräver förutsättningarna för att upprätthålla prisstabilitet och ökar riskerna för finansiella kriser. Stabila statsfinanser och prisstabilitet är därför en förutsättning för varje program för ökad sysselsättning.

  1. Sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare: Ett jobbavdrag mot förvärvsinkomster skall införas. Förslaget minskar i första hand tröskeleffekten vid inträde på arbetsmarknaden och reducerar också marginaleffekterna. Moderaterna och Alliansen föreslår också ett förstärkt, fördubblat, jobbavdrag för dem som väljer att arbeta efter 65 år fyllda.

  1. Stramare bidrag: Ersättningen i sjukpenningen, förtidspensionen och föräldraförsäkringen sänks och kontrollen skärps. Vi vill att a-kassans roll som omställningsförsäkring tydliggörs genom att ersättningen sänks och villkoren stramas upp. Kopplingen mellan arbetslösheten och lönebildningen tydliggörs genom att skattesubventionen av arbetslöshetsförsäkringarna reduceras och ersätts med avgifter baserade på arbetslösheten inom respektive kassaområde.

  1. Lägre kostnader att anställa: Genom sänkta arbetsgivaravgifter för företag som anställer arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller nyanlända invandrare, sänks trösklarna till arbetsmarknaden. Vi avskaffar också arbetsgivaravgifterna för personer som är 65 år eller äldre för att underlätta för fler att stanna kvar i arbetslivet. Vi föreslår också att arbetsgivaravgifterna avskaffas för vissa tjänstejobb för att stimulera sysselsättningen. Genom att möjligheter också införs att anställa på tidsbegränsade kontrakt upp till två år kommer fler företag att våga anställa.

  1. Bättre matchning på arbetsmarknaden: AMS måste reformeras och avpolitiseras för att säkerställa att arbetsmarknadspolitiken inriktas på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Genom att AMS får en mer självständig ställning, tydligare mål, större möjligheter att prioritera mellan olika åtgärder och en enhetlig myndighetsorganisation kan matchningen förbättras. Arbetsmarknadspolitiken måste också inriktas mer på åtgärder som leder till permanenta anställningar i näringslivet.

  1. Kunskaps- och kompetenssatsning: En bred satsning på kunskap i skolan genomförs, bl.a. genom betyg i lägre klasser, förstärkt utvärdering genom fler och tidigare nationella prov, en satsning på NO- och matematikämnena, en lärarmiljard för att underlätta för lärare att fördjupa sina kunskaper, bättre utvärdering av skolorna och skärpt konkurrens genom tydligare rättigheter för friskolorna, kombinerat med ett betydande resurstillskott till forskningen.

  1. Bättre företagsklimat: Genom bl.a. avskaffad förmögenhetsskatt, lägre beskattning av fåmansbolag, riskkapitalavdrag, jobbavdrag för näringsinkomster, uppskjuten reavinstbeskattning och skattereduktion för hushållstjänster och slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänstejobb förbättras skatteklimatet för de företag som vill växa och anställa. Skärpt konkurrens, bl.a. genom hårdare krav vid offentlig upphandling och bättre kontroll av kartellbildningar, bidrar till stigande sysselsättning. Minskad regelbörda, bl.a. genom förändringar av plan- och bygglagen och miljöbalken, verkar i samma riktning. Vi utvecklar i denna motion en rad nya åtgärder för att förbättra företagsklimatet med särskild tonvikt på små och snabbväxande företag. Vi föreslår bl.a. en förändrad konkurslagstiftning, förbättrad entreprenörsutbildning, förstärker incitamenten för att forskning och utveckling skall omsättas i produktion i Sverige och underlättar riskkapitalförsörjningen.

  1. Integrationspolitik: En rad åtgärder, bl.a. nystartsjobb, lärlingsintroduktion, jobbgaranti och arbetskrav i socialtjänstlagen, skärpt diskrimineringslagstiftning, försök med anonymiserade jobbansökningar och yrkesprov för att underlätta validering av kompetens, förbättrar förutsättningarna för sysselsättning för invandrare.

  1. Ökad valfrihet och högre kvalitet i välfärden: Sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen domineras i dag av offentlig produktion. Genom att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för olika producenter öppnas nya områden för företagare och entreprenörskap. Då förbättras förutsättningarna för ökad sysselsättning. Vi tillför också resurser till sjukvården, bl.a. genom en kvalitetssatsning och en vårdgaranti. Sammantaget får kommuner och landsting ökade resurser med över 12 miljarder kronor mer över tre år än i regeringens budgetproposition. Det bidrar både till att säkra kvaliteten i välfärden och till att öka sysselsättningen.

  1. Familjepolitik för både barn och arbete: Vi föreslår en särskild jämställdhetspremie, ett extra jobbavdrag som utgår till föräldern med den lägsta inkomsten i ett hushåll när den andra föräldern är föräldraledig. Genom avgiftsfri pedagogisk förskola kommer avgifterna inom barnomsorgen att sjunka med ca 30 procent. Båda dessa förslag kommer att bidra till att stärka kvinnors arbetsmarknadsförankring och motverka löneskillnader. Vi föreslår skattereduktion för hushållstjänster och större valfrihet i barnomsorgen. Därmed förbättras förutsättningarna för väl fungerande familjer, med såväl bättre möjligheter att ta hand om barnen som bättre förutsättningar för både mamman och pappan att arbeta eller driva företag. Förslagen kommer att bidra till att kvinnor får en starkare arbetsmarknadsförankring, minska löneskillnader, motverka bidragsberoende och öka sysselsättningen.

Den samlade effekten av detta program, se kapitel 13 ”Effekterna av Moderaternas politik”, är att produktionsförmågan förbättras avsevärt. Sysselsättningsmekanismerna i 10-punktsprogramet kan sammanfattas i fem punkter:

  • Marginal- och tröskeleffekterna sänks genom en kombination av lägre skatter genom jobbavdrag och tydligare jobbincitament vid sjukdom och förtidspension och jobbavdrag vid föräldraledighet, vilket ökar sysselsättningen genom ökat arbetsutbud, förbättrad lönebildning och minskad inflationsbenägenhet.

  • Matchningen mellan arbetssökande och lediga platser förbättras genom förslagen om att reformera AMS och att strama upp kontrollen inom a‑kassan och andra inkomstförsäkringar. Genom AMS-reformerna reduceras kostnaderna att söka arbete samtidigt som kontrollen gör det mer kostsamt att inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Därigenom förbättras lönesättningen på arbetsmarknaden, vilket också bidrar till att öka företagens efterfrågan på arbetskraft.

  • Produktiviteten ökar genom förslagen om sänkta marginaleffekter, ökad utbildningspremie, satsningen på kunskap i skolan, förbättringarna av företagsklimatet och investeringar i infrastruktur. På kort sikt leder det till att arbetskraftskostnaderna per producerad enhet minskar utan att lönerna sjunker och att företagens efterfrågan på arbetskraft förstärks. På längre sikt stärks inkomsten och utbudet av arbetskraft och efterfrågan på varor och tjänster.

  • Kostnaderna för att anställa reduceras såväl genom förslagen om sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstejobb, äldre och i nystartsjobb som genom vidgade möjligheter till korttidsanställningar, vilket ökar sysselsättningen genom att företagens efterfrågan på arbetskraft och viljan att anställa stärks. På sikt stiger reallönen och därmed utbudet av arbetskraft och efterfrågan på varor och tjänster.

  • Konkurrensen på olika varumarknader förstärks, vilket ökar sysselsättningen genom att företagens efterfrågan på arbetskraft ökar. När konkurrensen skärps tillkommer nya producenter som efterfrågar arbetskraft och därtill bidrar sjunkande monopolvinster till lägre priser och därmed högre reallöner.

Fem skäl talar för att 10-punktsprogrammet kommer att få ett tydligt genomslag på sysselsättningen.

För det första är programmet fullt ut finansierat och permanent. Tillfälliga åtgärder som, i likhet med regeringens förslag, inte är fullt finansierade får ett mer begränsat genomslag på grund av att hushåll, företag och kommuner fattar sina beslut på basis av förväntningar om framtida inkomster och jämnar ut konsumtionen mellan olika tidsperioder. Ofinansierade förslag tenderar att leda till att hushållen ökar sitt sparande snarare än konsumtionen.

För det andra har förslagen strukturell inriktning. 10-punktsprogrammet syftar till att varaktigt öka produktionsförmågan i ekonomin. Eftersom hushållen anpassar sin konsumtion till förväntningar om den långsiktiga inkomstutvecklingen bör en strukturell inriktning få större genomslag än tillfälliga åtgärder, också på kort sikt. OECD har framhållit att erfarenheter från andra länder som genomfört strukturreformer under 1990-talet är att efterfrågan reagerar snabbt på en varaktig förbättring av produktionsförmågan. Inte minst via stigande reallöner och priser på olika tillgångar, t.ex. fastigheter och aktier, påverkar produktivitetsförbättringar hushållens vilja att konsumera. En varaktig höjning av produktionsförmågan leder till en motsvarande höjning av konsumtionsförmågan i framtiden, vilket normalt leder till att hushållen, som önskar att jämna ut den samlade konsumtionen, ökar sin konsumtion redan i dag. Möjligheterna till detta är goda i och med det goda sparandet i Sverige. Att reformerna bidrar till att minska risken att bli arbetslös och att varaktigt fastna i utanförskap reducerar behovet av försiktighetssparande (s.k. precautionary savings). OECD menar t.o.m. att erfarenheterna från länder som USA, Storbritannien, Irland och Nederländerna är att det finns en tendens att strukturreformer stimulerar efterfrågan mer än utbudet växer på kort sikt.11

För det tredje är programmet utformat så att hushållssektorn tillförs resurser, vilket kommer att stimulera efterfrågan. Skattesänkningarna till hushållssektorn uppgår till ca 60 miljarder kronor och indragningarna, främst via transfereringssystemen, uppgår till ca 45 miljarder kronor. Mellanskillnaden finansieras främst genom minskad höjning av biståndet, reducerad statlig byråkrati och minskade företagssubventioner. Sammantaget stiger inkomsterna med i storleksordningen 10 000 kronor per hushåll den kommande treårsperioden. Stigande efterfrågan påverkar normalt sysselsättningen positivt. Programmet är inriktat så att låg- och medelinkomsttagare, som har hög konsumtionsbenägenhet, får betydande skattesänkningar. En förstärkt efterfrågan och en rimlig fördelningsprofil talar för en tydlig sysselsättningseffekt.

För det fjärde innehåller programmet en satsning på den offentligt finansierade välfärden, som uppgår till 25 miljarder kronor den kommande treårsperioden. Satsningen förstärker, inte minst eftersom offentligt finansierad välfärd är fördelningspolitiskt träffsäker, efterfrågestimulansen. En sysselsättningsökning inom tjänstesektorn har sannolikt också en fördelningspolitisk profil som kommer att stimulera efterfrågan. På sikt betyder också en satsning på utbildning att reallönerna kommer att öka och att andelen av arbetskraften som har en lösare anknytning till arbetsmarknaden till följd av lägre utbildning kommer att minska.

För det femte presenterar vi i denna motion en rad förslag som förbättrar entreprenörsklimatet och villkoren för små och snabbväxande företag. På basis av en omfattande internationell forskning har vi tagit fram en rad nya förslag som underlättar för entreprenörer. Eftersom denna typ av företagare och företag tenderar att generera snabb sysselsättningstillväxt förstärktes därmed jobbeffekterna. Vi föreslår också att en rad stängda sektorer, t.ex. sjukvården, äldreomsorgen och utbildning, öppnas för entreprenörskap och att vissa statliga företag privatiseras. Erfarenheter från andra länder visar att när nya sektorer öppnas för entreprenörskap och företagande uppkommer ofta en snabb sysselsättningstillväxt inom dessa branscher.

6.3 Betydande sysselsättningseffekter

Vi har tidigare redovisat att den samlade bedömningen, baserad på en rad forskningsstudier och beräkningar, är att sysselsättningseffekterna av detta jobbprogram vid fullt genomförande och genomslag uppgår till åtminstone 150 000–300 000 personer. Vi presenterar i denna motion nya åtgärder bl.a. för att förbättra villkoren för entreprenörskap. Våra beräkningar, som redovisas i kapitel 13, visar att de nya åtgärderna kan öka sysselsättningen med i storleksordningen 50 000 till 100 000 personer ytterligare. Därmed skulle den samlade sysselsättningsökningen ligga i intervallet 200 000–400 000 personer. Det skulle medföra att den arbetslöshet som är förenlig med stabila priser minskar kraftigt. Beaktas även den normala, underliggande tillväxt som regeringen räknar med är det inte osannolikt att sysselsättningen stiger med 300 000–600 000 personer under de närmaste 5–10 åren. Därmed skulle över 80 procent av arbetskraften befinna sig i sysselsättning. Socialdemokraterna anger full sysselsättning som ett mål. Vi har en politik som leder till full sysselsättning.

Denna beräkning skall inte ses som ett politiskt löfte om nya jobb – den typen av löften kan inte politiker ge. Däremot är det självklart att effekterna av de åtgärder vi föreslår måste beräknas och redovisas.

Det är inte möjligt att peka ut de branscher, regioner och företag där sysselsättningen kommer att öka. Att politiska beslutsfattare pekar ut framtidssektorer och försöker styra ekonomin genom regleringar och subventioner är en tanke som vi vänder oss emot. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för fler arbeten i ett växande näringsliv. Det kan däremot finnas skäl att försöka beskriva hur den sysselsättningsökning som 10-punktsprogrammet kan antas leda till kommer till stånd.

Ett sätt att närma sig frågan är att studera hur en liknande reformpolitik påverkat sysselsättningen och arbetslösheten i andra länder.12 OECD har utvärderat sin jobbstrategi, vilket är intressant i detta sammanhang eftersom OECD-studien också tar ett brett perspektiv på utvecklingen under perioden 1995–2005. 13 I de länder, såsom Danmark, Irland, Storbritannien, Nederländerna, Australien, USA och Nya Zeeland, som reformerat sina arbetsmarknader har arbetslösheten minskat.

Diagram 6.1 Utvecklingen av den standardiserade arbetslösheten i Sverige och vissa reformländer

Image: MOT_200506_Fi_8-4.emfAtt den öppna arbetslösheten minskat till följd av reformerna indikeras också av att den arbetslöshet som är förenlig med prisstabilitet, den s.k. jämviktsarbetslösheten, har minskat i reformländerna.

Det är också möjligt att ge vissa argument för i vilka sektorer sysselsättningen kan väntas öka. Till att börja med bör sysselsättningen öka inom sektorer som inriktar sig på att erbjuda företagen tjänster, såsom t.ex. redovisning, juridik, finansiell service, produktutveckling, marknadsföring eller design. Inte minst reformer för att förbättra företagsklimatet och satsningar på utbildning och forskning kommer att förstärka denna effekt. En betydande del av dessa tjänster kommer att motsvaras av stigande tjänsteexport och högre förädlingsvärde inom industrin. Erfarenheter från andra länder visar att det är inom de delar av tjänstesektorn som präglas av förhållandevis höga löner som ökningen kan antas vara starkast.

Det är också troligt att stigande produktivitet och stigande inkomster kommer att öka efterfrågan på tjänster som efterfrågas mer vid högre levnadsstandard. Det gäller t.ex. personliga tjänster, såsom hotell- och restaurangnäringen, turism och kultur. Även för välfärdstjänster, såsom utbildning, äldreomsorg och sjukvård, kommer efterfrågan att förstärkas av stigande inkomster. Denna efterfrågeeffekt kommer sannolikt att förstärkas av våra förslag för att säkra både kvalitet och valfrihet i välfärden.

Reformer för att öka arbetsutbudet kommer också att medföra att efterfrågan på tjänster som är komplement till arbete kommer att öka. Detta kommer att förstärka sysselsättningstillväxten inom t.ex. hotell- och restaurangnäringen, transporter, hushållstjänster och barnomsorg. Våra förslag om att införa skattereduktion för hushållstjänster och slopa arbetsgivaravgifter för tjänstejobb kan komma att underbygga denna sysselsättningseffekt.

Dessutom kommer stigande inkomster, bl.a. till följd av att hushållen tillförs nästan 15 miljarder kronor, att leda till ökad försäljning inom detaljhandeln.

Sysselsättningseffekterna på olika sektorer och branscher kan sammanfattas i fyra huvudpunkter:

  • Kunskapsjobb: Jobbtillväxten inom kvalificerade företagstjänster, inte minst forskning och utveckling, IT, design, redovisning, juridisk rådgivning och finansiella tjänster, kommer att öka.

  • Personliga tjänster och servicejobb: Efterfrågan inom hushållstjänster och hushållsnära tjänster, t.ex. restauranger, frisersalonger, hälsovård, barnomsorg, transporter, verkstäder, städföretag och tvätterier, kommer att öka i takt med att fler kommer i arbete. Inte minst förstärks efterfrågan inom barnomsorgen.

  • Upplevelsejobb: I takt med ett stigande välstånd kommer upplevelseindustrin att växa, vilket bl.a. leder till att fler sysselsätts inom turism och kultur.

  • Vård- och omsorgsjobb: Kombinationen av att efterfrågan på vård och omsorg ökar, att vi tillför ökade resurser och öppnar för större valfrihet och att inkomsterna stiger kommer att bidra till att fler kommer att arbeta inom friskvård, sjukvård och omsorg framöver.

7 Det måste bli mer attraktivt att starta och driva företag

7.1 Klimatet för entreprenörer är för dåligt i Sverige

Företagsklimatet i Sverige är generellt bra för stora och väletablerade företag. När OECD jämfört företagsklimatet i olika industriländer klarar sig Sverige bra. OECD pekar dock på att klimatet för entreprenörskap kan förbättras och att förutsättningarna för snabbväxande företag inte är tillräckligt gynnsamma.14

Diagram 7.1 Sambandet mellan entreprenörsklimatet och företagande i olika OECD-länder

Image: MOT_200506_Fi_8-5.png

Källa: OECD 2005a, s. 38.

I jämförelse med andra länder avviker Sverige i två avseenden.15 Till att börja med utgör andelen snabbväxande företag en liten andel av förädlingsvärdet (Nutek 2006, 16). Det har inte skett någon trendmässig ökning av de snabbväxande företagens andel eller av omsättningen och överlevnaden hos nystartade företag, vilket varit fallet i mer framgångsrika länder. I Sverige har förädlingsvärdet hos nystartade aktiebolag t.o.m. minskat det senaste decenniet. En annan avvikelse är att andelen av befolkningen som försörjer sig som företagare i Sverige är låg i jämförelse med andra länder (Nutek 2006, 14). Även OECD framhåller att det sker färre nyetableringar i Sverige än i många andra industriländer, se diagram 7.2.

Diagram 7.2 Nyetableringar i vissa industriländer, genomsnitt 1998–2000

Image: MOT_200506_Fi_8-6.png

Källa: OECD 2005a, s. 19.

Att det i Sverige finns få företagare och få snabbväxande företag stöder tolkningen att klimatet för entreprenörskap i Sverige inte är så bra som det skulle kunna vara.

Diagram 7.3 Andel unga företag med en tillväxttakt på över 60 procent under en tvåårsperiod, 1999–2002

Image: MOT_200506_Fi_8-7.png

Källa: OECD 2005a, s. 22.

En internationell jämförelse visar också att de nystartade företagen i Sverige är mer obenägna att öka antalet anställda än i vissa andra industriländer.

Diagram 7.4 Förändring i sysselsättning i nystartade företag i vissa industriländer 1988–1999, procentuell förändring

Image: MOT_200506_Fi_8-8.png

Källa: OECD 2005a, s 21.

Villkoren för entreprenörer, företagare och snabbväxande företag är betydelsefulla för att tillväxten skall omsättas i stigande sysselsättning. Bristerna i företagsklimatet kan således vara en faktor bakom det omfattande utanförskapet i Sverige.

7.2 Entreprenören spelar en avgörande roll

Entreprenören och företagaren spelar en avgörande roll för den ekonomiska tillväxten.16 Under senare år har entreprenörens centrala roll i ekonomin kunnat beläggas i en omfattande empirisk forskning.17

Produktivitetstillväxten påverkas inte bara av företagens förmåga att tillse att varje arbetad timma ger en ökad produktion på befintliga anläggningar, utan också av att nya företag etableras, att befintlig verksamhet omorganiseras och att illa fungerande företag avvecklas. Mikrostudier, som baserats på data från tiotusentals företag, från en rad industriländer visar att i storleksordningen 40–60 procent av produktivitetstillväxten kan hänföras till omorganisationer, nyetableringar och nedläggningar.18

Ekonomins förmåga till anpassning blir därmed den kanske viktigaste faktorn bakom den långsiktiga tillväxtförmågan. Att traditionella statiska tillväxtmodeller, som ser tillväxten som en funktion av insatserna av arbete och kapital, inte förmår att förklara tillväxtvariationer beror sannolikt till viss del på att dessa modeller inte förmår att fånga entreprenörens roll och marknadsekonomins dynamiska förlopp.

Diagram 7.5 Bidragen till produktivitet från nyetableringar, omorganisationer och konkurser i vissa industriländer

Image: MOT_200506_Fi_8-9.png

Ser man på ekonomin som en dynamisk förändringsprocess blir också entreprenörens och företagarens roll tydligare. Redan Joseph Schumpeter framhöll entreprenörens innovativa roll för att:19

  • introducera nya produkter eller att höja kvaliteten på befintliga produkter,

  • introducera nya produktionsmetoder,

  • öppna och skapa nya marknader,

  • utnyttja nya produktionsfaktorer eller

  • organisera företag och produktion på ett nytt sätt.

Entreprenören är förändringsagenten i ekonomin. Genom ny teknik, nya produktionsmetoder och nya organisationsformer gör nya aktörer intåg på marknaderna och därigenom skapas tillväxt, men då rivs också befintliga strukturer ner. Schumpeter talade om en kreativ förstörelse. Redan etablerade ägargrupper, mogna företag och gamla produktionsanläggningar slås ut. Entreprenörer och företagare skapar ständigt nya ojämvikter i ekonomin.

Den tekniska utvecklingen drivs av en vilja att finna nya produkter, produktionsmetoder och marknader där det företag som kommer först får marknadsdominans. Strävan efter att komma först och upprätta temporära monopol, med åtföljande lönsamhet, är en stark drivkraft bakom utvecklingen.20

Den ekonomi som bäst anpassar sig till förändringar, som mest effektivt överför produktionsfaktorer till mer produktiva områden och där de anställda som förlorar sina arbeten får nya anställningar utan att fastna i utanförskap kommer att vara den ekonomi där välståndet växer snabbast.

Eftersom entreprenören är förändringsagenten i ekonomin är det också entreprenören som återför ekonomin till jämvikt.21 Om efterfrågan på en vara eller tjänst stiger, stiger också priserna och då är det lönsamt att investera i ny produktion. Om existerande företag inte sköts på ett effektivt sätt skadas lönsamheten och då öppnas för att gamla ägare förlorar makt och inflytande och att nya entreprenörer får chansen att förändra verksamheten.

Entreprenörskapet sker inte slumpmässigt i ekonomin. Det är mer sannolikt att nya företag etableras på marknader där konkurrensen är bristfällig, där konsumentpriser är höga eller bristande service och kvalitet ger många missnöjda kunder. (Audretsch 2002a, 24). Entreprenörer skapar marknadsdominans genom innovationer och entreprenörer bryter ner monopol. Att Sverige på många områden har högre konsumentpriser än andra EU-länder kan till viss del bero på att villkoren för entreprenörer och nystartade företag är sämre.

Tabell 7.1 Konkurrensutsatt konsumtion i Sverige och EU

Image: MOT_200506_Fi_8-10.png

Källa: Roseveare, Jörgensen och Göransson 2004, s. 6.

Den empiriska forskningen visar också att det är mer sannolikt att nya företag tillkommer inom sektorer där den tekniska utvecklingen skapat nya möjligheter eller när nya sektorer öppnats för entreprenörskap genom t.ex. avregleringar eller privatiseringar. Genom att entreprenörerna introducerar nya produkter, förstärker konkurrensen eller förändrar produktionsmetoderna blir också tillväxten initialt ofta mycket snabb.

Mycket tyder på att entreprenörer och nystartade företag är mer riskbenägna och mer effektiva på att omsätta forskning och innovationer i nya produktionsprocesser och nya produkter. Nya och snabbväxande företag uppvisar högre innovationsnivå än etablerade företag (Baldwin 1999). Avkastningen på investeringar i forskning och utvecklingen är påtagligt högre i nya och snabbväxande företag än i etablerade industrier (Audretsch 2002a, s. 18). Dessa forskningsresultat går på tvärs med den traditionella synen att forskning och utveckling mest effektivt sker storskaligt i etablerade industrier. Inte minst inom IT-sektorn har små och snabbväxande företag varit betydelsefulla för innovationer. En förklaring till den starka länken mellan innovationer och nya och snabbväxande företag är att entreprenörer i större utsträckning har möjligheter att tillgodogöra sig det förväntade värdet av sina innovationer eller potentiella innovationer i egna företag än i stora företag i etablerade industrier (Audretsch 2002a, 26). Det kan också vara så att stora och etablerade företag har en byråkratisk organisation som inte är lämplig för att omsätta riskfyllda satsningar på forskning och utveckling i nya produkter (Audretsch 2002b, 22). Att klimatet för entreprenörer är bristfälligt i Sverige kan således bidra till att förklara varför investeringarna i Sverige är låga och varför vi får dålig avkastning på investeringar, från såväl universitet och högskolor som företagen, i forskning och utveckling.

Flera argument talar således för att entreprenörsklimatet påverkar produktivitetstillväxten på kort och lång sikt:

  • Entreprenörskap bidrar till en större förmåga att ställa om och anpassa produktionen till förändringar.

  • Entreprenörskap bidrar till att ny teknik, nya organisationsformer och nya produktionsmetoder snabbare introduceras.

  • Entreprenörskap bidrar till att satsningar på forskning och utveckling mest effektivt omsätts i innovationer som når kommersiella framgångar.

Nya empiriska studier bekräftar också att entreprenöriella företag är långt viktigare för produktivitetstillväxten än vad vi tidigare trott (Hemming m.fl. 2002). Det finns också vissa belägg för att den ökning av produktivitetstillväxten som skett under senare år är kopplad till skillnader i entreprenörsklimatet.

Diagram 7.6 Sambandet mellan ökning av multifaktorproduktiviteten och entreprenörsklimatet

Image: MOT_200506_Fi_8-11.png

Källa: OECD 2005a, 147.

7.3 Småföretag allt viktigare

I takt med att synen på entreprenörskap förändrats har också synen på småföretag förändrats. Under 1970- och 1980-talen var politiker och ekonomer övertygade om att stordriftsfördelar skulle driva fram allt större produktionsanläggningar och allt större globala företag. Den etablerade synen var att små företag inte bara var mindre effektiva utan att de också erbjöd sina anställda sämre löner och därtill i mindre utsträckning var involverade i innovativ verksamhet. Under 1990-talet har omfattande empirisk forskning visat att den traditionella synen inte ger hela sanningen. Inte minst genom en växande betydelse för entreprenörskap och förmågan att omsätta nya idéer i kommersiella produkter har småföretagen fått en renässans.

Flera faktorer har bidragit till en växande ekonomisk betydelse för små och medelstora företag (Thurik 1999). En allt intensivare global konkurrens har medfört att förmågan att anpassa sig har blivit mer betydelsefull och där är entreprenören avgörande. Småföretag förefaller vara bättre rustade att snabbt omstrukturera verksamheten. Även om stora företag ofta kan producera till en lägre styckkostnad blir deras bristande anpassningsförmåga en nackdel. Den tekniska utvecklingen, inte minst IT, har underlättat för små och medelstora företag. Inte minst har utvecklingen av nya produkter och produktionsmetoder blivit mer kunskapsintensiv och småföretag förefaller vara bättre rustade för att utnyttja högutbildad arbetskraft. Tidigare stordriftsfördelar i forskning och utveckling förefaller ha förbytts i smådriftsfördelar.

Också konsumenternas smak har bidragit till denna utveckling. Det har skett en förskjutning bort från standardiserade massprodukter till mer specialiserade och differentierade varor och tjänster, vilket små företag har lättare att anpassa sig till.

Det är också troligt att förändringar på arbetsmarknaden varit betydelsefulla för de små företagens allt viktigare roll. Under 1970- och 1980-talen har invandrare, kvinnor och äldre kommit att spela en viktigare roll på arbetsmarknaden och forskningen tyder på att små företag är skickligare på att anpassa sin organisation och produktion till denna förändring än stora och etablerade företag.

7.4 Entreprenörsklimat och sysselsättning

Om entreprenörskap blivit viktigare och andra länder har ett bättre entreprenörsklimat eller har drivit en mer entreprenörsinriktad reformpolitik kan det åtminstone till viss del förklara att Sverige i relativa termer klarar sig sämre när det gäller sysselsättningsutvecklingen i näringslivet.

Entreprenörskap och nyföretagande kan, enligt traditionella arbetsmarknadsmodeller, påverka sysselsättningen via flera kanaler.22

  1. Entreprenörskap bidrar, såsom framhållits, till en högre produktivitetstillväxt. En oväntat hög produktivitetstillväxt betyder på kort sikt att arbetskraftskostnaderna sjunker per producerad enhet och att efterfrågan på arbetskraft ökar. Högre produktivitet skapar också sysselsättning genom att det höjer reallönerna och skapar efterfrågan i ekonomin.

  1. Entreprenörskap skärper konkurrensen. Eftersom entreprenörskap drar nytta av överpriser och nystartade företag ofta etableras på marknader med bristande konkurrens minskar befintliga företags och fackliga organisationers dominerande ställning, vilket sänker priser och leder till en ökad efterfrågan och sysselsättning.

  1. Entreprenörskap och snabbväxande företag bidrar till en bättre omställningsförmåga, vilket gör att mer entreprenöriella ekonomier snabbare anpassar sig till chocker. Därmed minskar risken för att arbetslösheten skall vara trögrörlig och bita sig fast på höga nivåer.

Det finns en stark länk mellan entreprenörskap, snabbväxande företag och sysselsättningstillväxt. Forskningen visar att huvuddelen av de nyskapade jobben i näringslivet emanerar från nystartade företag eller småföretag (Thurik 1999).

Den internationella erfarenheten är att andelen nya jobb som tillkommer i små företag vida överstiger deras andel av produktionen. Då nerdragningar i större utsträckning sker i stora företag blir småföretagens bidrag till nettotillväxten i sysselsättning än mer betydelsefull (Audretsch 2002b). I t.ex. USA har 30–80 procent av alla nya jobb tillkommit i nystartade företag (Audretsch 2002b, 21 och Birch 1979). I Australien kom ca 45 procent av bruttotillskottet av nya jobb från nystartade företag och i Nederländerna var andelen ännu högre, 80 procent av alla nya jobb kom från nystartade eller snabbväxande företag (Lundström och Stevenson 2002). Liknande resultat har också kunnat påvisas för den svenska ekonomin (Heshmati 2001).

Även studier som jämför utvecklingen i olika länder tyder på att entreprenörsklimatet är viktigt för sysselsättningen. En aktuell undersökning visar på substantiella effekter (Audretsch, Caree, van Steel & Thurik 2005). På åtta års sikt leder en ökning av entreprenörsfrekvensen med en procentenhet till en ökning av sysselsättningstillväxten med 1,12 procentenheter. Den långsiktiga effekten är något större, 1,29 procentenheters högre sysselsättningstillväxt. Det finns också visst belägg för att länder med ett starkare entreprenörsklimat också har lägre arbetslöshet (Thurik 1999, s. 57).

7.5 En politik för ett bättre entreprenörsklimat

Vi vet att entreprenörer, företagare och snabbväxande företag påverkar ekonomins funktionssätt och sysselsättningsutvecklingen. Våra kunskaper om vilka politiska åtgärder och institutionella förhållanden som är mest avgörande för entreprenörskapet är emellertid mindre väl utvecklade. Det är svårt att systematiskt utvärdera olika åtgärder och program (se t.ex. Storey 2003). OECD har gjort en bred genomgång av de faktorer som påverkar entreprenörsklimatet och små och snabbväxande företag, men kunskapsläget måste betecknas som osäkert.23 Eftersom Sverige har ett bristfälligt entreprenörsklimat är det emellertid sannolikt att utväxlingen på reformer för att förbättra entreprenörsklimatet är större än att genomföra andra förändringar som förbättrar ett redan gott företagsklimat för stora och väl etablerade företag. Vår inriktning blir således att lägga störst vikt vid villkoren för entreprenören och företagaren.

Hur många som väljer att bli entreprenörer beror på en rad faktorer (t.ex. Lundström och Stevenson 2002). Samhällets syn på företagande är viktig. Om många ser företagande som ett attraktivt alternativ kommer fler att vilja starta företag och satsa på entreprenörskap. Det tenderar att bli fler entreprenörer i länder där självständighet och självförsörjning är viktiga värderingar, där många uppger att de möter företagare som de ser som förebilder, där utbildningssystemet förmedlar en positiv bild av entreprenörer, där attityden till inkomstskillnader är mindre negativ och där det inte är förknippat med ett starkt stigma att misslyckas med entreprenörskap och försättas i konkurs (Lundström och Stevenson 2002, 54–57).

Att påverka attityder är komplicerat, men värderingar kan förstärkas av politiska åtgärder, t.ex. skatter och regler. OECD framhåller att i andra länder, t.ex. USA, Storbritannien, Kanada och Finland, har regeringarna aktivt bidragit till att förbättra attityderna till företagande genom att bilda råd för entreprenörskap och småföretagare (OECD 2005a, 35–50). I vissa länder, t.ex. USA och Storbritannien, menar OECD att det spelat roll att framgångsrika entreprenörer belönats offentligt för sina insatser för samhället. Allians för Sverige har föreslagit ett Globaliseringsråd, som kan bidra till en värderingsförskjutning. Det är viktigt att ett sådant arbete också har en stark regional förankring. Inte minst för nya företagare kan ett positivt bemötande från lokala beslutsfattare, t.ex. kommunalråden, ha stor betydelse.

Hur många som väljer att utnyttja sin förmåga till att starta och driva snabbväxande företag beror också på avkastningen på entreprenörskap och vilka risker som är förknippade med att driva företag. Med högre avkastning och lägre risk blir det fler som driver företag. Att avkastningen påverkas direkt av beskattning är uppenbart. Avkastningen påverkas också av kostnaderna att driva ett företag, som bl.a. beror på regelverk och administrativa kostnader.

Riskerna som är förknippade med entreprenörskap härrör från variationer i avkastningen. Om det sker stora efterfrågevariationer, kanske till följd av brister i det makroekonomiska ramverket, bidrar det till att öka risken. Detta har sannolikt historiskt varit ett viktigt hinder i Sverige, men kan knappast ha varit en faktor som motverkat entreprenörskap det senaste decenniet. Om arbetsrättsliga regleringar gör det svårt att snabbt reducera arbetskraftskostnaderna bidrar det till ökad risk för företagaren, även om arbetsrätten generellt inte leder till högre arbetslöshet. Kostnaderna för en stram arbetsrätt motverkas av att anställningstrygghet bidrar till att anställda blir mer benägna att investera i företagsspecifik kompetens. OECD finner också att arbetsrättens negativa effekter på produktiviteten är svagare för länder där lönebildningen är koordinerad (Hemmings m.fl. 2002, s. 25).

Risken för entreprenören beror också på vad som händer vid ett affärsmisslyckande. Konkurslagstiftningen är, enligt OECD:s studier, den enskilt viktigaste faktorn i entreprenörsklimatet. Det beror bl.a. på att företagare som startat företag och misslyckats har skaffat sig en erfarenhet som gör att sannolikheten för att nästa företag skall växa snabbt och generera en snabb sysselsättningsökning ökar betydligt. Ackordsförfarande och skuldavskrivning är två viktiga faktorer som OECD lyfter fram. Om det inte är möjligt för företagare att delta i olika socialförsäkringar på rimliga villkor ökar det risken att driva företag relativt att vara anställd.

Hur många som blir entreprenörer och företagare beror också på hur svårt eller enkelt det är att skaffa sig de resurser som krävs för att driva ett snabbväxande företag. Det handlar till viss del om kompetens och erfarenhet. Om entreprenörer som har etablerats och varit framgångsrika har möjligheter att investera i nya företag underlättar det kompetensöverföringen. OECD menar att vi underskattat betydelsen av kvalificerade entreprenörsutbildningar. Inte minst i USA har universitet som t.ex. MIT, UCLA och Harvard spelat en viktig roll. Exempelvis svarar tidigare studenter från Stanfords entreprenörsutbildning för 60 procent av intjäningen från företag i Silicon Valley (OECD 2005a, 44). Skatterna påverkar inte bara direkt lönsamheten av att bli entreprenör, utan också indirekt tillgången på kapital för nya entreprenörer och kompetensöverföringen från redan etablerade företagare.

Tabell 7.2 Faktorer som påverkar entreprenörsklimatet

Tillgång till kompetens

Tillgång till kapital

Tillgång till möjligheter

Risk/avkastning

Entreprenörs-utbildning

Tillgång till lån och lånegarantier

Regler för företagsstart

Attityder till entreprenörskap

Stöd till utbildning, teknik och affärsservice

Venture capital

Administrativa förenklingar för existerande företag

Konkurslagstiftningen

Aktiemarknad

Avreglering av reglerade sektorer

Bolagsskatten

Förmögenhetsskatt

Tillgång till internationella marknader

Inkomst- och kapitalbeskattning

Spin-offs från offentlig forskning

a‑kassa

Arbetsrätt

Källa: OECD (2005a), s. 24

På en rad områden har Sverige en politik som avviker från andra industriländer som bidrar till att motverka entreprenörskap (OECD:s rangordning):

  • Värderingsklimatet har inte varit gynnsamt för entreprenörskap och företagare har ofta, inte minst från politiker och myndigheter, möts av negativa attityder. Det förefaller ha tagit längre tid för insikterna om företagarens och entreprenörskapets betydelse för sysselsättningen att få genomslag i Sverige än andra länder.

  • Att misslyckas blir ofta kostsamt eftersom regelverket vid konkurser gör att skulder inte avskrivs i samma omfattning som i andra länder och därtill är möjligheterna att få inkomsttrygghet från socialförsäkringarna mer begränsade för företagare.

  • Entreprenörsutbildningar är förhållandevis svagt utvecklade i Sverige, både på mer grundläggande nivå och särskilt i mer avancerade former.

  • Tillgången på kapital begränsas av att det inte förekommer statliga garantier för lån till företagsamhet under uppstartsskedet i samma omfattning som i andra länder.

  • Beskattningen på inkomster från arbete och kapital är hög i Sverige och därtill kommer en hög förmögenhetsskatt. Avkastningen på entreprenörskap försvagas därmed och därtill begränsas tillgången till riskvilligt kapital.

  • Offentlig dominans inom viktiga sektorer, bl.a. sjukvård, omsorg och utbildningssystemet, motverkar särskilt kvinnors entreprenörskap. Höga skattekilar motverkar företagande inom vissa delar av tjänstesektorn. Den statliga företagssektorn är omfattande.

  • Regelbördan på nystartade och existerande företag är omfattande. Även om det är förhållandevis lätt att starta företag är regelverket omfattande, komplext och betungande för små företag.

En politik som syftar till att öka sysselsättningen måste inriktas på att förbättra entreprenörsklimatet och villkoren för snabbväxande företag. Allians för Sverige har presenterat en rad förslag, inte minst i arbetsgruppsrapporten ”En rivstart för Sverige – för nya företag och jobb”.

  • Förmögenhetsskatten skall avskaffas och beskattningen av fåmansbolag förbättras.

  • Tillgången på riskkapital för små och snabbväxande företag förbättras genom att förmånsrätten vid konkurser återställs så att bankerna vågar låna ut. Vi vill också införa statliga garantier för tillväxtlån och skapa ett nytt ”starta-eget”-sparande. Möjligheter till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag införs också. Uppskov ges för reavinster om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag.

  • Möjligheterna till tillväxt i hela landet skall tas till vara, med satsningar på infrastruktur och lokalt självbestämmande.

  • Allians för Sverige vill dessutom öppna nya marknader för företagsamhet genom att införa skattereduktion för hushållstjänster, möjliggöra ökad valfrihet i barnomsorgen och sjukvården och ta bort onödiga regleringar.

Moderaterna har, inom ramen för den s.k. 300 000-gruppen, bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla en rad nya förslag för att ytterligare förbättra företagsklimatet och förbättra förutsättningar för fler jobb i växande företag. Det rör bl.a. områden som konkurslagstiftning, innovationssystem, entreprenörsutbildning, kapitalförsörjning, avregleringar och anpassning av de offentliga trygghetssystemen till entreprenörers särskilda villkor. De viktigaste förslagen presenteras i de kommande avsnitten.

7.6 Insolvensrätten för tillväxt och sysselsättning

7.6.1 Att misslyckas och få en andra chans

OECD:s studier tyder på att obeståndsrätten är en av de mest centrala entreprenörs- och tillväxtfrågorna (OECD 2005a). Skälet är att utformningen av regler kring konkurser och företagsrekonstruktioner har stor betydelse för hur många nya företag som startas. Dels påverkas kostnaden för att misslyckas, vilket direkt inverkar på viljan att ta risker. Dels påverkas möjligheten att få en andra chans efter en konkurs. Ett flertal studier pekar på att de erfarenheter en företagare får genom ett misslyckande kan öka möjligheterna att lyckas i framtiden. Företag som startas av företagare som ”startat om” tenderar att växa snabbare och generera fler jobb än andra företag (OECD 2005a). Eftersom Sverige i flera avseenden har en insolvensrätt som har negativa effekter på entreprenörskap, medan andra länder genomför reformer, är det rimligt att tro att åtgärder inom detta område kan ge betydande sysselsättningseffekter.

Obeståndsrätt handlar om att väga olika intressen mot varandra. Borgenärernas intressen måste å ena sidan skyddas, men å andra sidan måste en företagare som misslyckats på grund av felbedömningar eller olyckliga omständigheter ges en ny chans. En ny chans skall vara förbehållen ärliga entreprenörer som misslyckats, medan personer som förfarit oredligt eller brottsligt inte skall tillåtas missbruka konkursinstitutet för att slippa uppfylla sina åtaganden (OECD 2005a).

Skälet till att det är viktigt att ärliga entreprenörer som misslyckats skall kunna få en andra chans är inte endast att det på ett mänskligt plan är rimligt, utan också att entreprenörer gör stor nytta för det övriga samhället. De skapar sysselsättning, har avgörande betydelse för att nya tekniska idéer kommersialiseras och för att nya produkter eller tjänster skall nå marknaden. En särskild typ av entreprenör är den s.k. serieentreprenören, som har en särskild talang för att starta företag. Serieentreprenörer är viktiga för tillväxt och jobbskapande just eftersom de driver upp ett stort antal nya företag, som ofta växer snabbt. Nästan oundvikligen kommer dock en serieentreprenör också att någon gång misslyckas. Om då möjligheten att komma igen är för begränsad går samhället miste om alla de framtida företag som denna entreprenör skulle ha kunnat ge upphov till.

En väl utformad obeståndsrätt kännetecknas av att ”rätt” företag tvingas i konkurs. Företag skall inte tvingas i konkurs i onödan, t.ex. på grund av tillfälliga likviditetsproblem. Däremot skall ett företag där nuvärdet av framtida nettointäkter är negativt inte drivas vidare. Skälet till att ett företag kommer på obestånd kan vara olikartade. Ibland är rörelsen sund, medan företagets finansieringsbörda är för tung. Det kan t.ex. inträffa om företaget gjort misslyckade investeringar, just avvecklat en olönsam verksamhet, eller drabbats av negativa engångshändelser, medan verksamheten trots detta tjänar pengar. Ibland kan också delar av ett företag vara livskraftiga. En väl fungerande obeståndsrätt skall tillhandahålla ett ramverk för att rekonstruera i grunden sunda företag, genom att t.ex. omförhandla lån, eller genom att avveckla olönsamma delar. Obeståndsrätten måste alltså dels förmå skilja ut de företag som bör gå i konkurs, dels skilja på de företag på obestånd som skall rekonstrueras och dem som skall avvecklas.

7.6.2 Insolvens, kreditmarknaden och ekonomiska brott

Samtidigt som insolvensrätten självfallet är viktig för företag som hamnar i ekonomiska svårigheter kan regler kring konkurser och rekonstruktioner även påverka villkoren för företag som inte är insolventa. De villkor som gäller vid en konkurs påverkar företagares villighet att ta risker. Enkelt uttryckt kan man säga att om en företagare slipper för lätt undan vid en konkurs finns frestelsen att ta onödigt stora risker, medan för hårda villkor kan verka hämmande på viljan att våga satsa. Indirekt påverkas därigenom näringslivets kapitalförsörjning. Om det är för lätt för en gäldenär att genom en konkurs eller på annat vis slippa fullgöra sin betalningsskyldighet minskar givetvis möjligheterna för företag att få lån. Samtidigt kan för hårda villkor vid en konkurs öka bankernas utsatthet för risk, eftersom en företagare kan frestas att driva ett insolvent bolag för länge, i hopp om att rädda sig undan konkurs. Detta kan i sin tur få återverkningar på möjligheten för ett företag att få kredit.

Regelverket kring konkurser och rekonstruktioner måste också vara utformat så att risken för missbruk och dålig betalningsmoral motverkas. Ekonomiska brottslingar skall i möjligaste mån hindras från att använda konkursinstitutet för att smita undan betalningsansvar. Väl fungerande brottsbekämpning är nödvändig för att villkoren för hederliga personer som råkat i ekonomiskt trångmål skall kunna vara mindre hårda.

7.6.3 Insolvensrätt för entreprenörskap och sysselsättning

7.6.3.1 Skuldförlåtelse vid personlig konkurs

Behandlingen av företag på obestånd skiljer sig betydligt mellan olika länder. I Sverige tar i allmänhet en konkursförvaltare över ledningen och en konkurs avvecklas relativt snabbt, antingen genom att företaget säljs i sin helhet, eller i delar, oftast genom ett auktionsförfarande. Ledningen i ett amerikanskt företag kan däremot under lång tid driva vidare ett insolvent företag, skyddade mot kreditgivarna.

I flera länder förs en diskussion om att försöka närma sig den amerikanska modellen, eftersom man ansett att denna modell i högre utsträckning möjliggör företagsrekonstruktioner. Det empiriska stödet för denna ståndpunkt är dock inte entydigt. Tvärtom pekar flera studier på att modeller som mer liknar den svenska är effektivare.24 Det finns inte heller något stöd för att t.ex. de franska och tyska systemen, som utformats med uttalat syfte att underlätta rekonstruktioner, bidrar till detta. Tvärtom förefaller andelen företag där rörelsen drivs vidare efter en konkurs att vara högre i Sverige än i Tyskland och Frankrike.25

Mot denna bakgrund ser vi inget behov av att förändra grundstrukturen för den svenska insolvensrätten. Huvudproblemet i Sverige tycks i stället vara att det är svårt för företagare som gått i konkurs att komma tillbaka. Detta förefaller i sin tur delvis bero på en hårdare attityd till konkurser från andra företagare i Sverige än i andra länder. I en undersökning svarade 63 procent av svenska företagare att de inte skulle beställa varor från en leverantör som tidigare gått i konkurs, medan motsvarande siffra i övriga länder är mellan 39 och 53 procent.26

Sverige skiljer sig också från många andra länder genom att det inte finns något system för att ge företagare som gått i konkurs skuldförlåtelse. I bl.a. England, USA, Belgien, Nederländerna och på Irland finns en sådan möjlighet till skuldförlåtelse en viss tid efter en konkurs. Tidsgränsen varierar mellan ett år i USA, tre år i England och Nederländerna och tolv år i Irland. I Belgien och Tyskland finns ingen specificerad tidsgräns. En invändning mot att tillåta skuldförlåtelse är att bankerna kan bli mer försiktiga att bevilja lån. Detta skulle motverka den positiva effekten av att fler vill starta företag. Flera empiriska undersökningar tyder dock på att de positiva effekterna dominerar. En undersökning pekar på att de reformer som genomförts i Belgien, Tyskland och Nederländerna inneburit en ökning av entreprenörsfrekvensen med 5 till 10 procent.27

Översatt till svenska förhållanden innebär det att Sverige skulle få mellan 16 000 och 36 000 nya företagare om en möjlighet till skuldförlåtelse vid personlig konkurs införs. På sikt skulle en reform av konkurslagstiftningen kunna medföra en ökning av sysselsättningen med mellan 20 000 och 50 000 personer.

Vi anser därför att en ny regering omgående bör sätta i gång ett arbete med att se över insolvensrätten som syftar till att föreslå att en möjlighet till skuldförlåtelse efter en viss tid, t.ex. 2–3 år, införs vid personlig konkurs. Förutsättningen för skuldförlåtelse skall vara att konkursen inte är förknippad med ekonomisk brottslighet eller ovarsamhet. Villkoren för skuldförlåtelse skall vara att gäldenären gör betydande ansträngningar för att betala sina skulder. Skuldförlåtelse skall omfatta alla skulder som uppkommit i näringsverksamheten, således även skatteskulder. Beslut om skuldförlåtelse skall fattas efter ett domstolsförfarande. När beslut om skuldförlåtelse vunnit laga kraft skall alla skulder som omfattas anses slutgiltigt avskrivna.

En annan möjlighet hade varit att förändra skuldsaneringslagen så att skulder uppkomna i näringsverksamhet generellt skulle kunna omfattas av denna lag. Vår bedömning är dock att syftet med skuldsaneringslagen är helt skilt från konkurslagens intentioner. Skuldsaneringslagen grundar sig snarare på socialpolitiska än på näringspolitiska överväganden. Därför är det mer naturligt att regler om skuldförlåtelse införs i konkurslagen.

7.6.3.2 Större utdelning för oprioriterade fordringsägare

Som framhållits är ett grundproblem att attityden mot personer som genomgått en konkurs tycks vara hårdare i Sverige än i andra länder. Attityder är svåra att förändra.

Vi tror dock att staten kan genomföra två typer av förändringar för att bidra till en annan syn på konkurser. För det första kan staten genomföra lagändringar som gör att leverantörer och företag som är oprioriterade fordringsägare vid en konkurs får större utdelning från konkursboet. Ett skäl till den hårda attityden mot konkurser är att många fordringsägare drabbas hårt. I värsta fall kan en konkurs leda till ytterligare konkurser hos leverantörer, ibland i flera led, ”kedjekonkurser”. För det andra måste statens insatser mot ekonomisk brottslighet skärpas.

Förändringen av förmånsrättsordningen syftade till att öka framför allt leverantörernas utdelning vid en konkurs. Detta var det föregivna skälet till att förmånsrätten för företagsinteckningar begränsades till 55 procent. Syftet med denna förändring har dock inte uppnåtts. I stället är resultatet att det blivit svårare för företagare utan stora säkerheter att få banklån.

Ett uppenbart sätt att öka övriga borgenärers utdelning är att minska statens andel. Vi anser att det är rimligt att staten skall bära en större del av risken för nyföretagande, eftersom en stor del av vinsten tillkommer samhället som helhet i form av snabbare teknikspridning, ökad produktivitetstillväxt, högre löner, större skatteintäkter och högre sysselsättning. Eftersom entreprenörskap och serieentreprenörer ger upphov till stora samhällsvinster är det, precis som vid investeringar i högre utbildning, forskning eller infrastruktur, rimligt att staten tar ett ansvar och bär en större del av risken.

Vi föreslår att skattemyndigheten skall vara skyldig att delta vid en förhandling om en företagsrekonstruktion. Det är en åtgärd som både skulle minska övriga fordringsägares förluster vid obestånd och öka möjligheterna att rekonstruera i grunden livskraftiga bolag.

Vi föreslår också att förmånsrätten för statens regressfordran för utbetalningar av lönegarantiersättning avskaffas och att denna regressfordran alltså blir en oprioriterad fordran av staten på konkursboet. Den direkta budgetmässiga kostnaden för en sådan reform beräknas uppgå till maximalt 350 miljoner kronor per år.28 En förändring av förmånsrättsordningen måste dock förenas med en allmän översyn av lönegarantin för att förhindra missbruk och kan därför sannolikt inte införas förrän 2008.

7.6.3.3 Bekämpa ekonomisk brottslighet

Vi anser att flera åtgärder bör vidtas för att underlätta kampen mot ekonomiska brott. Ekonomiska brott kan drabba enskilda lika hårt som alla andra brott. Ekonomisk brottslighet undergräver dessutom grundvalen för en fungerande marknadsekonomi. Marknadsekonomin bygger på att vissa grundläggande spelregler respekteras, såsom att avtal skall hållas, att information till kunder och affärspartner skall vara vederhäftig och att syftet med en affärsuppgörelse är att åstadkomma fördelar för alla inblandade parter. Ekonomiska brottslingar förbryter sig mot marknadsekonomins principer.

Flera av Moderaternas och Allians för Sveriges förslag om en allmän förstärkning av de rättsvårdande myndigheterna kommer även att bidra till att fler ekonomiska brottslingar upptäcks. Sammanlagt föreslår Moderaterna att polis, domstolar och åklagarväsendet tillförs 5 miljarder kronor över tre år.

Det finns dock skäl att vidta vissa åtgärder speciellt riktade mot ekonomisk brottslighet. Vi anser att det stora antalet myndigheter som har till uppgift att utreda ekonomisk brottslighet kan leda till otydlighet och bristande samordning. I dag har Skattemyndigheten, polismyndigheternas eko-rotlar, Ekobrottsmyndigheten (EBM) och, i vissa fall, Rikspolisstyrelsen ansvar för ekobrottsbekämpningen. Det är hög tid att det snart åtta år gamla försöket med EBM kombinerat med Skatteverkets skattebrottsenheter görs till en permanent organisation för hela landet. Det är viktigt med en helhetssyn utifrån ett operativt verksamhetsperspektiv och då bör frågan om ytterligare samverkan eller samgående för de rättsvårdande myndigheter som bekämpar den ekonomiska brottsligheten i Sverige prövas.

Dessa myndigheter måste också ges resurser och tillföras kompetens för att bättre kunna utföra sitt uppdrag. Det är viktigt att inte bara poliser och jurister, utan även representanter för andra yrkesgrupper, såsom ekonomer och personer med IT-kompetens, utnyttjas för att genomföra kvalificerade ekobrottsutredningar.

För att möjliggöra en kraftfull satsning på att bekämpa ekonomisk brottslighet föreslår vi att Ekobrottsmyndigheten tillförs 50 miljoner kronor per år.

Ett betydande problem vid ekobrottsutredningar är s.k. målvakter, dvs. styrelseledamöter som i praktiken inte har något med ett bolags verksamhet att göra, som saknar tillgångar och ibland fast adress. Ofta är det svårt eller omöjligt att delge en ”målvakt” myndighetsbeslut eller liknande. För att försvåra användandet av sådana ”målvakter” vill vi införa ett krav på att styrelseledamöter och vd i aktiebolag skall ange en fast adress och ett telefonnummer som de kan nås på. Dessa personer skall anses delgivna dokument som levererats till den uppgivna adressen.

Kravet beträffande adresser och åtkomlighet skall vara så skarpt utformat att bolag där vd eller styrelse inte går att nå skall kunna tvångslikvideras efter framställan från myndighet eller enskild person, t.ex. fordringsägare. Har man ingen styrelse eller vd skall företaget berövas sin förmåga att bedriva verksamhet utan dröjsmål. Självklart måste dessa krav på företagen utformas på ett sätt som är förenligt med en god rättssäkerhet.

Dessutom bör ett system med en spärrlista införas, omfattande personer som tidigare figurerat som målvakter eller på annat vis gjort sig skyldiga till ekonomiska oegentligheter, t.ex. styrelseledamöter eller vd som gjort sig oanträffbara. Personer som uppförts på denna spärrlista skall inte tillåtas inneha styrelseuppdrag i aktiebolag.

7.6.3.4 Minska behovet av personlig borgen

Ett avgörande mål för de ovan beskrivna åtgärderna är att minska risken för att ett affärsmässigt misslyckande resulterar i en privatekonomisk katastrof. Det viktigaste instrumentet för att skilja på en företagares privatekonomi och näringsverksamhet är aktiebolaget. Grundtanken bakom aktiebolagsformen är att ägaren endast har ett begränsat ekonomiskt ansvar för aktiebolagets skulder. För småföretagare är dock detta en chimär, eftersom de i allmänhet tvingas gå i personlig borgen för företagets skulder. Åtgärder som minskar behovet av personlig borgen kommer därigenom också att minska de privatekonomiska effekterna av en konkurs.

Flera av Moderaternas och Allians för Sveriges förslag har denna effekt. Det gäller Alliansens förslag att den allmänna förmånsrätten i företagsinteckningar höjs från nuvarande 55 till 100 procent, åtgärder för att förstärka den privata kapitalbildningen genom jobbavdrag, avskaffandet av förmögenhetsskatten m.m. och införandet av ett system för statliga kreditgarantier.

Förmånsrätt

Den nya lagen om förmånsrätt begränsar bankernas och andra finansinstituts förmånsrätt vid konkurser från 100 procent till 55 procent av fordringarna. Tanken med förändringen var bl.a. att det skulle bli enklare att rekonstruera företag efter konkurser. Banker agerar rationellt och tar hänsyn till den försämrade förmånsrätten genom att bli mer restriktiva vid utlåning och kräver i allt större utsträckning vidgade säkerheter för utlåning. Detta har inskränkt framför allt mindre företags möjligheter till kapitalförsörjning och expansionsmöjligheter. Allians för Sverige föreslår att den allmänna förmånsrätten för företagsinteckningar höjs från nuvarande 55 procent till 100 procent.

Förslaget beräknas som mest öka kostnaderna för statens lönegarantiersättning med 0,5 miljarder kronor 2007.

Sammantaget bör dessa förslag minska risken för att starta företag. Åtgärderna har också signalverkan. Genom att staten etablerar ett tydligt regelverk för att underlätta för företagare som misslyckats att komma tillbaks så kan det påverka attityderna i samhället och att inställningen till konkurser blir mindre fördömande.

7.7 Entreprenörsutbildningar

OECD framhåller betydelsen av entreprenörsutbildning (OECD 2005a). En kvalificerad entreprenörsutbildning kan bidra till fler nystartade och snabbväxande företag. I Sverige finns det en betydande potential att utveckla nya kvalificerade entreprenörsutbildningar.

7.7.1 Erfarenheter från andra länder

I USA har avancerade entreprenörsutbildningar vid universiteten existerat sedan lång tid tillbaka. Vid Stanford University finns några av de främsta exemplen. Där började universitetets samverkan med näringslivet växa fram redan på 1930-talet. Studenter och forskare utvecklar sådana färdigheter som underlättar överförandet av kunskap från forskningen till nya produkter, tjänster och kunskapsintensiva företag.

En ofta citerad utvärdering finner att studenter som examinerats med en entreprenörsinriktning har en högre sannolikhet att starta företag, en högre benägenhet att starta företag med högt kunskapsinnehåll och företag som växer snabbare, jämfört med examinerade inom samma utbildningsområde men med annan inriktning.29

Ett utmärkande drag för Stanford är en lång tradition av nära samverkan med näringslivet, vilket avspeglas inte minst i tjänstestrukturen. Även de informella kopplingarna däremellan är omfattande, genom ett ständigt flöde av forskare och studenter som rör sig mellan universitetet och näringslivet. Detta möjliggörs bl.a. genom flexibla anställningskontrakt som ger utrymme för forskare att ägna sig åt deltidsarbete utanför akademin, och åt näringslivsföreträdare att undervisa eller forska på deltid vid universitetet. En annan viktig förutsättning är att samverkan med näringslivet anses meriterande vid tjänstetillsättningar och vägs samman med övriga akademiska meriter. Kunskaper i entreprenörskap betonas även för studerande på grundutbildningarna. Undervisningen sker då ofta i form av studier av faktiska, högteknologiska företagsstarter som studenterna diskuterar med grundarna till företagen. Studierna varvas som regel med praktik.30 På så sätt har universitetet kommit att präglas av en entreprenörskultur, samtidigt som en förstklassig forskning bedrivs där. Stanford är en del av framgången i framväxten av Silicon Valleys kluster av kunskapsintensiva, högteknologiska företag.

Framgångsrika amerikanska entreprenörsutbildningar är dock inte begränsade till Stanford. Det finns en mångfald av utbildningar på olika nivåer som har bidragit till framväxten av kunskapsintensiva företag genom att utveckla nödvändiga kunskaper och färdigheter. Framväxten av sådana utbildningar har varit omfattande de senaste trettio åren. I dagsläget investeras närmare 500 miljoner dollar enbart på professurer i entreprenörskap.31

En förklaring till detta kan vara att den amerikanska universitetsvärlden kännetecknas av decentralisering, mångfald och stark konkurrens med andra lärosäten om forskningsanslag samt om de bästa studenterna, doktoranderna och professorerna. Decentraliseringen innebär att universiteten präglas av stor självständighet, vilket leder till olika profiler och ambitionsnivåer. Konkurrensen innebär bl.a. att universiteten har drivkrafter att vara först med att utveckla efterfrågade utbildningar av hög kvalitet, men även att utveckla en lyhördhet inför samhällets behov.32

De entreprenörsinriktade universiteten tenderar att vara privata institutioner som är lyhörda inför kraven från externa finansiärer.33 Tillgången till privata donationer från universitetens tidigare studenter, alumni, anses också vara en förklaring till expansionen av entreprenörsutbildningar vid amerikanska universitet. Till sist är naturligtvis det generellt positiva klimatet för företagande, där entreprenörer ses som förebilder, en positivt bidragande faktor.34

I t.ex. Storbritannien förekommer också entreprenörsutbildningar inom den högre utbildningen. Initiativ har bl.a. skett från statligt håll genom en långsiktig innovationsstrategisk politik. Bland annat lanserades för sju år sedan Science Enterprise Challenge (SEC) i syfte att stärka akademins samverkan med samhället och öka tekniköverföringen till näringslivet. Det skulle sända signalen att kommersialisering av forskningsresultat är en viktig del av det akademiska livet.35 Genom SEC har ett antal särskilda centrum, Science Enterprise Center, startats runtom i landet i anknytning till universiteten. Ett av dess uppdrag är att främja utbildning i företagande och entreprenörskap.

7.7.2 Insatser för att stimulera avancerade entreprenörsutbildningar i Sverige

I Sverige är högre utbildningar som syftar till att stimulera entreprenörskap en ny företeelse. I utvärderingar av högskolans samverkansuppgift och av förekomsten av entreprenörskapsutbildningar konstateras att enstaka kurser finns vid flera lärosäten, men att de sällan ges med praktisk inriktning eller som en integrerad del i hela utbildningsprogram. Upplägget i kurserna syftar som regel till att utbilda i entreprenörskap, snarare än att utveckla entreprenörer. Det sker sällan aktiv samverkan med näringslivet, t.ex. genom att studier varvas med effektiv praktik, eller genom att entreprenörer deltar i undervisningen. Undervisning sker ofta i traditionell akademisk form snarare än projektbaserat.36 Enligt Riksrevisionens utvärdering av lärosätenas arbete med att kommersialisera forskningsresultat, är forskarutbildningarna inte anpassade för att sprida grundläggande kunskap om möjligheterna för kommersialisering.37

Sedan några år tillbaka finns vid Chalmers School of Entrepreneurship en mer avancerad entreprenörsutbildning. Där har ett särskilt mastersprogram utvecklats, som syftar till att utveckla entreprenörer och att kommersialisera forskningsresultat. Utbildningen sker i nära samverkan med näringslivet och är förlagd till inkubatormiljö. Sedan starten 1997 har ca fyra kunskapsintensiva företag per år startats under utbildningens tid genom användning av resultat producerade vid svenska lärosäten. Det totala antalet anställda i dessa företag är i dag ca 150 stycken. De examinerade studenterna startar också i hög utsträckning nya företag efter utbildningen.38

Utmärkande drag för Chalmers är att det drivs i stiftelseform och att det sedan lång tid tillbaka funnits en grundläggande positiv inställning till samverkan med näringslivet vid högskolan.39

Moderaterna anser att det är viktigt att ge lärosätena förutsättningar att arbeta med samverkansuppgiften på ett sätt som låter den kunskap som producerats komma fler till del och stärka välfärden genom tillväxt av fler kunskapsintensiva, snabbväxande företag och jobb. Som ett led i detta vill vi stimulera högskolor och universitet att skapa avancerade utbildningar som syftar till att utveckla entreprenörer och förmåga att omhänderta forskningsresultat och innovationer vid svenska lärosäten på ett sätt som kommer samhället till del.

Vi föreslår att högskolorna och universiteten ges rätt till vinsterna i de holdingbolag som har till uppgift att stödja lärosätena i att samverka med näringslivet och nyttiggöra forskningsresultat. Dessa medel bör användas till att bilda stiftelser vars ändamål är att främja den aktuella högskolans utbildning och forskning.40 Det stärker lärosätenas drivkrafter för samverkansuppgiften generellt och kan därigenom bidra till att stimulera fram entreprenörsutbildningar av hög kvalitet vid det egna lärosätet eller i samverkan med andra. Del av de medel som används för att stärka lärosätets utbildning bör också direkt göras tillgänglig för avancerade entreprenörsutbildningar, på masters- eller forskarutbildningsnivå, som tydligt syftar till att utveckla entreprenörer och att kommersialisera forskningsresultat. Det skall kunna användas t.ex. till finansiering av adjungerade professorer eller andra tjänster som medför att näringslivet i ökad utsträckning än vad som sker i dag skall delta i utbildningens genomförande och utformning. Utvärdering av resultaten, i form av antal startade företag, grad av forskningsintensitet, omsättning, livslängd, antal anställda m.m., bör ske och genomföras exempelvis av Vinnova. Ytterligare förslag som avser holdingbolag och lärosätenas ekonomiska förutsättningar för att lyckas med samverkansuppdraget presenteras i avsnitt 7.11.

7.7.3 Entreprenörskap i hela utbildningssystemet

Allians för Sverige vill att entreprenörsperspektivet blir en viktig del av utbildningen på alla nivåer inom det svenska utbildningssystemet. Att skapa företagsamma och kreativa individer skall vara ett av skolans mål.

Olika insatser för att sprida kunskaper om entreprenörskap och företagande bland unga visar att det är möjligt att väcka intresset för företagande. Tio år efter att projektet ”Ung företagsamhet” startades för att intressera gymnasieelever för företagande hade var femte deltagare ett eget företag med i genomsnitt sex anställda. Föreningen Snilleblixtarna, som arbetar med grundskoleelever, är ett annat bra exempel. Allians för Sverige anser att denna typ av initiativ är nödvändig för att fler ungdomar skall se sig själva som företagare – och våga ta steget att starta ett företag.

Som en del i arbetet med att förändra attityder ingår skolan inte bara som ett instrument för att lära och fostra elever i entreprenörskap och företagande. Den har också en viktig roll att spela som en samhällsaktör som i nära samarbete med politik/myndigheter och näringsliv utvecklar innovationer, affärsidéer och företag. Genom samverkan mellan dessa tre ser vi möjligheter både genom att det de facto skapas nya företag och att attityderna till och kunskap om företagande förbättras. Allians för Sverige kommer därför att på alla politiska nivåer verka för att sådana samarbeten utvecklas.

Företag och attityder

Allians för Sverige föreslår att entreprenörsperspektiv förs in på alla nivåer inom det svenska utbildningssystemet. Det skall också vara ett av skolans mål att skapa företagsamma och kreativa individer.

Allians för Sverige föreslår att en delegation tillsätts för att bidra till att den etiska diskussionen om människosyn och värdegrund inom näringsliv och finansmarknad fortlever och utvecklas.

Allians för Sverige föreslår att en borgerlig regering inrättar ett globaliseringsråd direkt underställt regeringen med Finlands och Danmarks goda exempel som förebilder.

7.8 Förbättrad kapitalbildning och fungerande finansmarknad

Det är inte i första hand statens uppgift att förse företag med riskkapital. De finansiella marknaderna i Sverige fungerar i huvudsak väl. Sverige har en väl fungerande börs och en av de starkaste ”venture capital”-marknaderna inom OECD-området (OECD 2005a). Statens främsta roll är att skapa stabila och goda förutsättningar för kapitalbildning och etablera spelreglerna på finans- och riskkapitalmarknaderna. Det förefaller emellertid vara så att andra länder, inte minst USA, Storbritannien och Kanada, under senare år har utnyttjat olika typer av kredit- och lånegarantier på ett sätt som underlättat en snabb ökning av antalet företag och antalet snabbväxande företag.

Flera av de förslag som Allians för Sverige lagt förbättrar förutsättningarna för den privata kapitalbildningen och tillgången på kapital för främst små och medelstora företag. Det gäller inte minst förslaget om ett jobbavdrag, som kommer att underlätta för löntagare att bygga upp ett eget kapital som t.ex. kan användas för att förverkliga en företagsidé. Förslaget om att avskaffa förmögenhetsskatten är också viktigt (se också avsnitt 7.13). Även Alliansens förslag om förbättrade skatteregler för fåmansbolag kommer att förbättra kapitalbildningen.

7.8.1 En uppgift för staten: underlätta finansiering för mindre företag, främst i tidiga skeden

Även om vi menar att en väl fungerande privat kapitalbildning och väl fungerande kapitalmarknader är det viktigaste för kapitalförsörjningen i näringslivet kan det finnas en roll för staten att spela när det handlar om investeringar i tidiga skeden. Det finns argument för att t.ex. en statlig lånegaranti för lån till vissa framför allt mindre företag med begränsad tillgång till säkerheter och utan en lång kredithistoria kan förbättra effektiviteten i ekonomin även då kreditmarknaden i övrigt fungerar väl.41

Ett problem med statliga insatser som försöker rätta till detta problem är att det är svårt att ge statliga subventioner på ett sådant sätt att man uppnår största möjliga samhällsnytta med så liten insats av skattepengar som möjligt. Statliga institutioner är i allmänhet dåligt utrustade för att bedöma vilka projekt som bör ges lån. En väg runt detta problem är att utnyttja professionella intermediärer, t.ex. genom att staten inte själv svarar för kreditprövning och långivningen, utan ger en garanti för en del av ett lån som ges av en kommersiell finansiell institution. Denna typ av lånegarantier, med olika utformning, finns i ett flertal länder. Systemet har funnits längst i USA, där det infördes redan på 1950-talet. I USA, Kanada och Nederländerna ligger huvudansvaret för kreditprövningen på bankerna. Eftersom staten endast garanterar en del av ett banklån, bär banken fortfarande en kreditrisk och har därigenom incitament att göra en seriös kreditprövning. Fördelen med detta är att det statliga organ som hanterar kreditgarantierna endast i begränsad omfattning måste göra en egen bedömning om i vilken utsträckning låntagaren bör beviljas en garanti – man kan helt enkelt lita på bankens bedömning.

Även om förvånansvärt få systematiska analyser av effekterna av lånegarantisystem genomförts finns visst stöd för att denna typ av insatser kan ge goda resultat (se t.ex. Storey 2003 och Audretsch 2002b). En studie av det kanadensiska lånegarantisystemet visar att sysselsättningseffekter uppnåtts till en låg kostnad. Garantikostnaderna (huvudsakligen kostnader för att infria garantier vid insolvens) utslagna på de ytterligare arbeten som skapas pekar på en bruttokostnad på under 1 000 kanadensiska dollar för små lån och mindre än 3 000 dollar för större lån. Genomsnittskostnaden var 2 000 dollar per nyskapat arbete, dvs. knappt 14 000 kronor. Om hänsyn även skulle tas till ökade skatteintäkter blir kostnaden än mindre. Sannolikt är budgeteffekten t.o.m. positiv. Under 1995 beräknas de 48 500 företag som erhöll garanterade lån ha skapat 66 000 fler jobb än de hade gjort i frånvaro av lånegarantisystemet.42 I USA hanteras huvuddelen av de federala lånegarantierna av SBA (Small Business Administration). För närvarande har SBA omkring 219 000 utestående lånegarantier till mindre företag, omfattande sammanlagt 45 miljarder dollar. SBA-garantier tycks ha en positiv effekt på löneutvecklingen på så vis att regioner där många företag fått garantier hade en något bättre löneutveckling (Craig, Jackson & Thomson 2005).

Mot denna bakgrund vill Alliansen införa ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag. Den exakta utformningen av ett sådant system måste utredas närmare, men det är lämpligt att utgå från beprövade system i andra länder. Några faktorer är centrala. Kreditgarantier täcker i allmänhet inte hela det lånade beloppet. Den andel av lån som staten garanterar påverkar hur många företag som kan komma i åtnjutande av systemet och hur stor statens kostnad på grund av nödlidande lån kan förväntas bli. I Nederländerna garanterar staten i allmänhet hälften av ett lån, i Kanada upp till 90 procent (tidigare 85 procent), i USA 75 procent och i Danmark 75 procent för lån upp till 2 miljoner danska kronor, och 50 procent för lån mellan 2 och 5 miljoner kronor. Gränsen för det belopp som kan garanteras av staten varierar också, från ca 1,7 miljoner kronor i Kanada (CAD 250 000) till nästan 10 miljoner kronor i Nederländerna (1 miljon euro). Olika regler tillämpas också för vilka typer av lån som kan garanteras. I det kanadensiska systemet omfattas endast lån till företag med en omsättning under 5 miljoner dollar (34 miljoner kronor) och endast lån som syftar till investeringar i mark, fastigheter, utrustning och vissa andra syften. Även i USA finns begränsningar för företagens storlek, i termer av omsättning eller antalet anställda, men det är olika för olika branscher. I Nederländerna beviljas lån till företag med upp till 100 anställda.

En lämplig inriktning för ett kreditgarantisystem är att tillämpa regler som liknar de danska, dvs. med garantier motsvarande maximalt 75 procent av lånesumman för lån upp till 2 miljoner kronor, och maximalt 50 procent för lån mellan 2 och 5 miljoner. För att minimera de administrativa kostnaderna bör staten inte göra en egen prövning av om garantier skall ges, utan tillämpa den modell som används bl.a. i Kanada, där den utlånande banken genomför prövningen. Systemet måste då förenas med ett villkor som gör att statens garanti inte infrias om banken förfarit ovarsamt. En ytterligare fördel med att systemet hanteras av kreditinstitutionerna är att förfarandet förenklas för den enskilde företagaren, som endast behöver ha kontakt med kreditgivaren. Kontakterna med den statliga institution som hanterar kreditgarantierna sköts av banken. Villkoren för vilka företag som kan komma i fråga för lånen bör inte vara restriktiva.43

Ett system för kreditgarantier skulle ha särskilt stor betydelse i de regioner av landet där fastighetspriserna är låga och där följaktligen fastigheter har begränsad betydelse som säkerhet för lån. Erfarenheten visar också att kreditgarantier kan ha stor betydelse för att öka kvinnors företagande.44 Detta kan bero på att kvinnor i större utsträckning än män tenderar att starta företag främst i tjänstebranscher där ett typiskt företag inte har tillgångar i form av maskiner eller lager som kan fungera som säkerhet för lån.

Statlig kreditgaranti

Allians för Sverige föreslår att ett statligt kreditgarantisystem införs för små och medelstora företag. Kreditprövningen skall utföras av den kreditgivande banken. Systemet skall förenas med villkor på den kreditgivande bankens prövning.

För ändamålet avsätts en ram om 0,1 miljarder kronor per år.

Det är svårt att bedöma den statsfinansiella kostnaden för ett kreditgarantisystem, eftersom dessa dels beror på en mängd parametrar avseende systemets utformning, dels kommer att påverkas av det allmänna ekonomiska läget. I en svag konjunktur sker fler konkurser och förlusterna i systemet blir större. Sannolikt blir dock kostnaderna begränsade. För det nederländska systemet, där staten under den senaste femårsperioden ställt ut garantier för i genomsnitt 360–80 miljoner euro, har kostnaden i statsbudgeten i genomsnitt varit 1,7 miljoner euro, trots att denna period karakteriserats av en svag utveckling för näringslivet och onormalt höga kreditförluster. Enligt uppgifter från ”Industry Canada” är kreditförlusterna i det kanadensiska systemet mindre än 10 procent av det årliga garanterade beloppet, som är omkring CAD 1 miljard. Det faktum att man i Kanada garanterar ända upp till 90 procent av lånen torde dock ha betydelse för att kreditförlusterna blir mer betydande.

En rimlig bedömning är mot denna bakgrund att den direkta statsfinansiella kostnaden av ett kreditgarantisystem enligt vad som skisserats ovan understiger 100 miljoner kronor årligen.

Eftersom effekterna av ett kreditgarantisystem är osäkra måste det kontinuerligt utvärderas. En utvärdering måste analysera måluppfyllelse i termer av sysselsättnings- och produktivitetseffekter, liksom kostnader – främst kreditförluster. På grundval av utvärdering och analys kan svagheter i systemet korrigeras.

Alliansen avser vidare att göra en grundlig översyn av dagens system för företagsstöd. Antalet stödformer och myndigheter minskas betydligt. I dag finns det mer än 140 olika stödformer för nya företag och en djungel av myndigheter som ofta konkurrerar med varandra om småföretagens gunst. Resultatet blir mycket svåröverskådligt för företagarna och dyrt för skattebetalarna. Sannolikt kommer ovan beskrivna kreditgarantier att kunna ersätta många av dagens mer specifikt inriktade företagsstöd.

7.9 Ökade resurser till forskning kring kvinnors företagande och affärsrådgivning för kvinnor

I Sverige driver färre kvinnor än män företag. Kvinnor äger mindre än en femtedel av landets företagskapital och kvinnor är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag. Kvinnor som företagare rymmer en stor potential. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling. Det skulle även få andra positiva effekter. En sådan effekt är att fler kvinnor skapar och deltar i de informella nätverk från vilka styrelseledamöter, VD:ar och ordföranden rekryteras. Fler kvinnor i näringslivet bidrar till att de könsroller och normer som exkluderar kvinnor från inflytande och delaktighet i samhället bryts. Ökad jämställdhet är viktig för ökad konkurrenskraft och en starkare svensk ekonomi.

Affärsrådgivning

Allians för Sverige föreslår att stödet till affärsrådgivning för kvinnor ökas med 50 miljoner kronor.

Under 1990-talet satsade den borgerliga regeringen på ett stort program för kvinnors företagande. Det innehöll bl.a. särskilda kvinnolån, forskning kring kvinnors företagande, affärsrådgivning riktad till kvinnor och kvinnligt resurscentrum. Programmet har haft stor betydelse för framväxten av fler kvinnliga företagare. Ett liknande program bör initieras.

Forskning kring företagande

Allians för Sverige föreslår att forskningen kring kvinnors företagande ökas med 50 miljoner kronor.

7.10 Färre och bättre regler för ökad sysselsättning

Statliga regleringar medför kostnader, hur vällovligt syfte de än fyller. Dessa kostnader är av flera slag. Mest påtagligt är att administrativa kostnader uppkommer för företag och enskilda för att följa de krav som ställs. Enligt Nutek är de direkta administrativa regelkostnaderna för svenska företag mellan 60 och 70 miljarder kronor varje år.45 I ekonomiska termer kan denna kostnad ses som en höjd produktionskostnad och leder därigenom till en kombination av lägre löner, högre konsumentpriser och lägre lönsamhet i företagen.

Den direkta administrativa kostnaden är dock förmodligen den minst viktiga delen av kostnaden för regelbördan. Flera forskare menar att den hårdare produktmarknadsregleringen är en viktig förklaring till att Europa haft lägre tillväxt än USA.46 Strikta regler leder till lägre investeringsnivå, och därigenom sämre sysselsättningsutveckling, men även till lägre produktivitetstillväxt.47

Det är framförallt regler som skapar inträdeshinder, dvs. som gör det svårt för nya företag att komma in på en viss marknad, som är skadliga. Inträdeshinder begränsar konkurrensen. På marknader där konkurrensen är svag begränsar företagen produktionen för att de därigenom skall kunna ta ut ett högre pris. Ökad konkurrens leder då till en högre produktionsnivå och högre sysselsättning. Hårdare konkurrens skapar också ökade drivkrafter för företagen att expandera produktionen, vilket har en positiv effekt på investeringsnivån och sysselsättningen.

Konkurrenshinder tenderar också att drabba små företag proportionellt hårdare. Det beror bl.a. på att det i många fall ställs samma administrativa krav på små och stora företag, eller att de åtminstone inte är proportionella mot företagets storlek. Inträdeshinder kan också skapa andra fördelar för större företag. Detta har varit tydligt inte minst på dagligvaruhandelns område, där i praktiken bara de stora aktörerna har kunnat hantera den betungande planprocessen.48

Hindren mot mindre företag är allvarliga eftersom forskning, som framhållits, pekar på att mindre företag har stor betydelse för ekonomins funktionssätt.49

Vi fokuserar alltså på avregleringar som sänker inträdesbarriärerna i olika branscher. Det innebär inte att vi anser att det regelförenklingsarbete som bedrivs, och som främst syftar till att sänka de administrativa kostnaderna för företagen, skulle vara oviktigt. Tvärtom har vi både inom ramen för vårt eget arbete och tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige betonat att detta arbete måste bedrivas med större kraft. Det är beklagligt att regeringen inte tagit regelförenklingsarbetet på tillräckligt stort allvar.

F-skattsedel

Allians för Sverige föreslår att kravet på flera uppdragsgivare för att få använda F-skattsedel avskaffas omedelbart.

Alliansen har enats om att införa en ”grindvakt” mot en ökande regelbörda och har dessutom föreslagit förenklingar bl.a. genom att avskaffa revisionsplikten för små och medelstora företag. Alliansen avser att göra det lättare att få F-skattsedel. Det är viktigt att tillse att vidgade möjligheter inte missbrukas av arbetsgivare. Vi anser också att regeringen har en felaktig utgångspunkt, eftersom regelförenklingsarbetet utgår ifrån att regelförenklingar endast skall genomföras på ett sådant sätt att det materiella innehållet i reglerna är oförändrat. Vi menar att grundregeln bör vara att om den samhällsekonomiska kostnaden för en regel är större än vad som kan motiveras utifrån reglernas syfte skall den avskaffas. Det är också viktigt att betona att höga administrativa kostnader i sig fungerar som inträdeshinder, eftersom kostnaderna för att driva företag höjs.

Minskat regelkrångel

Allians för Sverige föreslår ett moratorium för alla nya förslag som ökar regelbördan för företagen. Det gäller bl.a. förslaget om heltidslagen. Den första åtgärden blir att omedelbart stoppa dessa lagar innan de träder i kraft.

Upprätta en fullständig plan

Allians för Sverige föreslår att en fullständig plan om regelförenklingar genomförs. Ännu finns bara planer och mål för vissa regelområden. En alliansregering skall inom 100 dagar upprätta en fullständig plan för att minska den administrativa regelbördan för företag med minst 25 procent fram till 2010. Planen skall innehålla årliga mål och avstämningsdatum.

Undantag för mindre företag

Genomförandet av EU-direktiv innebär i många fall en ökad regelbörda. EU ger dock möjlighet för medlemsländer att undanta små och medelstora företag från vissa regler. En alliansregering bör upprätta en praxis att så ofta som möjligt utnyttja denna möjlighet till undantag.

Inrätta ett regelråd

Inrätta en oberoende instans utanför Regeringskansliet som under tiden fram till 2010 har i uppdrag att se till att nya lagar och regler så lite som möjligt ökar regelbördan för företagen. Denna instans skall ha samma ställning som Lagrådet. Avsikten är att alla propositioner, som berör företagen, skall ha granskats och godkänts av denna instans innan de läggs på riksdagens bord.

7.10.1 Öppna monopolbranscher

Det mest uppenbara område där regering och riksdag kan sänka inträdesbarriärerna för företag är de områden där det i dag finns lagstiftade konkurrensbegränsningar. Det gäller stora delar av vård-, omsorgs- och utbildningssektorerna. Allians för Sverige har redan en rad förslag på detta område. De olika stopplagar som t.ex. förbjuder att akutsjukhus läggs ut på entreprenad eller att företag inom vårdsektorn drivs med vinst måste avskaffas. Det lagförslag som de fyra allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet lagt till riksdagen om att införa etableringsfrihet för förskolor verkar i samma riktning. Alliansen har också föreslagit att stöd ges till personal som vill knoppa av verksamhet, t.ex. i form av rådgivning. Kommuner och landsting kan också underlätta för privata utförare genom förändringar av den offentliga upphandlingen, vilket behandlas utförligare nedan.

Vidare bör ett antal lagstiftade monopol upphöra. Det gäller apoteksmonopolet som infördes så sent som 1970. De folkhälsoskäl som anförs för att bevara apoteksmonopolet förefaller svaga, dels med tanke på att det finns utlämningsställen för läkemedel som saknar personal med farmaceutisk kunskap, dels mot bakgrund av att praktiskt taget alla andra länder har fungerande system för försäljning av läkemedel utan monopol. En rättsprocess pågår för att bedöma om det svenska monopolet är förenligt med EG-rätten, men vi ser inget skäl att avvakta denna process. Apoteksmonopolet skall avskaffas för att det är skadligt för både tillväxten och sysselsättningen, inte för att det eventuellt strider mot EG-rätten.

Ett avskaffat apoteksmonopol skulle öppna nya affärsmöjligheter för t.ex. dagligvaruhandeln, inte minst i glesbygd, och för företag inom hälsosektorn. I glesbygd krävs ofta stor bredd för att en dagligvaruhandel skall kunna bedrivas med lönsamhet. Möjligheter att sälja läkemedel kan därigenom vara vad som krävs för att en butik skall kunna drivas. Erfarenheten från andra länder som förändrat lagstiftningen på detta område är också uppmuntrande. I Norge har man exempelvis fått 30 procent fler apotek sedan omregleringen av läkemedelsmarknaden. I Danmark har priserna på receptfria läkemedel sjunkit med 5 till 10 procent.

Att upphäva apoteksmonopolet innebär i praktiken att lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. ändras på så sätt att det dels blir möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket att sälja receptbelagda läkemedel, dels blir möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket att sälja receptfria läkemedel. Reglerna kring licentiering måste vara utformade så att hög patientsäkerhet upprätthålls.

Ett upphävande av apoteksmonopolet bör åtföljas av att statens ägande av Apoteket AB avvecklas. Detta måste dock ske på ett sådant vis att god konkurrens upprätthålls. Ett statligt monopol får inte ersättas av ett privat monopol. Av särskild betydelse är att säkerställa att konkurrensen upprätthålls även i partihandelsledet.

Marknaden för spårbunden trafik har delvis avreglerats, men fortfarande har SJ AB ett lagstadgat monopol. Företaget beslutar självt på vilka sträckor konkurrens skall tillåtas. Vi vill att Järnvägsutredningens förslag (SOU 2003:104) i stora delar genomförs, framför allt vad avser avskaffande av SJ:s monopol. Förslagen innebär att persontrafik i konkurrens införs över hela det svenska järnvägsnätet. Det skall således inte råda något monopol vare sig i operatörs- eller i organisatörsledet. För den linjebundna persontrafiken bör denna organiseringsrätt dock regleras och kontrolleras genom ett tillståndsförfarande. Utredningen presenterar också förslag som kan öka konkurrensen inom den spårbundna trafiken genom att omorganisera fordonsförsörjningen.

Regeringen har nyligen, i den trafikpolitiska propositionen (prop. 2005/06:160), föreslagit en försöksverksamhet med upphandling av persontrafik under högst tio år på det statliga järnvägsnätet i delar av Norrland. Relaterat till en verklig avreglering av marknaden är det av regeringen föreslagna provet alltför begränsat. Genom försökets snäva avgränsning skickar regeringen negativa signaler till andra delar av landet där intresse finns att få till stånd en upphandling av de trafikeringsrätter som i dag innehas av SJ. Vi förordar i stället klara och tydliga riktlinjer för en fortsatt avreglering av den svenska järnvägsmarknaden.

I stället för en försöksverksamhet med upphandling av persontrafik under högst tio år på det statliga järnvägsnätet i delar av Norrland borde en mer långtgående avreglering av järnvägstrafiken göras i hela landet. Vi föreslår att all interregional persontrafik på stomjärnvägarna öppnas för konkurrens mellan alla intresserade tågoperatörer.

Järnvägsutredningen presenterar också förslag om att öka konkurrensen på godstrafikmarknaden. Detta kan ske genom att TGOJ Trafik AB, som är ett helägt dotterbolag till statliga Green Cargo AB, avskiljs från moderbolaget. Det är också av stor vikt att en eventuell avveckling av det statliga ägandet av Green Cargo, för vilket det finns ett bemyndigande till regeringen, inte sker så att konkurrensen på denna marknad minskar. Såväl en avveckling av SJ:s legalmonopol som ett avskiljande av TGOJ från Green Cargo pekas av Konkurrensverket ut som viktiga åtgärder för att förbättra konkurrensen.50

7.10.2 Särskilt konkurrensbegränsande lagområden

Att avskaffa direkta förbud mot konkurrens är måhända den mest uppenbara åtgärden för att öka konkurrensen i ekonomin, men minst lika viktigt är att se över lagstiftning som har en särskilt konkurrensbegränsande effekt. Vår bedömning är att plan- och bygglagen (PBL) och miljölagstiftningen är i behov av översyn.

Den nyligen avslutade utredningen av PBL-kommittén (SOU 2005:77) lägger en rad förslag, till förändringar i plan- och bygglagen. Vi delar vissa av kommitténs slutsatser, men menar att man inte tillräckligt lagt fokus på att förenkla regelverket och underlätta snabbare hantering. Inte heller har kommittén haft i uppdrag att föreslå förändringar som stärker äganderätten. Statens och kommunernas intressen har överordnats de enskilda medborgarnas och företagens intressen av att kunna använda sin mark på bästa sätt. Flera av kommitténs förslag bör dock genomföras. Det gäller bl.a. förslaget att göra de materiella bestämmelserna tydligare och mer överskådliga. Tydligare regler ökar rättssäkerheten och förenklar prövningsförfarandet. Vi välkomnar också en samordning av prövning enligt PBL och miljöbalken, samt att instanskedjan vid överprövning enligt PBL kortas och att PBL-ärenden och miljöbalksärenden skall kunna samordnas vid överprövning. Även dessa förslag kan bidra till en snabbare och mer förutsägbar planprocess. Kommittén lägger också ett antal förslag om hur detaljplanen skall kunna göras mer översiktlig och flexibel.

PBL-kommitténs förslag är dock långt ifrån tillräckliga. Inte minst krävs ytterligare renodling av instansordningen för att förkorta överklagandeprocessen. Vi anser vidare att en skyldighet bör införas i PBL för kommuner att pröva frågor om planändringar inom viss tid och att initiativrätt i planfrågor bör införas för fastighetsägaren. Kretsen av sakägare som kan överklaga ett beslut bör också begränsas till dem som är direkt berörda. Staten bör ålägga landets kommuner att senast inom tre år införa en möjlighet att söka standardmässiga bygglov via Internet.

Plan- och bygglagen påverkar konkurrensen inom flera sektorer av ekonomin. Genom PBL kan en kommun hindra nya butiksetableringar och begränsa konkurrensen, bl.a. genom att reglera handelsändamålet i detaljplanen. Framför allt har etablering av nya lågpriskedjor hindrats. Vi vill avskaffa denna möjlighet. Det bör också tydligt anges att konkurrensaspekter skall vägas in i kommunens prövning av ett planärende.

För alla typer av företag kan en utdragen planprocess orsaka kostnader. Särskilt för små företag kan detta vara betungande. Det finns därför skäl att vidta åtgärder som kan bidra till snabbare hantering av planärenden. Självfallet påverkas byggbranschen i särskilt hög utsträckning av hur PBL fungerar. En snabbare planprocess torde vara en förutsättning för att mindre byggbolag skall ha en chans att konkurrera. Medan ett stort företag kan ha tillräckligt många projekt på gång samtidigt för att inte drabbas orimligt hårt om planprocessen fördröjs för ett av dessa, kan ett litet företag gå omkull om ett planerat bygge inte kommer i gång i tid.

Riksrevisionen har nyligen (2005/06:RRS7) pekat på brister vid Boverkets och länsstyrelsernas arbete med uppsikt respektive tillsyn av den fysiska planeringen. Förutom att dessa brister kan innebära att övergripande nationella intressen inte tillgodoses, så skapas en betydande osäkerhet. Revisionen pekar också på att antalet upphävda detaljplaner har ökat. Det är av stor vikt att revisionens kritik noga följs upp.

Vi har också föreslagit förändringar i reglerna kring strandskyddet som kan underlätta för företagare framför allt i glesbygd.

Flera av våra förslag angående ändringar av plan- och bygglagen har också framförts av Konkurrensverket.51

Miljölagstiftningen är ett av de områden som lägger tung administrativ börda på företagen. Enligt Nuteks bedömning är omkring en femtedel av regelbördan hänförlig till miljölagstiftningen.52 Särskilt administrativt betungande förefaller reglerna kring avfall, återvinning och därmed relaterade frågor att vara. Det finns således ett behov av att förenkla miljölagstiftningen. Omfattande förändringar av miljöbalken, som förväntas lätta regelbördan, förbereds också.

Förenklingsarbetet måste dock drivas vidare. Inte minst är det viktigt att minska kostnaderna för miljökonsekvensbeskrivningar vid bergtäkt för att öka konkurrensen inom byggsektorn, en förändring som pekats ut som betydelsefull av Konkurrensverket (2004). Verket menar också att lagstiftningen bör förändras att hänsyn till konkurrensaspekter skall vägas in vid tillståndsgivning. Miljöbalkskommittén (SOU 2005:59) föreslog att särbestämmelserna för prövning av täkttillstånd i miljöbalken skulle tas bort och ersättas av de allmänna hänsynsregler som gäller för övrig miljöstörande verksamhet. En sådan förändring skulle dock, enligt vår mening, kräva att hänsynsreglerna förändras bl.a. för att inkludera hänsyn till den biologiska mångfalden. En sådan förändring bör dock utredas skyndsamt, eftersom det skulle kunna förenkla tillståndsprocessen vid täktverksamhet, och sänka kostnaderna.

I likhet med Miljöbalkskommittén vill vi också införa en tidsgräns från inlämnande av tillståndsansökan till länsstyrelsen till beslut på sex veckor. Kommittén föreslår också att länsstyrelserna på förhand skall lämna besked om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning för verksamheter och åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En sådan förändring skulle skapa ökad förutsägbarhet, minska kostnaderna och snabba på tillståndsprocessen.

7.10.3 Bättre offentlig upphandling

Den offentliga sektorn köper varje år varor och tjänster från företag för mellan 300 och 400 miljarder kronor.53 Hur offentlig upphandling sker har därför betydelse för konkurrenssituationen på många marknader. Det gäller särskilt på de områden där den offentliga sektorn är den dominerande eller åtminstone en mycket stor köpare, såsom vård- och omsorgssektorn och byggsektorn.

Konkurrensverket har presenterat flera förslag för hur offentlig upphandling skall kunna förändras så att en god konkurrens uppmuntras (Konkurrensverket 2004). En rapport från ITPS, som jämför offentlig upphandling i EU och USA, pekar också på förbättringsmöjligheter.54 En sådan åtgärd vore att ge leverantörer möjlighet att lämna anbud på en eller flera delar i en beställning. På så vis underlättas för mindre företag, som kanske har begränsad kapacitet att hantera en stor leverans, att delta i en upphandling. Av samma skäl kan det vara lämpligt att sprida upphandlingstillfällen på ett politikområde över en längre tidsperiod.

Det finns också skäl att vara försiktig med statlig och kommunal inköpssamordning. Genom att samordna inköp kan eventuellt kortsiktiga vinster realiseras, i form av lägre priser, men effekterna på konkurrensen kan bli negativa, vilket på längre sikt kan leda till högre kostnader. Upphandlande enheter bör också tillhandahålla ”one-stop-shops” som kan bistå mindre företag med information om upphandlingar. Att erbjuda anbudsgivare att hyra viss kostnadskrävande utrustning kan också öppna för fler företag att lämna anbud. Detta kan vara särskilt viktigt då en verksamhet som tidigare drivits i egen regi konkurrensupphandlas.

Ett problem som kan vara särskilt kännbart för mindre företag är avbrutna upphandlingar. Vi anser att en bestämmelse bör föras in i lagen om offentlig upphandling, som ger företag rätt till ersättning för rimliga nedlagda kostnader vid avbruten upphandling. Insatser måste också göras för att minska antalet otillåtna direktupphandlingar. Konkurrensverket måste ges resurser, befogenhet och sanktionsmöjligheter för att komma till rätta med detta problem.

Upphandlingsutredningen 2004 (SOU 2006:28) har också lagt förslag om hur den offentliga upphandlingen kan förbättras. Vi välkomnar förslagen om att möjliggöra konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem och elektronisk auktion. Vi ställer oss däremot avvisande till att upphandlande enheter ges möjlighet att ställa olika krav som inte har med upphandlingen att göra. Det är förvisso viktigt att höga miljökrav och sociala krav ställs på alla företag, men detta regleras genom lagar, förordningar och kollektivavtal, och bör inte blandas samman med upphandlingsprocessen. Utredningen föreslår också att bestämmelser införs om inköpscentraler, som skulle kunna samordna flera upphandlande enheters inköp. Innan en sådan bestämmelse eventuellt införs måste konsekvenserna för mindre företag och för konkurrensen noga analyseras.

Vi vill också att en genomgång görs av alla statliga myndigheter som har en mer betydande upphandling för att säkerställa att upphandlingen sker så att små och medelstora företag inte diskrimineras, eller att upphandlingen på annat vis genomförs så att det har negativa effekter för konkurrensen.

7.10.4 Staten måste bli en bättre ägare

Staten är, som bl.a. Regelutredningen (SOU 2005:4) påpekar, Sveriges största företagsägare. En viktig komponent i vår politik är att vitalisera de företag som i dag ägs och styrs av staten. En stark ägare är centralt för att företag skall utvecklas och växa. En svag ägare riskerar att undergräva utvecklingskraften. Vi anser att staten i de flesta fall inte är en ägare som ger företag bästa tänkbara möjligheter.

Det kan finnas företag som det är nödvändigt att staten har ett inflytande över också i fortsättningen. Tillsammans med övriga partier i Alliansen gör vi bedömningen att staten bör kvarstå som ägare av Vattenfall, LKAB och Sveaskog. Det finns inte skäl att sälja företag som utvecklas bättre med staten som ägare eller där marknadsförhållandena är sådana att en utförsäljning skulle försämra konkurrensen eller motverka en god sysselsättningsutveckling. Ett fortsatt statligt ägande kan vara motiverat om det föreligger särskilda nationella intressen eller samhällsuppdrag som svårligen kan hanteras utan ett statligt inflytande.

Erfarenheten från Sverige och andra länder är att sysselsättningen stiger snabbast inom branscher som genomgår en förändringsprocess. En avreglering av en bransch eller en privatisering av statliga företag kan frigöra kreativitet och konkurrens som kan bidra till en snabb sysselsättningstillväxt. Under senare år har avregleringar och privatiseringar av telekommunikationsbranschen, medieföretag och den finansiella sektorn bidragit till ett bättre företagsklimat.55

Regeringen har valt att låsa fast nyckelföretag i en byråkratisk struktur som hotar utvecklingspotentialen och därmed sysselsättningen på nyckelområden. Det är viktigt att öppna en framtidsmöjlighet för dessa företag. Företag som verkar på fullt kommersiella marknader fungerar i de flesta fall bättre med privata ägare. De kanske tydligaste exemplen på företag som skulle fungera bättre med ett mer professionellt ägande är Telia Sonera, Nordea, OMX, SAS, SBAB, Vasakronan och Vin & Sprit. Privatiseringar har, enligt en bred forskningslitteratur, varit gynnsamma för de företag som har sålts. Effektiviteten har ökat, lönsamheten förbättrats och investeringarna har ökat. Vår bedömning är att privatiseringar också bidrar till en starkare sysselsättningsutveckling i de bolag och branscher som berörs, och till bättre konkurrens.

Privatiseringar

Allians för Sverige anser att det statliga ägandet bör minskas. På sikt bör staten kvarstå som ägare endast då tungt vägande skäl talar för detta.

Allians för Sverige föreslår att en genomgång genomförs över alla företag med statligt ägande där argumenten för och emot ett fortsatt statligt ägarengagemang vägs mot varandra. Det statliga ägandet skall kvarstå om viktiga samhällsintressen talar för detta.

Företag som Nordea, Telia Sonera, OMX, Vasakronan samt Vin och Sprit verkar fullt ut på kommersiella marknader med fungerande konkurrens.

Försäljning av statliga företag måste ske med stor omsorg om skattebetalarnas pengar. Vår bedömning är att en försäljningsvolym motsvarande 35 miljarder kronor utöver regeringens förslag 2007 kan vara en rimlig målsättning. Intäkterna skall användas till att minska statsskulden. Budgeteffekten av detta består dels av en minskning av statens räntekostnader till följd av en minskning av statsskulden, dels av minskade utdelningsintäkter från de statliga företagen.

Förslagen innebär sammantaget en förbättring av det finansiella sparandet med 0,7 miljarder kronor 2007.

Samtidigt kommer staten, även om Alliansens politik för en minskning av det statliga ägandet genomförs, att även fortsättningsvis vara en betydande ägare. Det är därför viktigt att staten blir mer professionell i sin ägarroll. Alliansen har lagt flera förslag som verkar i denna riktning. Bland annat bör tydliga riktlinjer utarbetas för det statliga ägandet, där målen för och skälen till det statliga ägandet i respektive företag anges, liksom övergripande mål för det statliga ägandet. För företag med särskilda samhällsintressen utarbetas en särskild policy som beskriver hur måluppfyllelsen skall utvärderas. Öppenheten och möjligheten till ansvarsutkrävande måste också bli bättre, bl.a. genom att införa tydligare regler för dokumentation av ägarstyrningen. Slutligen bör Konkurrensverket få i uppdrag att kontrollera att statliga företagen inte snedvrider konkurrensen. I huvudsak överensstämmer dessa förslag med Regelutredningens (SOU 2005:4) förslag.

7.11 Stärk Sveriges forsknings- och innovationsklimat

Sverige har, tack vare betydande investeringar från näringslivets sida, under lång tid haft stora satsningar på forskning och utveckling (FoU) i förhållande till andra länder. Forskningen är på många områden stark, i termer av patent och publiceringar i vetenskapliga tidskrifter, i relation till befolkningsstorleken. Ett skäl för det senare är att Sverige i högre grad än många andra länder har prioriterat universitetsforskning och i mindre utsträckning institutsforskning. I termer av referenser i vetenskaplig litteratur håller kvaliteten på forskningen hög nivå, men trenden är fallande. Mellan perioderna 1992–1996 och 1997–2001 föll Sverige från tredje till sjätte plats. Störst var fallet inom teknologisk forskning.56

Volymmässigt har alltså de totala svenska investeringarna i FoU varit höga och forskningen inom bl.a. områden som teknologi, medicin och naturvetenskap har hållit hög kvalitet. Samtidigt har utdelningen för samhället, i form av fler produkter, tjänster och nya arbetstillfällen i högteknologiska branscher, varit svag.57 Den sammantagna bilden är att kommersialisering av forskning bidrar mindre till tillväxten i Sverige än i många jämförbara länder.58 OECD har konstaterat att innovationsgraden är låg i svensk industri, dvs. en liten andel av omsättningen genereras av produkter som är nya på marknaden (OECD 2005c).

För att åstadkomma ett starkt innovationsklimat, som förmår att ta till vara den potential som finns för fler kunskapsintensiva, snabbväxande företag och de kvalificerade jobb som följer av dessa, krävs att drivkrafterna för nyttiggörande av forskningsresultat stärks både hos den enskilde forskaren och hos lärosätena. Vid sidan av ett allmänt förbättrat entreprenörskap i samhället krävs också en politik som gör det attraktivt att investera i forskning och för FoU-intensiva företag att låta förlägga, eller expandera, sin verksamhet i Sverige. Därtill kommer vikten att genom avancerade entreprenörsutbildningar långsiktigt uppmuntra ett mer entreprenöriellt klimat vid universiteten, och därigenom stärka det innovativa klimatet. Det senare har beskrivits i ett särskilt avsnitt.

Forskning kring företagande

Allians för Sverige föreslår att forskningen kring kvinnors företagande ökas med 50 miljoner kronor.

7.11.1 Individens drivkrafter: bevara lärarundantaget

I Sverige har forskare vid högskolor och universitet hela äganderätten till sina forskningsresultat genom det s.k. lärarundantaget. Åsikterna huruvida detta är orsaken till att forskning vid svenska lärosäten i liten utsträckning kommer samhället till del går isär. Den senaste tiden har dock alltfler OECD-länder förändrat sin lagstiftning för äganderätten till forskningsresultaten, inspirerade av det sätt på vilket man har låtit reglera detta i USA, genom den s.k. Bayh-Dole-lagstiftningen. En motsvarande förändring i Sverige skulle innebära att lärarundantaget togs bort.

Lärarundantagets vara eller icke vara har diskuterats i flera år. Moderaterna anser att det är hög tid att avlägsna osäkerheten i universitetsvärlden om vad som skall komma att gälla. Vår bedömning är att fördelarna med att behålla lärarundantaget överväger och att det därför skall bevaras. Den svenska universitetsvärlden är, till skillnad från den amerikanska, mycket enhetlig och premierar forskare som når framgång i termer av vetenskaplig publicering. Framgångar i kommersiellt hänseende, t.ex. i form av antagna patent, utgör sällan grund för akademisk meritering. Det vore olyckligt om individens incitament att nyttiggöra forskningsresultat i en sådan situation minskade ytterligare. Dagens regler är också tydliga, till skillnad från vad som var fallet i USA innan man reformerade lagstiftningen till det s.k. Bayh-Dole-regelverket. Bevarande av lärarundantaget värnar också den grundläggande akademiska friheten. Det blir forskarens beslut huruvida han eller hon vill satsa på publicering eller patenteringsmöjligheter.

Inte minst viktigt är att det också finns möjligheter för dem som önskar att ingå annat avtal, där rättigheterna delas mellan lärosätet, forskaren och eventuella andra aktörer. Dessa avtalsmöjligheter utnyttjas också, men i varierande grad vid olika lärosäten. Om lärosätena inte har intresse av att få till stånd sådana avtal redan i dag, vad är det då som garanterar att lärosätena kommer att öka sina insatser för att nyttiggöra forskningsresultat om lärarundantaget tas bort? Lärarundantaget framstår därmed inte som huvudproblemet utan snarare drivkrafterna för lärosätena att utnyttja dagens möjligheter. Hur dessa kan stärkas tar vi upp i närmast följande delavsnitt.

Kommersialisering och samarbete med näringslivet är inte akademiskt meriterande, som konstaterats, vilket minskar den enskilde forskarens vinning med sådan verksamhet. Ett sätt att åtgärda detta vore att ändra kraven för tjänstetillsättningar vid lärosätena, liksom man tidigare har gjort vad avser pedagogiska meriter. Vi anser dock att detta skulle vara en tveksam strategi. En sådan förändring måste ha legitimitet i den akademiska världen för att åstadkomma verklig effekt. I dag finns redan utrymme för lärosäten att premiera denna typ av meriter. Med tanke på detta är en förstärkning av lärosätenas drivkrafter för att samverka med näringslivet en bättre lösning. Kombinerat med stimulans för fler stiftelsedrivna lärosäten som ökar mångfalden och förändringar av resursfördelningssystemen som stimulerar ökad konkurrens om studenter och forskare kan på längre sikt en förändring i denna riktning åstadkommas underifrån.

Informationsplikt från forskarens sida kan behöva införas för att förbättra lärosätenas information om potentiella avtalsmöjligheter. Detta behöver dock föregås av att kapacitet först byggs upp så att det finns reella möjligheter för lärosätena att värdera och granska ett ökat antal forskningsresultat.

7.11.2 Lärosätenas drivkrafter

Ett flertal studier konstaterar att högskolornas och universitetens s.k. tredje uppgift, samverkansuppgiften, är otydligt formulerad. Behovet av att förtydliga uppdraget betonas också i Riksrevisionens granskning av hur regeringen och lärosätena skapat goda förutsättningar för en tillväxtfrämjande samverkan. Riksrevisionen kritiserar regeringen för att vara otydlig kring vad samverkansuppgiften innebär och kring vilka konkreta åtgärder som skall vidtas och prioriteras. De syften som ursprungligen angavs för att lagstifta om lärosätenas tredje uppgift – bl.a. nyttiggörandet av forskningsresultat – har aldrig omvandlats till mål som är möjliga att utvärdera och följa upp.59

Vi anser att högskoleförordningen bör revideras, så att lärosätenas ansvar för att understödja kommersialiseringen av forskningsresultat framgår. Det behöver kombineras med krav i lärosätenas regleringsbrev på handlingsplaner och återrapportering. Därtill är det nödvändigt med regelbunden uppföljning och utvärdering av lärosätenas uppdrag.

7.11.2.1 Lärosätenas stödstrukturer

Lärosätenas policy och stödstrukturer för kommersialisering är centralt för möjligheterna att nyttiggöra forskningsresultat och omvandla dessa till innovationer, nyföretagande och tillväxt. Ett flertal studier konstaterar brister i detta avseende, beroende främst på otillräckliga resurser, oklara ansvarsförhållanden och frånvaro av entreprenöriellt klimat.60

Verket för innovationssystem (Vinnova) har kartlagt tio av lärosätenas innovationssystem för att klargöra hur framgångsrika stödsystemen för kommersialisering är. I samtliga innovationssystem ingår holdingbolag och deras dotterbolag. Därutöver finns aktörer med olika roller – riskkapitalister, specialister på immaterialrätt och affärsrådgivare. Lärosätenas innovationssystem uppvisar stora skillnader och mycket varierande framgång, beroende bl.a. på under hur lång tid systemen har byggts upp och vilka forskningsämnen lärosätena fokuserar på.

Det konstateras i studien att lärosätena i varje system är centralt, och att det därför är problematiskt att universitetens och högskolornas ansvar för att bidra till ökad kommersialisering av forskningsresultat är oklart formulerat. För att förbättra kommersialiseringen av forskningsresultat i de olika regionerna behövs en förstärkning av resurser till främst holdingbolagen och universiteten.61 Riksrevisionen menar i sin granskning att den knappa tillgången på finansiella resurser hämmat utvecklingen av holdingbolagen.62 Lärosätenas bedömning i samband med 2005 års forskningspolitiska proposition var att behovet rör sig om ca 160 miljoner kronor, men regeringen har endast anslagit 60 miljoner kronor för de kommande åren.63 Riksrevisionen m.fl. har också konstaterat problem med att lärosätena inte fått resurser knutna till sig för samverkansuppgiften.

Moderaternas bedömning är att det krävs en kraftig statlig satsning på lärosätenas stödstrukturer för att förbättra förutsättningarna för framgångsrik kommersialisering av forskningsresultat. Vi föreslår att 100 miljoner kronor per år tillförs de kommande tre åren för att stärka kommersialiseringsprocessens första fas. Medlen skall delas mellan holdingbolagen och lärosätena.

7.11.3 Frigör ökade resurser till forskning

Fria, självständiga akademier med goda basresurser för den långsiktiga grundforskningen och forskarutbildningen är avgörande för att lärosätenas två centrala uppgifter, utbildning och forskning av hög kvalitet, skall kunna klaras och en god grund skapas för att få fram forskningsresultat som kan komma samhället till nytta. Även om Sverige i internationell jämförelse, som påpekats ovan, totalt sett har haft stora satsningar på forskning, har de statliga resurserna till lärosätenas forskning och forskarutbildning urholkats under senare år. Det beror bl.a. på att lärosätenas utökade ansvar för samverkansuppgiften, liksom expansionen av grund- och forskarutbildningen, inte har kompenserats. Allians för Sverige har i gemensamma motioner uppmärksammat detta och betonat vikten av att långsiktigt bygga upp de s.k. fakultetsanslagen så att den fria grundforskningen och kvaliteten i forskarutbildningen kan säkras. Som ett första steg har vi avsatt 900 miljoner kronor i ökade resurser de kommande tre åren. Över en femårsperiod föreslår vi en ökning med totalt 2 miljarder kronor.

Allians för Sverige har också föreslagit införandet av ett resursfördelningssystem som fördelar statliga forskningsanslag delvis beroende av kvalitativa mått, exempelvis hur framgångsrikt ett lärosäte är i att kommersialisera forskningsresultat. På så sätt kan de ekonomiska drivkrafterna för lärosätena för att långsiktigt stärka sin tillväxtfrämjande samverkan öka.

Moderaterna vill därutöver understryka vikten av att gällande regelverk ses över i syfte att rensa bort ineffektiviteter i systemet som förhindrar lärosäten från att fullt ut ta del av möjliga forskningsresurser. Ett exempel på detta är den statliga avgift på 8 procent av externa forskningsanslag, som lärosätena betalar i vad som tidigare kallades ”högskolemoms”. Denna avgift kan de facto medföra att forskare inte har råd att ta emot stora externa anslag, om den anslagsgivande institutionens regler inte tillåter pengarna att användas till annat än forskning. Så är exempelvis fallet med anslag från amerikanska National Institute for Health. Skall forskaren kunna ta emot stora sådana anslag krävs i praktiken att den institution vid vilken hon eller han verkar kan skrapa ihop de medel som krävs till den statliga avgiften från andra forskares anslag. År 2005 drog staten på detta sätt in närmare 400 miljoner kronor. Moderaterna anser att dessa medel skall komma lärosätenas forskning till del och föreslår att avgiften tas bort.

Högskoleverket har också konstaterat att lärosäten upplever problem genom att dagens regler för uppdragsforskning begränsar deras möjligheter att delta i EU:s forskningsprogram och ta till vara dess forskningsmedel, på grund av att den sekretess som krävs vid sådan samverkan inte är förenlig med kraven på offentlighet vid svenska lärosäten.64 65 Mot bakgrund av detta anser vi att införande av sekretessbestämmelser utformade för att underlätta för lärosätena att ta till vara forskningsmedel från EU-nivå och delta i EU-gemensamma forskningsprojekt bör införas.

För att stimulera bidrag till forskningsändamål från privatpersoner och företag är det viktigt att reglerna som avser avdragsrätten är tydliga. Inkomstskattelagen behöver förtydligas, så att det klart framgår att avdragsrätt generellt föreligger för forskningsbidrag som lämnas till högskolor, universitet, akademier och andra vetenskapliga institutioner. Det är viktigt, eftersom Skatteverkets praxis på senare tid har förändrats på ett sätt som inte ursprungligen var lagstiftarens avsikt.

7.11.4 Skapa ett attraktivt investeringsklimat för FoU-intensiv industri

Från politikens sida behöver det sändas tydliga signaler vad gäller viljan att få företag med FoU-intensiv verksamhet och högkvalificerade jobb att stanna i Sverige och expandera sin verksamhet och att få nya FoU-intensiva företag att etablera sig här. Alltfler länder, exempelvis Storbritannien, Frankrike och Kanada, använder sig av sådana strategier.

Den s.k. expertskatten kan användas för att göra det mer attraktivt för framstående utländska forskare att verka vid ett företag eller lärosäte i Sverige. För att den skall få de effekter som var tänkt är det viktigt att reglerna görs mer förutsägbara och tydliga. Men det räcker inte med insatser riktade mot enbart den enskilde experten. Det behövs kompletterande regelförändringar som underlättar för hela expertens familj att komma till Sverige. Det handlar bl.a. om möjligheten för partnern att erhålla arbetstillstånd och för barnen att gå i skola. Vi vill därför låta se över det aktuella regelverket för att möjliggöra detta.

7.12 Egenföretagare och socialförsäkringar

Socialförsäkringarna har en viktig trygghetsfunktion. Man vet att man får ersättning för åtminstone en del av inkomstbortfallet vid sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet. Socialförsäkringarna är dock framför allt utformade för anställda, eftersom det täcker inkomstbortfall i form av lön men inte i form av fasta kostnader.

Vid ett beslut att gå från att vara anställd till att bli företagare är det därför troligt att man väger in vilket skydd man får avstå ifrån som anställd och vilket skydd man kan få som egenföretagare och till vilken kostnad. Är t.ex. arbetslöshetsförsäkringen eller sjukförsäkringen väsentligt mer förmånlig för den som väljer att vara anställd än den som väljer att driva ett företag kommer det att bidra till att färre väljer att starta företag.

Ju mindre skillnader det är mellan skyddet för anställda och företagare, desto fler kommer att våga ta steget att bli företagare. Detta kan vara en central faktor när verksamheter, inte minst vård, skola och omsorg, som i dag domineras av den offentliga sektorn skall öppnas för entreprenörskap. Skälet till detta är att dessa branscher är kvinnodominerade. Samtidigt som ökad konkurrens skulle stimulera kvinnors företagande är kvinnor enligt forskningen mindre riskbenägna, vilket innebär att variationer i inkomster är mer välfärdssänkande för kvinnor än för män.

Trygghet för företagaren

Allians för Sverige föreslår att föräldrapenningen görs mer rättvis genom att beräkningen för tillfällig föräldrapenning beräknas på samma sätt som för en anställd. Kostnaden bedöms uppgå till 30 miljoner kronor.

Allians för Sverige föreslår att övergångsregler i sjukförsäkringen för alla företagare införs.

Allians för Sverige föreslår en återgång till den tidigare beräkningen av arbetslöshetsersättningen för företagare, vilket innebär att företagare får välja den bästa inkomsten under de tre senaste åren och basera summan på denna.

7.12.1 Socialförsäkringarna är anpassade efter anställda

Egenföretagarens inkomster skall täcka risk, klara företagets kostnader för driften och betala eventuella tilläggsförsäkringar och egen lön. Blir egenföretagaren sjuk faller intäkter bort som skall täcka både driften av företaget och inkomst av tjänst. Den sjukpenninggrundande inkomsten och därmed ersättningen i sjukförsäkringen beräknas dock enbart utifrån lönen. Eftersom många företagare tar ut en låg lön åtminstone under ett uppbyggnadsskede och ersättningen inte täcker driften av företaget har många egenföretagare inte råd att vara sjuka. Ungefär 75 procent av soloföretagarna tar inte ut en enda sjukdag under ett år.

Även om egenföretagare har tagit ut en hög lön är de inte nödvändigtvis berättigade till en hög ersättning från den offentliga sjukförsäkringen, eftersom det finns en regel som säger att egenföretagare som redovisat hög inkomst kan få sin SGI sänkt till den nivå som kan anses skälig för anställda.

7.12.2 Lägre egenavgift för egenföretagare

Trots att egenföretagare är sjukfrånvarande betydligt mer sällan än anställda betalar de i stort sett samma sociala avgifter som görs för anställda. År 2006 är arbetsgivaravgiften för anställda 32,28 procent, varav sjukförsäkringsavgiften 8,64 procent och för egenföretagare 30,71 procent respektive 9,61. Det gäller de egenföretagare som liksom anställda har en karensdag innan ersättning börjar betalas ut. För egenföretagare gäller inte reglerna om två veckors sjuklön som betalas av arbetsgivaren. De får alltså sjukpenning från försäkringskassan direkt efter karensdagen, vilket är anledningen till den högre sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare.

Egenföretagare kan dock till skillnad från anställda även välja att ha 3 eller 30 karensdagar i sjukförsäkringen. Då är sjukförsäkringsavgiften 7,86 procent respektive 6,99 procent och egenavgiften i motsvarande grad lägre. En större självrisk medför med andra ord en viss sänkning av egenavgiften.

Beräkningen av premien för gruppen egenföretagare är dock inte försäkringsmässig. Inom sjukförsäkringen sker en omfördelning från egenföretagare till anställda.

Moderaterna anser att sjukförsäkringsavgiften i egenavgiften för företagare skall beräknas försäkringsmässigt.

Det skulle innebära en sänkning av egenavgiften med 0,68 procentenheter och medföra en nettokostnad för den offentliga sektorns finanser på 150 miljoner kronor.

7.13 Företagsbeskattningen

Valet att bli egenföretagare eller anställd påverkas bl.a. av avkastningen i de båda alternativen. För att några i samhället skall våga ta de risker som ett entreprenörskap innebär måste den förväntade avkastningen av företagande vara större än summan av kostnaderna förknippade med detta och lönen vid anställning. Då många företag går i konkurs betyder detta att de företag som överlever måste göra desto större vinst. Detta betyder i sin tur att samhället måste tillåta att vissa företagare blir förmögna, annars tappar man den mest centrala drivkraften till utveckling.

Utbudet av entreprenörer och därmed sysselsättningen påverkas av en rad olika faktorer, vilket beskrivits ovan. En slutsats blir därför att det är centralt att stimulera entreprenörskap, både ur ett sysselsättnings- och produktivitetsperspektiv och uppbyggnad av humankapital. Beskattningen av företagare och företag lyfts ofta fram som en viktig faktor för utbudet av entreprenörer.66 Empiriskt är det emellertid svårt att entydigt belägga att beskattningen av företagare och företag varit en avgörande förklaringsfaktor till skillnader i entreprenörskap mellan olika länder (OECD, 2005a).

Vår tro är att skatterna är av central betydelse för entreprenörskap och sysselsättning. Skatter påverkar en rad olika omständigheter som är viktiga för företagare. Det handlar bl.a. om kostnader för inträde på marknader, marknadens storlek, lönsamhet och osäkerhet samt mängden kapital att återinvestera i verksamheten. Vad gäller lönsamhet, osäkerhet och möjligheter att återinvestera har detta sannolikt särskilt stora effekter för mindre företag utan samma möjligheter till olika typer av ”försäkringar” och resultatutjämningar som större företag.

Vidare påverkas efterfrågan på arbetskraft av skatten på arbete. Även om det sker en betydande övervältring tillbaka på arbetstagarnas nettolön påverkar exempelvis arbetsgivaravgifternas storlek efterfrågan på arbetskraft.

För den enskilde individen kan valet av humankapitaluppbyggnad beskrivas som ett investeringsbeslut. I det fall den förväntade avkastningen på investeringen överskrider kostnaden genomförs investeringen, annars inte. Valet att utbilda sig och därmed bygga upp det egna och samhällets humankapital kommer således också att bero på skattesystemet.

Utöver effekter på mikroplanet kan skattesystemets utformning påverka den finansiella stabiliteten i ett land. I Sverige gynnar skattesystemet skulduppbyggnad och skuldfinansiering av företagens balansräkningar. Detta skapar ett mer sårbart finansiellt system och kan i allvarliga situationer medföra stabilitetsproblem med mycket betydande samhällsekonomiska kostnader som följd.67

För att stimulera människors vilja att ta ansvar och förkovra sig och därmed bygga upp sitt humankapital vill Alliansen och Moderaterna göra det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att utbilda sig. Detta sker genom det kraftfulla jobbavdrag som beskrivs i kapitel 9 ”Det måste löna sig bättre att arbeta”. Alliansens ambition är dessutom att stärka utbildningspremien ytterligare genom att på sikt sänka den statliga inkomstskatten.68

För att underlätta kapitalförsörjningen, minska skulduppbyggnaden och att höja avkastningen på svensk verksamhet vill Alliansen och Moderaterna avskaffa förmögenhetsskatten.

Förmögenhetsskatt

Allians för Sverige föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod. Redan 2007 halveras skattesatsen från 1,5 procent till 0,75 procent.

Skattebortfallet beräknas uppgå till 3,4 miljarder kronor 2007.

Beskattning av förmögenheter gör att förekomsten av s.k. affärsänglar, dvs. personer som med eget kapital finansierar entreprenörer, begränsas. Eftersom serieentreprenörer är av stor betydelse för sysselsättningen är det rimligt att tro att framgångsrika entreprenörer som är beredda att investera i nya företag kan spela en viktig samhällsekonomisk roll. Eftersom Sverige är ett land med komplexa och tunga regelsystem kan betydelsen av att kunna dra nytta av en erfaren entreprenör, som vet hur byråkratin skall hanteras, vara av stort värde för ett nystartat företag. Förmögenhetsskatten kan därmed utgöra ett hinder för högre sysselsättning.

Förmögenhetsskatten driver också kapital utomlands och riskerar på så vis att minska tillgången på riskvilligt kapital i Sverige. Bland de 25 EU-länderna är det bara två länder, Frankrike och Spanien, förutom Sverige som beskattar förmögenheter. Bara de senaste åren har Finland, Luxemburg, Irland och Nederländerna avskaffat förmögenhetsskatten. En försiktig beräkning pekar på att kapital motsvarande över 900 miljarder kronor förts ut ur Sverige för att undgå förmögenhetsbeskattningen. Om en bråkdel av detta kapital återkommer till landet skulle det ha stor betydelse för tillgången på riskkapital. Än viktigare är att utflödet hejdas. Att avskaffa förmögenhetsskatten är en central prioritering.

För fåmansbolagen vill Alliansen genomföra betydande förändringar av de s.k. 3:12-reglerna, dvs. de skatteregler som tillämpas för ägare av fåmansbolag. Förändringen skulle medföra dels betydande förenklingar för de allra flesta, dels en minskning av skattebelastningen.

Rättvis beskattning av fåmansbolagen

Allians för Sverige föreslår att det krångliga regelverket (3:12) för fåmansbolagen ändras så att det inte missgynnar eget företagande. Löneuttagskravet sänks till 10 inkomstbasbelopp per år (430 000 kronor). Kapitalskattesatsen på kapitalvinst vad avser kvalificerade andelar över sparat utdelningsutrymme återställs. Schablonbeloppet för skattesatsen 20 procent på utdelning höjs till 2 inkomstbasbelopp. Klyvningsräntan för enskilda näringsidkare höjs till samma nivå som för fåmansbolag.

Allians för Sverige anslår för detta 0,9 miljarder kronor 2007.

Små växande företag tenderar att i första hand utnyttja internt skapade medel vid en expansion. Först sedan denna möjlighet är uttömd söker man externt kapital. Många företagare är ovilliga att bjuda in externa investerare, som av naturliga skäl ofta även kräver inflytande i företaget. Även lånefinansiering är förknippat med problem, eftersom långivaren ofta kräver personlig borgen från småföretagare, med de risker för privatekonomin som detta innebär. Det innebär att det är avgörande att skattesystemet inte hindrar små företag från att behålla vinstmedel i företaget och använda dessa för att finansiera investeringar och expansion. Inte minst den s.k. lex Uggla, enligt vilken kvarhållna vinstmedel i små företag förmögenhetsbeskattas hos ägaren, är därigenom skadlig för tillväxten.

Vid sidan av dessa skattelättnader lägger Allians för Sverige fram en serie skattesänkningsförslag för företagare. Exempelvis vill Alliansen införa riskkapitalavdrag, införa möjligheter att kunna skjuta upp vinstbeskattning i det fall vinsterna återinvesteras, jobbavdraget gäller även näringsinkomster samt sänka skatten på vissa tjänster i syfte att öppna nya marknader.

Uppskjuten reavinstbeskattning

Allians för Sverige föreslår att kapitalförsörjningen förbättras genom införande av en möjlighet till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag. Uppskov ges för reavinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag.

Den statsfinansiella kostnaden är bara tillfällig och beräknas till 0,5 miljarder kronor 2007.

Riskkapitalavdrag

Allians för Sverige föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital.

För ändamålet avsätts en ram om 0,1 miljarder kronor per år.

Jobbavdrag för näringsinkomster

Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för näringsinkomster. Avdraget utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster.

Kostnaden för näringsinkomstreformen beräknas uppgå till 1,3 miljarder kronor 2007 och till 1,5 miljarder kronor för det andra steget.

Obeskattade reserver

Allians för Sverige föreslår att den räntebeläggning som införts för periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta även andra obeskattade reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs.

Sammantaget leder förslaget till en förstärkning av det finansiella sparandet på ca 1,9 miljarder kronor 2007.

7.14 En modern, effektiv och öppen förvaltning

7.14.1 Sverige tappar mark

På IT-området, liksom på andra områden, har Sverige tidigare intagit en framträdande roll, men är nu på väg att tappa i jämförelse med andra länder. I likhet med vad som gäller inom bl.a. forskningspolitiken har Sverige inte heller fått ut så mycket i termer av ökad tillväxt och sysselsättning av de satsningar som har gjorts.69 Även om det har funnits ett initialt motstånd mot att anamma tekniken inom förvaltningen, sker mycket i Sverige i dag.70 Regeringens oförmåga att samordna, utvärdera och uppmuntra införandet av ny teknik har emellertid lett till att Sverige halkat efter i undersökningar på området.71 Regeringens IT-politik har utsatts för stark kritik på framför allt tre punkter:72 Den första är att mångfalden av grupper och delegationer har inneburit att ansvaret för utvecklingen är otydligt fördelat. Regeringen har också varit oförmögen att sätta konkreta och tidsbestämda mål. Dessutom saknas metoder för uppföljning av satsningar inom e-förvaltningen. Det finns i dag ett antal områden som är i starkt behov av en modernisering och effektivisering. Förutom grundläggande medborgartjänster, där många enskilda myndigheter själva gjort ett utmärkt arbete, gäller det särskilt elektronisk upphandling och fakturering samt vårdens informationssystem.

7.14.2 En e-förvaltning för framtiden

En förvaltning som drar nytta av modern teknik kan erbjuda bättre service, större flexibilitet och specialanpassade tjänster inom ramen för en bevarad integritet. I stället för en anonym och stelbent administrativ byråkrati skulle medborgare och företag kunna möta en förvaltning där individens profil och behov är väl kända. Med en effektiv e‑förvaltning ökar också medborgarens och företagets insyn i det enskilda ärendets hantering, vilket stärker rättssäkerheten. En modern e-förvaltning öppnar också nya möjligheter till lärande och förståelse av den egna verksamheten, vilket borgar för en bättre utveckling av arbetsmetoderna i förvaltningen. Inte minst viktigt är att en väl utformad e-förvaltning öppnar möjligheter för företag att bygga tjänster i gränssnittet mellan förvaltning, medborgare och näringsliv. Förutom att detta skyndar på utvecklingen mot en effektivare förvaltning kan det också lägga grunden för en ny exportindustri.

7.14.3 Elektronisk upphandling för ökad effektivitet och konkurrens

Elektronisk upphandling har visat sig ge prissänkningar på 10–25 procent och dessutom minskat hanteringskostnaderna med 50 procent.73 Genom elektronisk upphandling förbättras möjligheterna för bl.a. kombinatorisk upphandling, där leverantörer ges möjlighet att lämna anbud på en eller flera delar i en beställning.74 Detta kan öppna helt nya möjligheter för små och medelstora företag, vilket är viktigt eftersom Sverige har ett lågt deltagande från små och medelstora företag i offentlig upphandling och bidrar till bristande konkurrens. Elektronisk upphandling ger också betydande möjligheter att stödja små och medelstora företag i arbetet med att ta fram anbud. I dag stupar många företag på formaliafel, vilket kan undvikas med särskilda stöd- och kontrolltekniker. Moderaterna anser att Upphandlingsutredningens (SOU 2006:28) förslag om s.k. dynamiska inköpssystem med elektroniska auktioner bör införas. Moderaterna anser också att alla myndigheter skall kunna ta emot elektroniska anbud senast den 1 juli 2007. En central databas för utannonsering av upphandlingar bör tas fram och privata företag uppmanas att bygga lösningar på denna infrastruktur.

7.14.4 Utökad användning av elektronisk fakturering

I Danmark har införandet av elektronisk fakturering lett till uppskattade kostnadsbesparingar på 800 miljoner danska kronor för den danska staten och en minskad administrativ börda för företagen som värderas till 300–400 miljoner danska kronor.75 Trots dessa möjligheter är omfattningen av elektronisk fakturering i Sverige än så länge blygsam. För att skynda på utvecklingen anser Moderaterna att det bör fastställas att alla myndigheter skall kunna hantera e-fakturering senast den 1 juli 2007. En central lösning bör införas för e‑fakturering och möjligheter öppnas för att låta olika tjänsteleverantörer bygga egna tjänster på denna lösning för att även små och medelstora företag skall kunna använda e-fakturor.

7.14.5 IT i vården

Regeringen har inte bidragit till att Sverige skall utnyttja de möjligheter som den nya tekniken ger inom vården. För att arbetet skall kunna drivas vidare krävs en nationell standard för IT i vården. För detta avsätter Alliansen 50 miljoner kronor. För att patienterna skall hamna i centrum måste resurserna kunna följa patienterna när dessa väljer vårdgivare. För att det skall vara möjligt krävs i sin tur en modernisering av IT‑systemen och nationella patientjournaler. För att utveckla vårdens ersättningssystem i denna riktning avsätter Alliansen 30 miljoner kronor.

7.14.6 Inför en nationell IT-strateg

Moderaterna vill att en nationell IT-strateg utses som får ansvaret för att samordna arbetet med e-förvaltningen i kommuner, landsting och stat.76 Existerande grupper på området avskaffas. Den nationella IT-strategen skall bl.a. se till att en särskild korg med tjänster som skall erbjudas elektroniskt tas fram i samarbete med myndigheter och kommuner. IT-strategen skall också inrätta en central portal för offentliga e-tjänster efter det brittiska exemplet: direct.gov.uk. En annan uppgift är att organisera årligen återkommande utfrågningar av ansvariga generaldirektörer där resultaten utvärderas utifrån både medborgar- och näringslivsperspektiv.

7.14.7 Lyft fram informationssäkerheten som en egen fråga

Riksrevisionen har funnit betydande brister i hanteringen av informationssäkerheten på ett flertal myndigheter. I ljuset av den pågående diskussionen om Sveriges krisberedskap är det nödvändigt att förvaltningen uppfyller högt ställda krav på informationssäkerhet. Moderaterna anser att informationssäkerhetsmål bör läggas fast för myndigheter. Den nationella IT-strategen får i uppdrag att följa upp och ansvara för att dessa mål uppnås.

7.15 Globaliseringsråd

Globalisering ställer Sverige inför stora utmaningar. Världshandeln har expanderat, som en följd av politiska förändringar, inte minst att tidigare slutna ekonomier i Östeuropa och i Asien öppnats, och till följd av att handelshinder reducerats. Att transportkostnaderna fallit kraftigt har drivit på denna utveckling. De finansiella marknaderna har både integrerats och expanderat kraftigt. Till detta kommer en teknisk utveckling, inte minst inom IT, som har lagt grundvalarna för ett globalt kunskapssamhälle.77

Globaliseringens utmaningar kan inte mötas på ett enskilt område eller genom någon enskild åtgärd. Det handlar snarare om att skapa strategier för att möta en förändrad värld på politikområde efter politikområde.

Ett antal länder har därför valt att ta ett samlat grepp på globaliseringen. De har satt globalisering högt på agendan och inlett ett långsiktigt strategiarbete. Danmark har ett globaliseringsråd som leds av statsministern och arbetar med ett brett mandat. Rådet studerar de förändringar som utmanar Danmarks konkurrenskraft och målet är att stärka landets tillväxtkraft och säkerställa full sysselsättning. Rådet har just nu lagt sina första skarpa förslag. Finland har ett råd för policyutveckling inom teknik och innovation. Även här leder statsministern arbetet och i rådet deltar politiker och personer med erfarenheter från bl.a. näringsliv, fackföreningar, utbildningsväsende och forskarvärlden.

Vår och Alliansens bedömning är att det är nödvändigt att också Sverige inrättar ett globaliseringsråd. För att ge rådet möjligheter att arbeta fokuserat föreslår vi att rådet skall analysera nya förhållanden i världsekonomin som utmanar Sveriges konkurrenskraft och att ge förslag som kan förbättra Sveriges chanser att tävla i världen.

Globaliseringsråd

Allians för Sverige föreslår att en borgerlig regering inrättar ett globaliseringsråd direkt underställt regeringen med Finlands och Danmarks goda exempel som förebilder.

Rådet bör, precis som i Danmark och Finland, ledas av statsministern, och även andra ministrar som berörs av dessa frågor skall ingå. Därutöver skall finnas personer med kompetens och erfarenhet från näringsliv, fackföreningar, finansiella marknader, forskning och kultur.

8 Enklare att anställa

Moderaternas ekonomiska strategi bygger på att sysselsättningen skall öka genom en kombination av åtgärder som ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt genom att göra det mer lönsamt att arbeta (kapitel 9 ”Det måste löna sig bättre att arbeta”) och åtgärder som gör att fler företag vill anställa och som gör det mer attraktivt att starta företag (som beskrivits i kapitel 7, ”Det måste bli mer attraktivt att starta och driva företag”). Genom en kombination av åtgärder som ökar utbudet, förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och förstärker företagens efterfrågan på arbetskraft skall en snabb ökning av sysselsättningen säkras. I de kommande avsnitten kommer vi att beskriva ett omfattande program för att säkerställa att det blir enklare att anställa.

8.1 Lägre trösklar för att anställa

Moderaternas politik inriktas på att sänka trösklarna på arbetsmarknaden för att få till stånd fler jobb. I dag är trösklarna in på arbetsmarknaden höga, särskilt för unga och invandrare. För den som länge varit arbetslös eller sjukskriven kan det också vara svårt att finna ett lämpligt arbete. Vår politik bygger på att arbetsgivarna skall ha råd och våga anställa fler och underlätta för dem som varit borta länge från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna måste våga ge unga människor och nytillträdande invandrare en chans på arbetsmarknaden. Det handlar därför både om att få ned kostnaderna för att anställa och att hitta mer flexibla anställningsformer utan att undergräva anställningstryggheten.

Allians för Sverige har föreslagit nystartsjobb, att arbetsgivaravgifterna tas bort vid anställningar av sjukskrivna, långtidsarbetslösa eller förtidspensionerade under lika lång tid som personen varit utanför arbetsmarknaden. Alliansen föreslår också att en särskild skatterabatt skall ges till konsumenterna för inköp av hushållsnära tjänster. Alliansen går nu vidare och föreslår att arbetsgivaravgifterna bör avskaffas för tjänstejobb i hela landet. Sammantaget innebär alla dessa förslag att kostnaderna för att anställa kraftigt sänks, särskilt i den arbetskraftsintensiva servicesektorn.

Allians för Sverige har också föreslagit att företagens möjligheter att anställa på tidsbegränsade kontrakt skall utökas till att omfatta en längre tidsperiod än i dag. Anställningsformerna skall också förenklas och anställningsskyddet bli mer tydligt. Alliansen föreslår även att de särskilda arbetsrättsreglerna för äldre avskaffas och att arbetsgivaravgifterna sänks för äldre.

8.2 Arbetsgivaravgiftssänkningar

Många länder har prövat olika modeller för att sänka de generella arbetsgivaravgifterna. Omfattande utvärderingar ger emellertid vid handen att generella sänkningar av arbetsgivaravgiften inte är det mest effektiva sättet att öka sysselsättningen. En generell sänkning av arbetsgivaravgifterna kan ha en liten effekt på sysselsättningen på kort sikt men påverkar inte arbetslösheten på längre sikt. En generell sänkning minskar därtill inte bara skatteuttaget på de anställningar som tillkommer, utan också för alla som redan är anställda och alla nyanställningar som skulle ha kommit till stånd utan en sänkning av avgifterna.78

Invändningarna mot generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna gäller inte nödvändigtvis mer selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. För att sänkta arbetsgivaravgifter skall få effekt på sysselsättning måste två omständigheter gälla. Till att börja med måste sänkta arbetsgivaravgifter få genomslag på konsumentpriserna så att efterfrågan ökar på de varor och tjänster som produceras. Dessutom är det nödvändigt att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden så att inte en ökad efterfrågan på arbetskraft gör att löneökningstakten stiger i stället för att företagen nyanställer.

För viktiga delar av ekonomin är dessa villkor inte uppfyllda. Om arbetsgivaravgifterna sänks inom t.ex. byggsektorn är det inte självklart att sysselsättningen påverkas mer än marginellt. Marknaden domineras av ett fåtal företag och en mycket stark facklig organisation. Bristande konkurrens gör att minskade skatter bara i begränsad omfattning kommer att omsättas i lägre priser för konsumenterna. Till detta kommer att utbudet på arbetskraft i byggsektorn, trots en hög arbetslöshet, knappast är elastiskt. Kombinationen av att goda yrkeskunskaper efterfrågas av arbetsgivare och att facket via kollektivavtalen reglerat vilka som är kvalificerade att arbeta som byggnadsarbetare gör att även små efterfrågeökningar tenderar att leda till brist på arbetskraft, flaskhalsar och stigande löner. Inte minst de senaste årens utveckling belyser hur illa byggarbetsmarknaden fungerar. Genomslaget av sänkta arbetsgivaravgifter i denna sektor skulle sannolikt primärt ske i form av stigande löner och vinster.

Om arbetsgivaravgifterna sänks för exportindustrin är det inte heller självklart att det leder till ökad sysselsättning. Priserna sätts på en internationell marknad och produktionen är kapitalintensiv. Sänkta arbetsgivaravgifter omsätts således inte nödvändigtvis i stigande konsumentefterfrågan eller arbetskraftsefterfrågan. Därtill sysselsätter industrin kvalificerad arbetskraft som knappast kan rekryteras utan att löneökningstakten stiger. Sänkta arbetsgivaravgifter inom exportindustrin skulle sannolikt främst leda till stigande löner och högre vinster.

Kunskaperna om hur känsligt arbetsutbudet är inom olika grupper och sektorer är i dag förhållandevis goda (se kapitel 9Det måste löna sig bättre att arbeta”). Kvinnor t.ex. mer känsliga för ekonomiska drivkrafter än män. Grupper som i hög utsträckning arbetar halvtid eller längre deltid är också mer känsliga. Vi vet också att de som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. för att de har en kortare utbildning eller bristande yrkeserfarenheter, tenderar att påverkas mera av ekonomiska incitament. Detsamma gäller grupper som är hänvisade till att arbeta inom sektorer och yrken som präglas av hierarkiska organisationer, upprepande och tunga arbetsmoment och som inte erbjuder möjligheter till vidareutbildning. Det är också viktigt att sänka skattebelastningen på personer med lägre inkomster. Arbetsutbudet för höginkomsttagare tenderar att vara mer okänsligt, inte minst eftersom de redan ofta arbetar fulltid.

Medan en generell arbetsgivaravgiftssänkning på 10 procentenheter kanske ökar sysselsättningen med 1–3 procent kan en riktad sänkning av arbetsgivaravgifterna som huvudsakligen riktar siktar in sig på grupper med mer elastiskt arbetsutbud leda till en sysselsättningsökning på 6–10 procent (Nickel 2003 samt Garone & Salomäke 2001).

Det gäller att välja en inriktning på varor och tjänster där sänkningar av arbetsgivaravgifterna får genomslag på priser, konsumtion och arbetskraftsefterfrågan och där en ökad arbetskraftsefterfrågan leder till högre sysselsättning snarare än till högre löner. Mot denna bakgrund föreslår vi olika former av sänkta arbetsgivaravgifter:

  1. Tjänstejobb: Arbetsgivaravgifterna, exklusive pensionsavgifterna, avskaffas för personalintensiva tjänster såsom reparationer av hushållsmaskiner, restauranger, tvätterier, bilreparationer, friseringar och städtjänster till privatpersoner.

  1. Nystartsjobb: Arbetsgivaravgifter avskaffas helt för personer som stått långt från arbetsmarknaden under lika lång tid som arbetsfrånvaron varat. Arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionärer, socialbidragstagare och nyanlända invandrare omfattas. Nedsättningen gäller i privat sektor.

  1. Äldrerabatt: Arbetsgivaravgifterna skall, exklusive pensionsavgifter, avskaffas för personer som fyllt 65 år för att möjliggöra för fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden under längre tid.

8.2.1 Arbetsgivaravgiftssänkningar för tjänstejobb

Höga skatter slår hårdast mot branscher där den enskilde kan välja mellan att själv utföra tjänsten eller att köpa tjänsten. I den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen föreslogs därför att arbetsgivaravgifterna skulle avskaffas i tjänstebranscher som kan ersättas av hemarbete och svartarbete. Exempel på sådana branscher är hotell och restauranger, bilserviceverkstäder, reparationer av hushållsmaskiner, personalmatsalar, catering, städföretag som enbart städar hos privatpersoner, frisörer och skönhetssalonger m.m. (SOU 1997:17).

Tabell 8.1 Branscher som berörs av förslaget om tjänstejobb, år 2004, miljoner kronor79

SNI-kod

Benämning

Lönesumma, mkr

50.20

-50.201

-50.202

-50.203

-50.204

50.40

52.7

-52.710

-52.740

55.300

55.400

55.5

-55.510

-55.521

-55.529

74.701

80.410

93.0

93.012

93.021

93.022

93.050

Summa

Bilserviceverkstäder

Bilserviceverkstäder, ej specialiserade

Bilplåt- och billackeringsverkstäder; bilglasmästerier

Bilelverkstäder

Däckserviceverkstäder

Motorcykelhandel inkl. reparationsverkstäder

Reparationsverkstäder för hushållsartiklar och personliga artiklar

Skomakerier, klackbarer m.m.

Andra reparationsverkstäder för hushållsartiklar och personliga artiklar

Restauranger

Barer och pubar

Personalmatsalar, cateringföretag och centralkök

Personalmatsalar

Cateringföretag för transportsektorn

Övriga Cateringföretag

Städföretag80

Trafikskolor

Andra serviceföretag

Konsumenttvätterier

Frisörsalonger

Skönhetssalonger

Övriga serviceföretag

4 459,1

3 045,0

621,8

118,9

673,5

337,3

306,7

11,3

295,4

8 958,0

0,0

1 062,8

612,3

252,7

197,8

6 674,2

423,9

1 134,0

132,5

849,2

68,8

83,5

22 356,0

Källa: RUT 2006:690.

Beräkningar visar att priset på dessa tjänster är påtagligt mer känsligt än andra tjänster och varor och att prisförändringarna av dessa varor också påverkar konsumtionen av fritids- och arbetsutbudet (SOU 1997:17, bilaga 3). Att priskänsligheten är stor betyder att höga skatter kommer att ha stor effekt på hushållens val. Servicetjänster som t.ex. restauranger och städning är komplement till arbete, och lägre priser på dessa tjänster bidrar således till högre arbetsutbud. De höga skatterna är sannolikt en viktig orsak till att tjänstesektorn i stora delar av Sverige har en liten omfattning. Att dessa tjänster är särskilt priskänsliga är ett argument för att lägre skatter skulle kunna leda till stigande efterfrågan.

Marknaden för tjänster som hotell och restauranger, bilserviceverkstäder, reparationer av hushållsmaskiner, personalmatsalar och städföretag präglas av en förhållandevis hård konkurrens. Av tabell 7.1 framgår att 95 procent av hotell- och restaurangsektorn i Sverige är konkurrensutsatt, vilket betyder att den konkurrensutsatta andelen är högre än genomsnittet för EU-området. Inom rekreation och kultur är den konkurrensutsatta andelen ca 50 procent. För hushållsunderhåll ligger den konkurrensutsatta andelen på 100 procent. Inom detta område är det ofta låga kostnader för att etablera ett företag, och verksamheten bedrivs i många fall av små och medelstora företag.

Ett problem med sänkningar av arbetsgivaravgifter eller sysselsättningsstöd är att de tränger undan jobb som skulle ha uppkommit även om åtgärden inte vidtagits. Det finns skäl att tro att undanträngningseffekterna av sänkta arbetsgivaravgifter för dessa delar av tjänstesektorn är mer begränsade. Skälet är att sysselsättningseffekten till viss del kommer att öka genom att arbete som i dag sker i hushållet eller i den svarta sektorn i stället sker på den reguljära arbetsmarknaden.

Det är sannolikt att stigande arbetskraftefterfrågan kommer att leda till stigande sysselsättning. Eftersom kraven på yrkeserfarenhet och högre utbildning är mer begränsade är arbetsutbudet elastiskt. Det betyder att ökad efterfrågan omsätts i stigande sysselsättning snarare än i högre lön.

Att avskaffa arbetsgivaravgifterna skulle således minska skattekilen, öka konsumtionen och leda till ökad sysselsättning.

Tjänstebeskattningsutredningen presenterade omfattande beräkningar av effekten av att avskaffa arbetsgivaravgifterna för bl.a. hotell och restauranger, bilserviceverkstäder, reparationer av hushållsmaskiner, personalmatsalar och städföretag. Henry Ohlsson beräknade sysselsättningseffekterna utifrån hur sänkningen av arbetsgivaravgifter kan antas slå igenom på vinster och löner. Bengt Assarsson skattade sysselsättningseffekten utifrån prisgenomslaget på konsumtionen. Båda beräkningarna visar att sysselsättningseffekten uppgår till i storleksordningen 25 000 till 50 000 personer.

Tabell 8.2 Skattningar av sysselsättningseffekter av sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstejobb, personer

Assarsson

35 000

Ohlsson modell 1*

32 000

Ohlsson modell 2

54 000

* Ohlsson skattade två modeller med olika efterfrågefunktioner

Källa: SOU 1997:17.

Att avskaffa arbetsgivaravgifterna inom tjänstesektorn i enlighet med Tjänstebeskattningsutredningens förslag skulle medföra en försvagning av de offentliga finanserna på i storleksordningen 3,5 miljarder kronor. I den ekonomiska vårmotionen föreslår vi och Alliansen att utredningens förslag genomförs, landtransportsektorn undantagen.

Sänkta arbetsgivaravgifter

Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgiften exkl. pensionsavgiften slopas för följande servicetjänster: Bilverkstäder, motorcykelhandel inkl. reparationsverkstäder, reparationsverkstäder för hushållsartiklar och personliga artiklar, restauranger, barer och pubar, personalmatsalar, cateringföretag och centralkök, städföretag till den del det inte utgör kostnad i näringsverksamhet, trafikskolor och serviceföretag. Alliansen avser att löpande pröva denna avgränsning i syfte att se om listan bör utökas.

Kostnaden beräknas uppgå till ca 3,5 miljarder kronor 2007.

Därtill föreslår Alliansen att:

Arbetsgivaravgiften exkl. pensionsavgiften slopas 2007 för personer som fyllt 65 år.

Kostnaden beräknas uppgå till 0,3 miljarder kronor 2007.

Sänkt moms på skidliftar

Allians för Sverige föreslår att momsen på skidliftar likställs med övrig idrottsverksamhet och följaktligen sänks från 12 % till 6 %. Skatteintäkterna för offentlig sektor beräknas minska med 60 miljoner kronor till följd av förslaget.

Sänkt elpris i norra Sverige

Allians för Sverige föreslår att den befintliga nedsättningen på energiskatt för hushåll och företag inom tjänstesektorn i norra Sverige utökas med 3 öre per kilowattimme. Skatteintäkterna bedöms minska med 300 miljoner kronor.

8.2.2 Nystartsjobb

De senaste åren har en rad studier påvisat att det kan finnas skäl att sänka arbetsgivaravgifterna för särskilda grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden.81 I flera europeiska länder med hög arbetslöshet och med betydande grupper som står utanför arbetsmarknaden har också olika typer av skatterabatter använts med gott resultat, bl.a. i Nederländerna, Belgien och Frankrike.

Dessa studier motiverar Alliansens förslag om nystartsjobb, som är inriktat på personer som stått långt från arbetsmarknaden under lång tid. Förslaget är att arbetsgivaravgifterna tas bort helt och hållet för långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa, förtidspensionerade, långvarigt socialbidragsberoende under lika lång tid som personerna varit borta från arbetsmarknaden (se ruta om nystartsjobb nedan). Moderaterna föreslår också att nystartsjobben skall omfatta nyanlända flyktingar som lyckats få ett arbete under asylprocessen och innan uppehållstillstånd har beviljats.

Ett problem med denna typ av skattelättnader är att de tränger undan anställningar som ändå skulle ha kommit till stånd (undanträngningseffekter). De gör också att någon annan får jobbet än den som annars skulle ha fått det (substitutionseffekter). Sammantaget beräknas dessa effekter ligga på 60–70 procent. I de kalkyler som gjorts av riksdagens utredningstjänst (RUT) beräknas nettotillskottet bli 0,3 jobb för varje satsning på ett nystartsjobb. Detta gör att satsningar av detta slag kan vara förhållandevis kostsamma. Vi har i våra budgetberäkningar utgått från RUT:s antagande, men både erfarenheter från andra länder och forskningen tyder på att utformningen av nystartsjobben bör göra att undanträngningseffekten blir avsevärt lägre.

Nystartsjobb skall alltid gå att kombinera med andra typer av skatterabatter. Det är viktigt att den grupp som satsningen gäller verkligen får det extra stöd man behöver. Nystartsjobben kan således kombineras med arbetsgivaravgiftssänkningar för tjänstejobb.

Nystartsjobb

Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgifterna tas bort helt för personer som uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 5 år. Skatterabatten kan förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning. Ungdomar (20–24 år) som varit arbetslösa i 6 månader skall omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock skatterabatten i högst 1 år. Nystartsjobben skall även omfatta nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats. För äldre än 55 år skall skattelättnad ges under dubbelt så lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock max 10 år.

Skatterabatten ges till nystartsjobb i näringslivet. LAS skall gälla för nystartsjobben.

I budgeten avsätts 1,2 miljarder kronor 2007.

8.2.3 Äldrerabatt

Var tredje person i åldersgruppen 55–64 år har inget arbete. Runt 300 000 har lämnat arbetskraften. Drygt hälften av dessa (55 procent) är långvarigt sjuka eller inlagda på sjukhus, och nästan lika många uppger att de varken vill eller kan jobba. Många äldre kan ha gått i förtida pension, kanske för att företaget lagts ned och man erbjudits förmånliga villkor, medan man i annat läge hade fortsatt att arbeta. Men runt 11 000 personer både vill och kan arbeta samtidigt som ungefär 33 000 personer är aktiva arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Även om den registrerade arbetslösheten är lägre för äldre än i genomsnitt, tar det lång tid innan äldre kommer tillbaka i arbete. I genomsnitt är arbetslöshetsperioden 21 veckor medan den för äldre är 30 veckor. Ytterligare drygt 25 000 arbetar mindre än de skulle vilja göra.

Tabell 8.3 Äldre i utanförskap, 55–64 år, arbetsmarknads- och sjukdata, avrundade tal

Mars 2006

Öppet arbetslösa enl. AKU

33 000

Latent arbetssökande

11 000

varav heltidsstuderande som sökt arbete

3 500

Undersysselsatta

26 100

Personer med sjukpeng

76 500

Personer med aktivitetsersättning

297 000

Summa utanförskap:

443 600

Källor: Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Det finns därför skäl att underlätta för de äldre att kunna få ett arbete. Arbetsgivare kan avstå från att anställa äldre för att de är osäkra på hur väl äldre arbetskraft kan anpassa sig till ny teknologi och hur villiga de är att utveckla sin kompetens. Såväl löner som arbetskostnader har också en tendens att öka snabbare än produktiviteten med stigande ålder. Därtill räknas varje arbetsår dubbelt för arbetskraft äldre än 45 år i dagens system. En genomgång av OECD visar att en högre grad av anställningsskydd förknippas med en lägre sysselsättningsgrad för äldre arbetskraft.82 Allians för Sverige föreslår att regeln om dubbel turordningstid slopas. Vi föreslår också, inom ramen för Alliansens äldreprogram, att nystartsjobben utökas till att omfatta dubbelt så lång tid för personer över 55 år, dock maximalt tio år.

Ett sätt att stimulera äldre att stanna längre på arbetsmarknaden är att göra det mer lönsamt att arbeta än att gå i pension. Allians för Sverige föreslår därför ett förstärkt jobbavdrag för äldre som väljer att arbeta. Ett ökat utbud måste också mötas av en ökad efterfrågan. Fler företag måste våga och vilja satsa på att anställa fler seniora personer (över 65 år). Ett sätt att göra det mer attraktivt för företag att behålla och nyanställa senior arbetskraft är att sänka arbetsgivaravgiften för dessa. Ytterligare skäl till att sänka arbetsgivaravgiften är att skapa ekonomiskt utrymme för företagen att anpassa arbetsplatsen efter äldres önskemål och behov, något som ofta nog också övrig arbetskraft har nytta och glädje av. Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgiften utom pensionsavgiften slopas för personer som fyllt 65 år.

8.3 Skattereduktion för hushållstjänster

För att underlätta vardagen för människor i olika skeenden i livet och förbättra förutsättningarna för en ökad kvinnlig förvärvsfrekvens vill vi moderater och Allians för Sverige också ta ytterligare steg för att sänka skatten på hushållstjänster.83 Alliansen vill införa en 50 procents skattereduktion på utgifter för arbetskostnader upp till 100 000 kronor. Detta innebär att den maximala skattelättnaden kan uppgå till 50 000 kronor per år. Vidare vill Alliansen att man även skall kunna köpa tjänster som utförs i en anhörigs hem. Exempelvis skall det vara möjligt att betala för städning i sina föräldrars hem och kunna utnyttja föräldrarnas skattereduktion för detta ändamål. På kort sikt kommer förslagen att skapa fler vita och färre svarta jobb. Detta betyder att de som i dag jobbar svart, främst kvinnor, får avtalsenlig lön, rätt till olika förmåner och försäkringsskydd. Dessutom kommer de offentliga finanserna att stärkas.

Skattereduktion för hushållstjänster

Allians för Sverige föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 procent av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett år köpa hushållstjänster enligt dessa regler till ett värde av maximalt 100 000 kronor. Den maximala skattereduktionen kan således uppgå till 50 000 kronor. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Därtill vill vi att skattereduktionen skall omfatta omsorg i hemmet. Det kan exempelvis vara äldres hårvård, tvätt och hjälp till att vara ute eller att utföra andra personliga sysslor. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utförare av tjänsterna omfattar förslaget företag och personer med F-skattsedel.

Vad som ovan sagts skall också omfatta ersättningar för arbete som utförts i anhörigs bostad. Detta innebär exempelvis att ett barn kan utnyttja sina föräldrars ”skattereduktionsutrymme” vid köp av tjänster åt föräldrarna.

Den sammantagna effekten på det finansiella sparandet bedöms uppgå till ca 1,3 miljarder kronor 2007.

Det är viktigt att poängtera att Alliansens förslag om arbetsgivaravgiftssänkningar för vissa tjänstejobb, nystartsjobb, äldrerabatt och skattereduktion för hushållstjänster måste ses i kombination med övriga förslag i Alliansens jobbprogram. Sannolikheten för att arbetsgivaravgiftssänkningar skall leda till högre sysselsättning ökar väsentligt när de kombineras med kraftfulla åtgärder för att öka arbetsutbudet. Våra förslag måste, såsom framhållits i avsnitt 6.2Ett brett program”, ses som ett sammanhållet reformprogram. Varje enskilt förslag kan bidra till att minska utanförskapet, men för att jobbtillväxten skall komma i gång i någon större skala krävs kompletterande utbudsreformer.

8.4 En trygg och flexibel arbetsrätt

Ett bra arbetsrättsligt regelverk bidrar till att lugn och ro skapas på arbetsmarknaden och att företag och anställda kan verka under stabila spelregler. Allians för Sverige slår vakt om den svenska modellen där förhållandena på arbetsmarknaden i första hand regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Kollektivavtalen växte fram i den osäkra värld som präglade 1920-talet. De skapade trygghet för båda sidor. Inte minst arbetsgivarsidan verkade för att ge kollektivavtalen ökad stadga. Industriavtalets tillkomst 1997 och efterföljande förhandlingsordningsavtal har gjort att konflikterna på arbetsmarknaden är färre än tidigare. När kollektivavtal finns råder fredsplikt, något som är viktigt för att företagen skall kunna drivas under stabila förhållanden och för att arbetstagarna skall känna sig trygga.

Utgångspunkten för vår politik är att arbetsmarknaden skall vara flexibel och fungera väl inom det grundläggande ramverk som i dag omgärdar arbetsmarknaden. Rätten att vidta stridsåtgärder är grundlagsskyddad och en hörnsten i den svenska modellen. Sympatiåtgärder kan användas för att få till stånd ett kollektivavtal med en enskild arbetsgivare, som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation (s.k. hängavtal). I våra grannländer finns liknande möjligheter även om dessa är något mer begränsade i Danmark. Vi moderater stöder kollektivavtalsmodellen och tycker det är viktigt att arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar för utvecklingen på arbetsmarknaden. Vi har också gjort internationella åtaganden i detta sammanhang.84 Förra året var antalet strejkdagar färre än någonsin enligt Medlingsinstitutets statistik. Vår uppfattning är att den svenska modellen fungerar väl som ett övergripande ramverk.

Ett strikt anställningsskydd är inte huvudförklaringen till den höga arbetslösheten och det omfattande utanförskapet i Sverige.85 Ett tryggt anställningsskydd bidrar till att färre personer blir uppsagda under en konjunkturnedgång. Å andra sidan dämpas också sysselsättningsökningen i en konjunkturuppgång på grund av att arbetsgivare blir mer återhållsamma vid anställningar. Det finns också mycket som talar för att stabila anställningsrelationer kan bidra till en högre produktivitetstillväxt, bl.a. genom att anställda får större anledning att tillägna sig företagsspecifik kompetens.

Ett omfattande anställningsskydd kan emellertid göra det svårare för nytillträdande att komma in på arbetsmarknaden. Det finns anledning att förmoda att arbetsgivare blir mer selektiva i sina anställningsbeslut om det inte är mer komplicerat att göra sig av med personal. Den svenska lagstiftningen, lagen om anställningsskydd (LAS), är i vissa avseenden dåligt anpassad till dagens arbetsmarknad. Det kan även finnas visst fog i att hävda att LAS bidrar till att människor känner sig inlåsta på en arbetsplats där de i grunden inte trivs.86

I debatten framförs ofta att en radikal förändring av arbetsrätten skulle vara den dunderkur för arbetsmarknaden som behövs för att få bukt med utanförskapet. Enligt den forskning som är etablerad på området är det andra faktorer som har större betydelse för sysselsättningsutvecklingen än omfattningen av arbetsskyddet. En sådan faktor är utformningen av skatte- och ersättningssystemen. En annan minst lika viktig faktor är hur väl arbetsmarknaden förmår sammanföra arbetssökande med lediga jobb.

I Danmark, som ofta anges som ett exempel, har ersättningssystemen stramats upp väsentligt under det senaste decenniet. Man har också skärpt kraven på att de arbetslösa måste vara aktiva för att erhålla ersättning. Detta har i synnerhet gällt ungdomar. Det är dessa faktorer som förklarar varför arbetslösheten minskat i Danmark, medan betydelsen av de marginella förändringar som gjorts i arbetsrätten sedan 1990-talet får anses vara ringa.87

8.4.1 Dagens mångfasetterade arbetsmarknad

Dagens arbetsmarknad skiljer sig på många sätt från den på 1970-talet då merparten av det nuvarande anställningsskyddet tillkom. Produktionen dominerades då av storskaliga företag, och anställningar var som regel tillsvidareanställningar. I dag lever vi i ett kunskapssamhälle med större inslag av tillfälliga anställningar. Många anställningar är i vikariat, projekt eller någon annan korttidsform. Förändringarna av anställningsskyddet har resulterat i ett allt snårigare och mer svåröverblickbart regelverk.

Den stora majoriteten av dem som arbetar på den svenska arbetsmarknaden har tillsvidareanställningar. Allians för Sverige anser att tillsvidareanställningar skall vara grunden på arbetsmarknaden. Men tidsbegränsade anställningar spelar också en mycket viktig roll. De behövs för att arbetsgivare skall kunna anställa personer vid tillfälliga arbetstoppar och ersätta tillfälligt frånvarande personal. Tillfälliga anställningar är också en viktig bro in i arbetslivet för unga och andra människor med liten eller ingen arbetslivserfarenhet.

Den höga arbetslösheten bland ungdomar och invandrare kan, enligt bl.a. OECD-studier, till viss del bero på att anställningsskyddet är mindre flexibelt än vad som krävs i dagens moderna arbetsliv.88 Anställningar på korttidskontrakt som ett komplement till fasta anställningar gör det möjligt för grupper som står långt från arbetsmarknaden att etablera sig och få arbetslivserfarenhet. Samtidigt är det viktigt att arbetsgivaren ges möjlighet till ett mer långsiktigt åtagande än i dagens system, så att arbetstagaren får en ordentlig yrkeserfarenhet.

8.4.2 Tidsbegränsade anställningar på 24 månader

Allians för Sverige vill förbättra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar. Grundprincipen om tillsvidareanställning skall fortsatt gälla, men det skall stå varje arbetsgivare fritt att anställa personer på tidsbegränsade kontrakt. En och samma person får anställas på korttidskontrakt i maximalt 24 månader under en femårsperiod. Ingen avtalad period får vara kortare än en månad, som i dagens regelverk. Företrädesrätt föreslås gälla efter 12 månaders anställning, men utökas till att gälla en period på 12 månader efter avslutad anställning. Regeringens förslag om visstidsanställningar på 14 månader avvisas.

Allians för Sverige föreslår att säsongsanställningar, provanställningar och vikariatsanställningar kvarstår enligt nuvarande regelverk. Det är nödvändigt att näringar som präglas av stora säsongsvariationer har möjlighet att anställa personal återkommande under viss tid av året utan att begränsas av en femårsperiod. Dit hör många arbetsplatser inom turism- och besöksnäring. Liknande förhållanden gäller inom jordbruk och gröna näringar, men även inom vissa delar av detaljhandeln, t.ex. handelsträdgårdar. Det är viktigt att det finns en arbetsmarknad även i glesbygd, där de gröna näringarna har stor betydelse.

Alliansens förslag om en utökad flexibilitet i anställningsformen är viktigt som ett komplement till nystartsjobben. Upp till två år kan företagen använda nystartsjobb på korttidskontrakt med vårt förslag. Därefter bör företagen kunna avgöra om anställningen skall övergå i en tillsvidareanställning. Skatterabatten utgår i maximalt fem år enligt Alliansens förslag.

Provanställningar är konstruerade för att efter prövotiden på sex månader automatiskt övergå i en tillsvidareanställning. När det gäller vikariatsanställningar förekommer ett missbruk, särskilt i offentlig sektor. Dagens regelverk möjliggör vikariatsanställningar på sammanlagt 36 månader. Det är nödvändigt att på sikt få bukt med denna problematik. Arbetsmarknadens parter har här ett särskilt ansvar.

Möjliggör tidsbegränsad anställning

Allians för Sverige vill förbättra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar och säger nej till regeringens förslag om fri visstidsanställning i 14 månader. Alliansen föreslår att en och samma person får anställas på korttidskontrakt i maximalt 24 månader under en femårsperiod. Företrädesrätt föreslås gälla efter 12 månaders anställning och utökas till att gälla en period om 12 månader efter avslutad anställning. Säsongsanställningar, provanställningar och vikariatsanställningar skall gälla enligt dagens regelverk.

8.4.3 Turordningsregler kvarstår

Samtidigt som vi föreslår en ökad möjlighet för anställningar på tidsbegränsade kontrakt ser vi inget behov av att ändra på de s.k. turordningsreglerna i LAS. Inom de flesta avtalsområden har regeln sist in först ut varit gällande långt innan LAS uppkom. En god anställningstrygghet ger de anställda möjligheter att fokusera på att producera och skaffa sig den kompetens som arbetsgivaren efterfrågar och utgör en viktig del av det svenska trygghetssystemet. I Sverige kombineras också LAS‑reglerna med möjligheter för arbetsgivaren att anpassa arbetsorganisationen till produktionens behov och med, inte minst i jämförelse med våra europeiska grannländer, förhållandevis låga avgångsvederlag. De borgerliga partierna drev tillsammans med Miljöpartiet igenom att två anställda skall kunna undantas i företag med högst tio anställda vid nedskärningar. Enligt en Sifoundersökning som genomfördes förra våren utnyttjas inte undantagsmöjligheterna i någon större omfattning. Av 19 procent små företag, som sagt upp personal under de två senaste åren, var det 3 procentenheter som använde undantagen. Övriga löste uppsägningarna i fackliga förhandlingar eller på annat sätt.

8.5 Effektivare matchning genom reformerat AMS

Allians för Sverige har föreslagit att inriktningen på arbetsmarknadspolitiken skall förändras. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) måste omstruktureras och befrias från politisk överstyrning. Vi menar att det primära målet med AMS verksamhet skall vara att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

I dag är AMS en av de mest politiserade myndigheterna. Över 500 politiker har på olika nivåer inflytande över verksamheten. Starka politiska intressen gör att det är svårt att värja sig från intrycket att många åtgärder är motiverade utifrån andra överväganden än att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Den kraftiga volymexpansionen av åtgärder som sker under 2006, som kulminerar i oktober, ger intrycket av att det förestående valet varit en faktor som påverkat regeringen. Att arbetsmarknadspolitiken är mer omfattande än konjunkturläget motiverar under just ett valår väcker frågor om inriktningen verkligen avser att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

För många länsstyrelser och kommunala beslutsfattare är det kanske inte självklart att sätta nationella intressen av en väl fungerande arbetsmarknad, med en hög geografisk rörlighet, före lokala intressen av att underlätta för människor att bo kvar på hemorten. Det är svårt att bortse ifrån att det lokala inflytandet kan bidra till stora lokala variationer i arbetsförmedlingarnas arbete. I vissa län uppger en majoritet av de arbetslösa att de inte sökt något arbete den senaste månaden och att de över huvud taget inte söker arbeten utanför den egna hemorten, vilket gör att det kan ifrågasättas om de står till arbetsmarknadens förfogande och uppfyller villkoren för att erhålla a-kassa.89 Det förefaller vara så att regeltillämpningen lokalt inte sker på ett sätt som överensstämmer med nationella ambitioner att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Det finns också ett starkt fackligt inflytande över AMS verksamhet. Det är svårt att värja sig från intrycket att de fackliga organisationerna ofta sätter sina egna intressen före ambitionen att öka sysselsättningen. Det kan t.ex. vara så att LO och byggfacket motverkar möjligheterna för AMS att utbilda byggnadsarbetare trots att det råder brist på byggnadsarbetare. Det kan vara så att LO och kommunalarbetarna driver fram avtal för plusjobben som gör att dessa utformas på ett sätt som gör att deltagarna inte får ökade yrkeskunskaper och att sannolikheten för att deltagarna verkligen skall få arbeten därmed inte förbättras. Det förefaller inte heller uppenbart att de fackliga a‑kassorna har incitament, kassornas marginalkostnad för ytterligare arbetslöshet är i stort sett noll, att tillse att arbetsförmedlingens kontroll av att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande blir effektiv, vilket också antyds av kassornas praxis när det gäller underrättelser från arbetsförmedlingen som förefaller variera med arbetsmarknadsläget i olika branscher.90

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Allians för Sverige föreslår att arbetsmarknadspolitiken effektiviseras. Därvid prioriteras ökade resurser för matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens och förbättrad kontroll. En enhetlig myndighetsorganisation införs, myndigheten ges en självständig professionell ledning och det politiska inflytandet minskas. Friåret avskaffas, åtgärdsprogrammen reduceras och dagens riktade anställningsstöd ersätts med nystartsjobb.

Förslagen innebär sammantaget besparingar på 10,9 miljarder kronor 2007.

För att arbetsmarknadspolitiken skall bli trovärdig är det således nödvändigt att ge AMS en mer självständig ställning i förhållande till fackliga och politiska intressen. Moderaterna menar att det bör vara upp till ledningen att avgöra hur resurserna skall fördelas mellan förmedling och andra åtgärder. En professionell verksledning kan bedöma hur arbetsmarknadspolitiken bör läggas upp för att arbetsmarknaden skall fungera bättre.

Det är framför allt fyra åtgärder som är nödvändiga:

  • Arbetsförmedlingarna måste ges möjligheter att prioritera sin kärnverksamhet: att förmedla arbeten. En effektiv och professionell förmedling, byggd på goda kunskaper om det lokala näringslivets behov, kan förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Inriktningen på åtgärderna måste individanpassas, t.ex. genom s.k. coacher, för att öka den enskildes möjligheter att få arbete.

  • De mest effektiva åtgärderna måste prioriteras och ineffektiva åtgärder, som plusjobb och friår, måste avvecklas. Ökad prioritering bör läggas på åtgärder som lärlingsutbildningar och andra program som ger sysselsättning i näringslivet. Det är också viktigt att åtgärderna inriktas mot de sektorer av ekonomin där det råder brist på arbetskraft och till sektorer där det lokala näringslivet efterfrågar arbetskraft.

  • Förmedlingarna måste skärpa kontrollen av att de arbetssökande verkligen står till arbetsmarknadens förfogande och tillämpa regelverket på ett likartat sätt i hela landet. Alla kassor måste arbeta aktivt för att a‑kassan skall vara en omställningsförsäkring.

  • Verksamheten skall effektiviseras genom ett ökat utnyttjande av externa programproducenter och fristående arbetsförmedlare. En ökad mångfald och konkurrens kan bidra till en högre effektivitet.

Större roll för alternativa förmedlingar

Allians för Sverige menar att privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag, Trygghetsråd m.fl. skall få en viktigare roll i arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningar för detta ges med ett mer öppet mandat i regleringsbrev till AMS.

Individuellt stöd

Allians för Sverige föreslår att arbetssökande skall få en personlig coach och att åtgärdsinriktade och individuella handlingsplaner upprättas inom 30 dagar.

8.6 Avskaffa medfinansieringen

Det finns även andra hinder och kostnader för att anställa. En sådan är arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningkostnaden för anställda som infördes den 1 januari 2005. Samtidigt sänktes arbetsgivaravgiften för att kompensera arbetsgivarna för den ökade kostnaden. Medfinansieringen gör arbetsgivarna mer tveksamma till att anställa människor med en sjukdomshistoria men även dem som tillhör en grupp som löper större risk att bli sjukskrivna, exempelvis äldre kvinnor. Dessa grupper riskerar därmed att bli diskriminerade. Men vår oro gäller också de små företagen, där en enda persons sjukskrivning kan äventyra företagets överlevnad. Undantagen från medfinansieringen, deltidssjukskrivning och rehabiliteringspenning, är dessutom godtyckligt satta och kan ofta inte påverkas av arbetsgivarna. Detta tycker Moderaterna och våra allianspartier är fel och föreslår att medfinansieringen skall avskaffas.

Medfinansiering

Allians för Sverige föreslår att arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenningkostnaden för anställda slopas fr.o.m. 2007. Det innebär att arbetsgivarna avlastas kostnader på 1,5 miljarder kronor 2007. Förslaget finansieras genom en motsvarande höjning av arbetsgivaravgifterna.

9 Det måste löna sig bättre att arbeta

9.1 En strategi för att det skall löna sig bättre att arbeta

Erfarenheterna från Sverige och andra länder är att en politik för att öka sysselsättningen och minska frånvaron måste göra det mer lönsamt att arbeta. De samlade effekterna av höjda skatter och minskade bidrag äter i många fall upp merparten av den inkomstökning som en extra arbetsinsats ger.91 Detta gäller i störst utsträckning för dem som har det som sämst, se diagram 9.1. Marginal- och tröskeleffekterna skapar fattigdomsfällor som till största delen drabbar kvinnor. En politik för ökad sysselsättning måste bryta upp dessa hinder och göra det lönsamt att arbeta och att arbeta mer. Ett av Sveriges mest avgörande problem och en viktig orsak till den höga frånvaron är att det lönar sig alltför dåligt att arbeta för alltför många, eller omvänt att det lönar sig alldeles för bra att inte arbeta.92 Nyttan av att arbeta i stället för att leva på bidrag är i dagsläget låg för många människor

diagram 9.1Diagram 9.1 Den genomsnittliga marginaleffektens sammansättning i inkomstgrupper 2003

Image: MOT_200506_Fi_8-12.png

Källa: Bilaga 14 till LU 2003/04, s. 70.

Diagram 9.1 visar hur stora marginaleffekterna är med dagens system och vad de beror på. Att den lägsta inkomstgruppen har lägst marginaleffekt beror på att de har lägst marginalskatt. Här sker upptrappningen av grundavdraget. Att den näst lägsta inkomstdecilen har högst marginaleffekt beror på att familjestöden och arbetslöshetsersättningarna här är som störst. Från och med den fjärde inkomstdecilen beror marginaleffekterna nästan enbart på skatter och a‑kassan.

Diagram 9.2 Ersättningsgrad vid arbetslöshet. Andel för anställda och arbetslösa 2003

Image: MOT_200506_Fi_8-13.png

Källa: Bilaga 14 till LU 2003/04, s. 46.

Diagram 9.2 visar, på den horisontella axeln, ersättningsgraden vid arbetslöshet jämfört med vid arbete och, på den vertikala axeln, andelen av de anställda respektive arbetslösa som har en sådan ersättningsnivå. Av diagrammet kan man utläsa att nästan hälften av de arbetslösa har en ersättning på över 90 procent av vad de skulle ha haft i lön om de hade arbetat. Av dem som är anställda skulle endast 20 procent få en så hög ersättning som 90 procent av sin lön om de skulle bli arbetslösa.

Diagram 9.3 Ersättningsgrad vid sjukskrivning 2003. Andel för anställda och sjukskrivna

Image: MOT_200506_Fi_8-14.png

Källa: Bilaga 14 till LU 2003/04, s. 53.

Runt 60 procent av de sjukskrivna anser att de kan arbeta. Försäkringskassan anser att ca 50 procent av de förtidspensionerade har en arbetsförmåga motsvarande 50 procent. Detta betyder att försäkringarna överutnyttjas i förhållande till vad som är avsikten och att sjukskrivna och förtidspensionerade utgör en betydande sysselsättningsreserv.

Diagram 9.3 visar ersättningsgraden vid sjukskrivning jämfört med vid arbete och andelen av de anställda respektive sjukskrivna som har en sådan ersättningsnivå. Av diagrammet kan man utläsa att över 70 procent av de sjukskrivna har en ersättning på över 90 procent av vad de skulle ha haft i lön om de arbetat.

Ett skäl till överutnyttjandet är att kontrollen är bristfällig, ett annat skäl är att försäkringarna är generösa. Det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan kontroll och generositet i en försäkring och å andra sidan utnyttjandet av försäkringen. Detta gäller alla typer av försäkringar, inte minst socialförsäkringarna.

I kalkylerna ovan har varken ersättningar från avtalsförsäkringar eller kostnader som är förknippade med arbete, t.ex. för transporter, barntillsyn och måltider, som tillkommer vid förvärvsarbete beaktats. Tar man hänsyn till dessa faktorer framkommer att det för en besvärande stor grupp löntagare inte lönar sig på kort sikt att gå tillbaka till arbete från sjukskrivning eller arbetslöshet. I en undersökning framkom att ca 90 procent av alla kvinnor förlorar på att gå tillbaka till arbete vid sjukskrivning.93

Den låga nyttan av eget arbete medför flera problem. Den kanske mest allvarliga konsekvensen är de inlåsningar/fattigdomsfällor som interaktionen mellan skatter och inkomstprövade bidrag skapar. Den samhällsekonomiska förlusten begränsas inte bara till sysselsättningsbortfallet utan till det kommer också den enskilda människans känsla av ofrihet, svag självkänsla och genuin otrygghet.

Vinsten av arbete i förhållande till ersättning vid frånvaro begränsar sig ofta till bara några enstaka kronor per timme eller några tior per dag. Detta är sannolikt för lite för att på ett mer meningsfullt och märkbart sätt stimulera arbetsutbudet och till extra ansträngning. En otillräcklig ersättning för arbete kommer att hålla tillbaka arbetsutbudet, öka frånvaron, minska företagens efterfrågan på arbetskraft och försämra arbetsmarknadens funktionssätt. På sikt kommer det att medföra att den möjliga produktionsnivån och därmed det ekonomiska välståndet blir lägre än annars.

Särskilt allvarlig är situationen för människor med en lösare förankring på arbetsmarknaden. Generösa bidragssystem och hög skattebelastning har större effekter för dem.94 Människor i yrken där utsikter om stigande inkomster i framtiden är begränsade, till skillnad från dem som är lågavlönade därför att de nyligen inträtt i ett karriäryrke, är mer benägna att minska sina arbetsinsatser om skatter och bidrag ökar. Detsamma gäller för yrken där kraven på högre utbildning är svagare, arbetet är tungt eller upplevs som tråkigt samt där det egna inflytandet över arbetet är begränsat. Kvinnor, särskilt de som har barn, varierar sitt arbetsutbud mer än män.

I Sverige har vi valt en kombination av skatter och bidrag som har särskilt negativa effekter på arbetsutbudet. Genom höga kommunalskatter och arbetsgivaravgifter drabbas låga inkomster av höga marginalskatter. Dagens välfärdssystem är därtill mer generöst vid låga inkomster, då ersättningen vid sjukdom eller arbetslöshet ofta begränsas av ett tak. Dessutom tillkommer inkomstprövade bidrag, t.ex. bostadsbidrag och socialbidrag. Moderaterna vill bryta upp fattigdomsfällorna genom att göra det mer lönsamt att arbeta.

9.2 Sänkta inkomstskatter

Hur den svenska välfärden kommer att utvecklas framöver beror på hur många som jobbar och hur produktiviteten utvecklas. Sysselsättningen och deltagandet på arbetsmarknaden styrs av avkastningen på arbete i förhållande till annan aktivitet. Den höga skattebelastningen för låg- och medelinkomsttagare i kombination med bidragssystemens marginal- och tröskeleffekter är sannolikt det viktigaste skälet till att många i Sverige inte befinner sig i arbete, dvs. en huvudorsak till utanförskapet. Hur väl en ekonomi fungerar och därmed hur hög produktiviteten är beror på en rad olika faktorer, bl.a. skattesystemets utformning. Sammantaget betyder detta att det är avgörande att göra det mer lönsamt att arbeta i förhållande till att inte arbeta samt att uppmuntra och stimulera företagande för att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft. I detta sammanhang spelar skattesystemets utformning en central roll.

Jobbavdrag för arbetsinkomster

Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för arbetsinkomster, kallat jobbavdrag,

För 2007 skall jobbavdraget utformas enligt tabell 1. Inkomstgränserna i både tabell 1 och tabell 2 är uttryckta i 2006 års penningvärde, dvs. baserade på 2006 års prisbasbelopp.

Tabell 1

–31 500

Upp till arbetsinkomsten

31 500–107 800

31 500 + 20 % av inkomsten mellan 31 500 och 107 800

107 900

46 800

Reformens andra steg skall utformas enligt tabell 2.

Tabell 2

–36 000

Upp till arbetsinkomsten

36 000–107 800

36 000 + 20 % av inkomsten mellan 36 000 och 107 800

107 900–200 000

Som ovan + 3 % av inkomsten mellan 107 900 och 200 000

200 100

53 200

Avdraget utformas som en angelägenhet mellan staten och löntagarna och berör därmed inte kommunernas finanser.

För personer som fyllt 65 år skall jobbavdraget utökas genom att det helt skattefria beloppet fördubblas till 63 000 resp. 72 000 kronor. Därefter sker samma upptrappning av avdraget som i tabellerna 1 och 2.

Kostnaden för inkomstskattereformen beräknas uppgå till ca 37 miljarder kronor för det första steget och till ca 45 miljarder kronor för det andra steget.

Utöver detta vill moderaterna gå vidare och fortsätta sänka inkomstskatterna 2009 enligt tabell 9.1.

Tabell 9.1 Jobbavdrag för arbets- och näringsinkomster 2009

Årsinkomst

Jobbavdrag (kronor)

–37 000

Upp till arbetsinkomsten

37 100–107 800

37 000 + 20 % av inkomsten mellan 37 000 och 107 800

107 900–200 000

Som ovan + 10 % av inkomsten mellan 107 800 och 200 000

200 100–250 000

Som ovan och därtill en höjning av avdraget med ytterligare 2 % av inkomsterna mellan 200 000 och 250 000

250 100

61 900

Den sammantagna effekten på de offentliga finanserna 2009 beräknas uppgå till 55 miljarder kronor.

Moderaterna och övriga partier inom Allians för Sverige vill genomföra en skattereform som stimulerar till och gör det lättare att leva på eget arbete framför att vara försörjd genom olika transfereringar och försäkringar. För att få störst effekt på arbetsutbudet bör reformen inriktas mot att sänka trösklarna för att gå från frånvaro på heltid till deltidsarbete, från kort deltid till längre deltid samt från deltid till heltid. Att göra det mer lönsamt att deltidsarbeta jämfört med att inte arbeta alls kan åstadkommas på främst tre sätt. För det första kan marginalskatten sänkas betydligt i den lägre delen av inkomstskalan. För det andra kan ett beloppsmässigt arbetsavdrag för låga arbetsinkomster införas. För det tredje kan arbetslöshets- och socialförsäkringarna stramas upp. I det mellersta alternativet minskas inte marginalskatten, men tröskeleffekten av att gå från bidrag till arbete reduceras. Att göra det mer lönsamt att arbeta mer åstadkoms främst genom att sänka marginalskatten.

Erfarenhetsmässigt är effekten på utbudet större av lägre trösklar in på arbetsmarknaden än av lägre marginalskatt.95 Detta hänger bl.a. samman med att de arbeten det ofta handlar om är arbeten där inkomstkarriären i övrigt är begränsad och inkomsten vid arbete jämförelsevis är lägre. I det läget är inte en lägre marginalskatt lika viktig för utbudet jämfört med den samlade behållningen av att jobba i förhållande till att inte jobba, dvs. genomsnittsskatten vid arbete är viktigare än marginalskatten.

Det är därför centralt att utforma reformen så att merparten av skattesänkningarna tillfaller människor med låga och mer normala inkomster. Det är i dessa inkomstlägen som man återfinner många frånvarande, deltidsarbetande, kvinnor, ungdomar och invandrare. Det är också just dessa grupper som ofta har de största möjligheterna till förändringar av arbetskraftsdeltagande. Utöver effekter på arbetsutbudet är en skattesänkningsprofil riktad mot låg- och medelinkomsttagaren tilltalande ur ett fördelningsperspektiv. Detta sammanhänger med att finansieringen även kommer att belasta dessa löntagargrupper. Det är då rimligt att skattesänkningen kommer dessa grupper till del.

Diagram 9.4 visar hur genomsnittsskatten förändras i olika inkomstlägen. Den största sänkningen får de med lägst arbetsinkomster, vilket indikerar att politiken har de avsedda effekterna. Även marginalskattesänkningen är som störst för dem med de absolut lägsta arbetsinkomsterna, vilket sammanhänger med att dessa skattebefrias helt och hållet.

Diagram 9.4 Genomsnittlig skatt år 2007 med nuvarande grundavdrag och med jobbavdrag vid olika arbetsinkomster

Image: MOT_200506_Fi_8-15.emf

Källor: Riksdagens utredningstjänst.

Inkomstskattereformen måste också göra det mer lönsamt för dem som har ett arbete att utöka sin arbetstid. Detta gäller inte minst många deltidsarbetande akademiker, vilket är en grupp som domineras av kvinnor och personer som får övertidsersättning. För dessa grupper kommer sänkt marginalskatt att stimulera till en ökning av arbetsutbudet. Detta beror på att det är dessa grupper som har möjlighet att ändra sitt beteende mer märkbart, vilket också stöds av tidigare erfarenheter, särskilt utomlands, från mer betydande marginalskattesänkningar. Att göra det mer lönsamt att arbeta och att på så sätt stimulera till ett ökat arbetsutbud i dessa inkomstintervall är dessutom en viktig jämlikhetsfråga. En del av den orättfärdiga löneskillnad och förankring på arbetsmarknaden som råder mellan män och kvinnor beror på kvinnors lägre arbetskraftsdeltagande. Lägre marginalskatt är viktig av flera andra skäl, bl.a. stärks den s.k. utbildningspremien, dvs. avkastningen på utbildning, och höjer på så sätt den långsiktiga tillväxten i ekonomin. Mot denna bakgrund anser vi moderater att Alliansens jobbavdrag är otillräckligt och vi föreslår därför en mer tydlig sänkning av marginalskatterna. Moderaterna menar att reformen också måste innebära tydligt sänkt marginalskatt i normala inkomstskikt. För inkomster mellan ca 120 000 och 300 000 kronor sänks därför marginalskatten stegvis (se diagram 9.5). Sammantaget innebär detta att lågavlönade och stora grupper som arbetar lång deltid inte bara får sänkt genomsnittlig skatt utan också får behålla mer av en extra inkomstökning. Samtidigt medför Moderaternas skattesänkning att utbildningspremien stärks mer märkbart.

I en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att kunskapsinnehållet i vår produktion stiger snabbt. Detta kräver en välutbildad arbetskraft. Därför är det viktigt att jobbavdraget även kommer personer med högre inkomster till del i syfte att stärka avkastningen på extra ansträngningar, utbildning och förkovran. Detta gäller inte minst inkomsttagare som tjänar mellan 25 000 och 35 000 kronor per månad. I detta intervall befinner sig såväl många deltidsarbetande akademiker som de som arbetar heltid och erhåller övertidsersättning. På sikt önskar vi åstadkomma en reduktion av den statliga inkomstskatten. Ett sätt skulle exempelvis kunna vara att halvera den statliga inkomstskatten för dem som tjänar exempelvis 30 000–35 000 kronor per månad. Ett annat, icke uteslutande, sätt är att ta bort straffskatten på utbildning, den s.k. värnskatten.

Diagram 9.5 Marginalskatten år 2009 med nuvarande grundavdrag och med jobbavdrag vid olika arbetsinkomster

Image: MOT_200506_Fi_8-16.emf

Källor: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.

9.2.1 Effekter av inkomstskattereformen

Förslaget innebär att alla som arbetar får en omfattande skattesänkning. För det första slopas skatten helt för låga inkomster. Därutöver sänks skatten påtagligt för övriga inkomstlägen. Låg- och medelinkomsttagare som arbetar deltid, oftast kvinnor, får betydande skattesänkningar.

Tabell 9.2 Förändrad genomsnittlig nettoinkomst per decil för dem med en arbetsinkomst överstigande 42 000 kronor och som är över 17 år, av jobbavdraget och det förhöjda avdraget åt äldre, år 2009, kronor

Decil

Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst)

Genomsnittlig förändring av nettoinkomsten, i kronor och i procent

% av den totala förändringen av inkomsterna

% av antal personer över 17 år och med en inkomst >42 000

1

0–98 500

6 300

(6,1)

4,8

10,0

2

98 501–160 700

8 600

(6,1)

6,6

10,0

3

160 701–210 900

11 500

(6,9)

8,8

10,0

4

210 901–245 800

13 000

(7,0)

10,0

10,0

5

245 801–274 300

14 000

(6,9)

10,7

10,0

6

274 301–301 500

14 700

(6,7)

11,2

10,0

7

301 501–335 400

15 500

(6,5)

11,9

10,0

8

335 401–380 800

15 800

(6,0)

12,1

10,0

9

380 801–471 500

15 700

(5,3)

12,0

10,0

10

471 501‑

15 700

(3,5)

12,0

10,0

Totalt

13 100

(5,8)

100,0

100,0

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

I tabell 9.2. illustreras hur skattesänkningarna faller ut i olika inkomstgrupper. Tabellerna är indelade i s.k. inkomstdeciler. Varje decil omfattar 10 procent av arbetstagarna. Detta innebär att i den första decilen (som innehåller många studerande) återfinns de 10 procent med lägst inkomster, i den andra decilen finns de 10 procenten med näst lägst inkomst osv. Ett annat sätt att studera det fördelningsmässiga utfallet är att studera hur olika familjetyper påverkas av förslaget. Ur tabell 9.3 framgår bl.a. att alla familjetyper vinner, mest barnfamiljer.

Allra störst betydelse får skattereformen för dem som helt eller delvis kan lämna bidragsberoendet till förmån för arbete, vilket stimulerar till ett ökat inträde på arbetsmarknaden. Exempelvis får en person som i dag är sjukskriven från ett arbete med en inkomst på 15 000 kronor/månad behålla mer än hela inkomstökningen när han eller hon börjar jobba på halvtid, se tabell 9.4. Detta sammanhänger med att Alliansens skatteförslag innebär en kraftigt sänkt skatt på arbetsinkomsten. Sänkningen är så kraftig att inkomstökningen efter skatt överskrider bruttolöneökningen. Detta innebär att Alliansens politik leder till att den som återgår till arbete får en ”i-arbetet-subvention”, medan regeringen i stället motverkar ett återinträde på arbetsmarknaden genom att ta ut 35 procent av inkomstökningen i skatt. Detta illustrerar skillnaderna mellan Alliansens och regeringens sysselsättningspolitik. Alliansens offensiva förslag kommer att medföra en märkbar uppgång i sysselsättningen.

Tabell 9.3 Förändrad genomsnittlig disponibel inkomst både med och utan hänsyn till försörjningsbörda (av Alliansens jobbavdrag och det förhöjda avdraget åt äldre), uppdelat på olika familjetyper (för ensamstående även uppdelat på kön inom parentes), år 2007, kronor

Familjetyp

Genomsnittlig förändring av disp. inkomst

Genom­snittligt antal konsum­tions­enheter (KE)

Genomsnittlig förändring av disp. inkomst per KE

Procentuell för­ändring av genom­snittlig disp. inkomst

(Män/kvinnor)

(Män/kvinnor)

Ensamstående utan barn

4 000

(4 800/ 3 200)

1

4 000

(4 800/ 3 200)

2,6

Ensam­stående med ett barn

6 800

(8 800/ 6 300)

1,62

4 200

(5 400/ 3 900)

3,4

Ensam­stående med två barn eller fler

6 500

(8 300/ 6 100)

2,30

2 900

(3 700/ 2 700)

2,6

Samboende utan barn

9 800

1,62

6 000

2,7

Samboende med ett barn

15 000

2,16

6 900

3,5

Samboende med två barn

15 800

2,64

6 000

3,3

Samboende med tre barn eller fler

14 500

3,18

4 600

3,1

Totalt

7 400

4 800

2,8

Källa: Riksdagens utredningstjänst

I kapitel 13 diskuteras effekterna av arbetsavdraget tillsammans med övriga förslag på nettoinkomsten, sysselsättningen, arbetslösheten och de offentliga finanserna.

De förslag som Allians för Sverige och Moderaterna presenterar kommer att stimulera sysselsättningen och tillväxten. Det betyder också att de offentliga finanserna stärks, vilket kommer att skapa utrymme för fortsatta satsningar och skattesänkningar för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt. Därför är ytterligare sänkningar av inkomstskatterna, t.ex. att sänka den statliga inkomstskatten i mer normala inkomstlägen, men även att på sikt avskaffa värnskatten, samt åtgärder för att stärka företagsklimatet, angelägna.

Tabell 9.4 Effekt av att återgå från sjukskrivning på heltid till arbete på halvtid med en månadslön på 15 000 kronor

Per år

Sjukpeng

50/50 med regeringen

50/50 med Alliansen

Före skatt

144 000

162 000

162 000

Skatt

36 351

42 620

36 288

Efter skatt

107 649

119 381

125 712

Skillnad

11 732

18 063

Marginaleffekt

34,8 %

–0,4 %

Anm.: Personen i fråga antas ha en årslön vid arbete på 180 000 kronor och återgå till arbete på halvtid från att tidigare ha varit sjukskriven på halvtid.

Källa: Egna beräkningar.

9.3 Stramare bidrag

I dag står över 1,5 miljoner människor utanför arbetsmarknaden eller har svagare förankring till arbetsmarknaden än de skulle önska. Den ökade frånvaron från arbetsmarknaden beror framför allt på att antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionärer har ökat. Det är inte rimligt att tro att den dramatiska ökningen av frånvaron från arbetsmarknaden de senaste åren främst beror på att folkhälsan kraftigt försämrats. Att det finns ett tydligt samband mellan sjukskrivningar och konjunkturläge, förändringar i familjestatus, som t.ex. skilsmässor och föräldraskap, och att förändringar av regler och villkor tidigare haft effekter på sjukskrivningarna tyder på att andra faktorer än förändringar av folkhälsan spelar roll. Att regionala skillnader i frånvaro från arbetsmarknaden är stora och förefaller samvariera med skillnader på de regionala arbetsmarknaderna antyder också att det inte är folkhälsan som är den viktigare förklaringsfaktorn bakom stigande frånvaro.96

Diagram 9.6 Alternativa mått på arbetslöshet

Image: MOT_200506_Fi_8-17.png

Anm.: Den nedre heldragna kurvan är den officiella, öppna arbetslösheten medan den nedre streckade kurvan även inkluderar personer i arbetsmarknadsåtgärder. Den övre heldragna kurvan är en justering av det sistnämnda måttet, som nu också inkluderar förtidspensionärer utöver den andel som de utgjorde 1963 (vilken var 3,5 procent). Den övre streckade kurvan gör motsvarande justering för långtidssjukskrivna (längre än 12 månader) från 1974 och framåt, dvs. kurvan inkluderar nu också långtidssjukskrivna utöver den andel som de utgjorde 1974 (vilken var 0,5 procent).97

De svenska socialförsäkringarna präglas av en förhållandevis generös ersättning i jämförelse med andra länder.98 Kraven för att vara berättigad till ersättning är låga, ersättningsnivån är hög och ersättningsperioden är lång. Till detta kommer att kontrollen av försäkringarna är bristfällig och att det förekommer stora variationer i regeltillämpningen.

I alla socialförsäkringar är det nödvändigt att göra en avvägning mellan å ena sidan försäkringsskydd och ekonomisk trygghet och å andra sidan ekonomiska incitament och kontroll.99 När en försäkringsrisk reduceras, vilket är syftet med försäkringen, påverkas också individernas beteenden.

När det gäller socialförsäkringarna handlar det t.ex. om att anställda och företag blir mer benägna att bedriva verksamhet inom områden där risken för sjukskrivningar eller arbetslöshet är högre, att sökandet efter ett nytt arbete blir mindre intensivt, att den enskilde ställer högre krav, t.ex. i form av lön, för att acceptera ett jobberbjudande eller att motiven att aktivt delta i rehabilitering eller arbetsmarknadsutbildning i syfte att återkomma till arbetslivet försvagas.

I inkomstförsäkringarna leder sådana beteenden inte bara till kostnader för den enskilde och försäkringen utan kan också påverka lönebildningen och arbetsutbudet på ett sätt som har negativa effekter på ekonomins produktionsförmåga. Det finns också en risk att den enskilde som är frånvarande från arbetsmarknaden fastnar i bidragsfällor eller förlorar den kompetens och det sociala kapital som är nödvändiga för att klara egenförsörjning och för att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Socialförsäkringar riskerar att lägga grunden för beteenden som kan vara kortsiktigt fördelaktiga för individen, men som åsamkar både samhället och den enskilde stora kostnader på längre sikt.

För att hantera detta problem innehåller alla försäkringar ett visst mått av självrisk. Ersättningen täcker inte hela inkomstförlusten, utan det förekommer ofta en inledande karensperiod. Ersättningen beaktar ofta inte heller löneökningar fullt ut och sätts i de flesta fall till mindre än 100 procent av den tidigare inkomsten.

Ett alternativ är att komplettera självrisker med kontroll. Kontroll handlar då om att säkerställa att den enskilde vidtagit åtgärder för att undvika risker och för att begränsa skadan när en olycka inträffar. Inom ramen för sjukpenningen och sjukersättningen är det kanske främst fråga om att kontrollera att individen inte i onödan utnyttjar försäkringsskyddet utan tar till vara hela den resterande försörjningsförmågan och anstränger sig för att återkomma till sin anställning eller försöker finna ett annat arbete.

Inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen handlar det om att säkerställa att individen verkligen står till arbetsmarknadens förfogande. Inte minst är det nödvändigt att den som blivit arbetslös står till arbetsmarknadens förfogande för att arbetsmarknadspolitiken skall bli effektiv.

9.3.1 Förstärkta kontrollfunktioner ökar sysselsättningen

Under senare år har en rad studier påvisat att arbetslösheten i ett land kan påverkas av den institutionella utformningen av försäkringssystemen och att kontroll är ett effektivt sätt att minska arbetslösheten och motverka sjukskrivningar och förtidspensioneringar.100

Även om den empiriska litteraturen inte är omfattande är slutsatserna hittills tydliga. Två studier av erfarenheterna från Holland visar att sanktionerna är viktiga. Abbring m.fl. (1998) visar att andelen som finner ett arbete fördubblas när sanktionerna tillämpas. van den Berg m.fl. (2002) visar att effekten är lika stark på socialbidragstagare, som normalt anses ha en ännu svagare förankring på arbetsmarknaden. Liknande resultat har påvisats i en studie på arbetslösa ungdomar i Danmark (Jensen, Rosholm och Svarer 2003). En studie som baseras på ett stort antal arbetslösa i Schweiz, och som utnyttjar förhållandet att sanktioner och kontroll skiljer sig åt inom olika kantoner i Schweiz, ger också stöd för att sanktioner spelar roll. När en förvarning om sanktioner utfärdats steg andelen som lämnade arbetslöshet med ca 40 procent, och när sanktionerna sedan tillämpades ökade utflödet från arbetslöshet med ca 55 procent (ibid, s. 21).

Det finns inte motsvarande studier när det gäller sjukförsäkringen, men det finns skäl att anta att de generella mekanismerna är likartade, även om det snarare är rehabiliteringsansträngningar och sökande efter alternativa sysselsättningsmöjligheter som måste kontrolleras. I en av de studier som finns förefaller kontroll kunna påverka också sjukfrånvaron. Hesselius, Johansson och Larsson (2005) finner att läkarkontroll spelar roll genom att studera vad som hände när kravet på läkarkontrollbesök förändrades inom två geografiska områden, Göteborg och Jämtland, från dag 8 till dag 15. Studien indikerar att längden på sjukfrånvaron i genomsnitt ökade kraftigt, med 6,6 procent.

9.3.2 Allvarliga brister i dagens system

I Sverige är kontrollen svag och få personer drabbas av sanktioner inom inkomstförsäkringarna. Förra året utbetalades a‑kassa till ca 600 000 personer. A-kassorna fattade under 2004 beslut om att sänka ersättningen till ca 6 000 personer. Antalet har ökat under senare år men är fortfarande lågt. Riksrevisorernas granskning av arbetslöshetsförsäkringen gav vid handen att mörkertalet när det gäller arbetsförmedlingarnas underrättelser till arbetslöshetsförsäkringarna om att arbetssökande inte uppfyller arbetsvillkoret ligger på ca 80 procent.101

Diagram 9.7 Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt
Helårsdata 1992-2004

Image: MOT_200506_Fi_8-18.png

Källa: IAF (2005), Kvartalsrapport 2.

I sjukförsäkringen är antalet personer som drabbas av beslut om sänkt ersättning också lågt. Även om försäkringskassan i större utsträckning polisanmäler rent bidragsfusk ligger antalet fortfarande lågt. År 2004 anmälde försäkringskassan ca 900 personer för misstänkt fusk.102

Regeringen har inlett ett arbete för att förstärka kontrollen. Både försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen har fått i uppdrag att återkomma med åtgärder för att förstärka kontrollen av att regelverket tillämpas och att tillämpningen inom landet och mellan olika branscher blir mer likartad. Den inriktning på arbetet som regeringen valt är emellertid inte att förstärka kontrollen av arbetsviljan utan mera på att förbättra de administrativa rutinerna i systemet för att motverka rena regelöverträdelser.

Att förhindra rent fusk är emellertid en alltför låg ambition. Den kraftiga ökningen av sjukskrivningarna kan knappast bero på att administrativt fusk ökat, utan det handlar snarare om nya beteendemönster och förskjutna normer när regler, ersättningsnivåer och försäkringsvillkor blivit alltmer generösa. När det handlar om att kontrollera att en person verkligen står till arbetsmarknadens förfogande eller anstränger sig för att återkomma till arbetsmarknaden handlar det inte om fusk utan snarare om att risken för överutnyttjande skall stävjas. Att som regeringen fokusera på fusk, men inte vidta kraftfulla åtgärder för att säkerställa att överutnyttjande inte förekommer, är en otillräcklig politik.

Reglerna i de svenska arbetslöshetsförsäkringarna beskrivs ibland som strikta.103 En internationell jämförelse visar emellertid att detta i vissa avseenden inte är korrekt. Därtill har regelverket utformats på ett sätt som är svårt att tillämpa.

När det t.ex. gäller kravet på sökaktivitet skall den enskilde aktivt söka arbete, men uppföljningen är bristfällig. I många andra länder krävs att den enskilde var eller varannan vecka redovisar sökaktiviteter. I t.ex. Storbritannien, Australien eller USA skall sökaktiviteter redovisas var fjortonde dag, och om denna redovisning inte sker så sänks ersättningen automatiskt.

Kraven på att söka arbeten under deltagande i åtgärder är likaledes formellt hårda, men det sker ingen kontroll av att sökaktiviteter verkligen kommer till stånd. I Sverige krävs att den enskilde skall acceptera alla arbeten som han eller hon har kapacitet att utföra, även om det kräver geografisk eller yrkesmässig rörlighet. Eftersom kontrollen är bristfällig är det tveksamt om denna regel tillämpas i tillräcklig omfattning. Trots att det, sedan 2001, föreligger ett krav på ett utvidgat sökarbete efter 100 dagar innehåller inte de individuella handlingsplanerna som arbetsförmedlingarna lägger fast några sådana villkor (Riksrevisionen 2005).

I OECD:s sammanställning av villkoren i arbetslöshetsförsäkringarna i olika länder framgår det att påtagligt fler utsätts för sanktioner än i Sverige (OECD 2000). I Belgien, Kanada och Danmark drabbas ca 5 procent av dem som erhåller arbetslöshetsersättning. I Finland, Norge, Storbritannien och Australien drabbas ca 10–15 procent, medan motsvarande siffra för USA och Schweiz är 55 respektive 40 procent.

Det finns flera skäl till att få personer i Sverige drabbas av nedsatta ersättningar. Sanktionerna är hårda men bygger på att arbetsförmedlingarna och a-kassorna kan belägga att den enskilde begått relativt allvarliga övertramp. Jämfört med länder, t.ex. USA eller Storbritannien, där sanktioner utgår om den arbetssökande inte kan belägga ett aktivt sökande, är gränsen satt högre i Sverige, eftersom sanktioner tillämpas först om den enskilde själv anger att han eller hon vägrar att acceptera ett erbjudande om anställning eller vägrar att delta i olika program. Samtidigt är emellertid sanktionerna i det svenska systemet förhållandevis mer kännbara eftersom det i USA eller Storbritannien handlar om att ersättningen reduceras med en eller ett par ersättningsdagar. Lite förenklat kan man säga att Sverige har hårda sanktioner, men villkor som gör att de sällan tillämpas. Forskningsresultaten tyder på att dagens sanktioner borde kompletteras med tydliga krav på dokumenterade sökaktiviteter och sanktioner som är mildare.

Forskningen kring kontroll inom sjukförsäkringen är outvecklad jämfört med arbetslöshetsförsäkringen. OECD har emellertid konstaterat att Sverige i förhållande till många andra länder har förhållandevis svaga kontrollmekanismer i sjukförsäkringen.104 Även andra bedömare har dragit samma slutsats.105 Det finns skäl att förstärka kontrollen så att den bättre överensstämmer med praxis i andra länder. Att det endast finns någon enstaka studie av hur sådana åtgärder påverkar sjukskrivningarna talar för att det finns skäl att vara försiktig när det gäller att bedöma effekterna av en sådan åtgärd.106

Mot denna bakgrund föreslår Moderaterna en rad åtgärder för att förstärka kontrollen inom såväl arbetslöshetsförsäkringen som sjukförsäkringen.

9.3.3 Öka självriskerna: sänk ersättningen

Det finns inget antingen/eller mellan att skärpa kontrollen och att öka självriskerna. I stället bör dessa ses som komplement till varandra. Generellt sett gäller att ersättningsnivån i en försäkring påverkar försäkringstagarnas beteende och utnyttjande av försäkringarna. Att detta gäller även i arbetslöshets- och socialförsäkringarna både i Sverige och utomlands är väl belagt. Det finns därför goda skäl att utgå från att sänkta ersättningsnivåer kan komma att medföra ett lägre utnyttjande.

Att arbetslöshetsförsäkringen påverkar arbetslösheten är uppenbart.107 A-kassan påverkar, som alla försäkringssystem, beteendet hos alla som deltar på arbetsmarknaden. Företag som omstrukturerar sin verksamhet vet att de arbetslösas försörjning är tryggad om ersättningen är hög. Arbetsmarknadens parter behöver inte ta lika stor hänsyn till de arbetslösa i avtalsförhandlingarna när villkoren i arbetslöshetsförsäkringen är generösa och parterna inte behöver stå för försäkringskostnaderna. Den arbetssökande vet att hon eller han inte behöver tacka ja till ett jobb om ersättningsnivån är hög och regelverket mindre strikt.

Det är väl belagt i forskningen, både teoretiskt och empiriskt, att benägenheten att söka arbeten och acceptera erbjudanden, även om de innebär en geografisk förflyttning, ökar om arbetslöshetsersättningen är lägre. Arbetslösa söker också mer intensivt efter arbete när ersättningsperioden börjar närma sig sitt slut. Mindre generösa villkor i försäkringen gör det därtill mer kostsamt för en fackförening att driva lönekrav som kan innebära att medlemmarna drabbas av arbetslöshet.

Såväl svenska som internationella studier konstaterar att en sänkning av arbetslöshetsersättningen minskar antalet arbetslösa och den genomsnittliga arbetslöshetsperioden. En sänkning av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen från t.ex. 80 till 70 procent gör att andelen personer som övergår från arbetslöshet till sysselsättning ökar med ungefär 20 procent (Carling, Holmlund och Vejsiu 2001).

Även sjukförsäkringen och sjukersättningen påverkar frånvaron från arbetsmarknaden.108 Det är välbelagt i en rad studier att när det blir mer kostsamt att vara sjukskriven minskar frånvaron. Det förefaller också vara så att sjukfrånvaron t.o.m. är mer känslig för ekonomiska incitament än arbetslösheten. Det kan bero på att valet mellan att arbeta och att vara sjukskriven är enklare, de som är sjukskrivna har normalt en anställning.

Frågan om kontroll och självrisker är en avvägning. En faktor som talar för att sänka ersättningsnivåerna är att vi, givet ett mer omfattande forskningsstöd, är säkrare på att ersättningsnivåer påverkar arbetsutbudet. Det är dessutom administrativt enkelt att genomföra sänkningar, medan erfarenheten inte minst från Arbetsmarknadsstyrelsens och försäkringskassans arbete med att skärpa kontrollen visar att detta är komplicerat. Effekten på de offentliga finanserna är också säkrare, eftersom den åtminstone kan beräknas som en statisk effekt utifrån hur många som för tillfället är arbetslösa eller sjukskrivna.

Ett argument för att kombinera kontroll och sanktioner med sänkta ersättningsnivåer är att alltför hårda regler och villkor helt kan utestänga vissa grupper från försäkringen. Detta torde vara särskilt allvarligt i sjukförsäkringen, eftersom det förekommer diffusa diagnoser där graden av arbetsförmåga är svårbedömd och där det inte är självklart att en sjukskrivning är den mest lämpliga behandlingen ur medicinsk synvinkel. Rygg- och nackdiagnoser utgör den största diagnosgruppen bakom både sjukskrivningar och förtidspension. Psykiatriska sjukdomar är den näst största diagnosgruppen. Frånvaro som är relaterad till psykiska problem och alkoholproblem har ökat starkt under senare år (SBU 2004). Vid dessa diagnoser, som svarar för uppemot hälften av sjukskrivningarna, är det svårt att bedöma i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt och därtill svårt att belägga att sjukskrivning är en effektiv behandling av åkomman.

Ett annat argument är att enbart kontroll och sanktioner riskerar att bli så omfattande att de blir integritetskränkande om samma effekter skall uppnås på arbetsutbudet som vid sänkta ersättningsnivåer.

Vår samlade bedömning är alltså att det behövs en kombination av både sänkta ersättningsnivåer och skärpt kontroll, och vi kommer i de kommande kapitlen att klargöra hur detta skall ske.

9.4 A-kassan

9.4.1 Ersättning, villkor och kontroll i arbetslöshetsförsäkringen

En arbetslöshetsförsäkring som är utformad som en tydlig omställningsförsäkring gör att arbetsmarknaden fungerar väl. Utformningen av försäkringen har en avgörande betydelse för om arbetsförmedlingens insatser lyckas och vilka krav som ställs på den arbetssökande.

Ersättningsperiodens längd, ersättningsnivåer, beräkningsgrund för ersättningen, kvalifikationskrav, karensdagar, sanktioner och finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen är alla faktorer som kan kombineras på olika sätt för att få så positiva effekter som möjligt på sysselsättningen (Holmlund och Fredriksson 2004). I dagens system är ersättningen densamma oavsett hur länge man varit arbetslös upp till ett tak. Detta innebär att de ekonomiska drivkrafterna att bryta arbetslösheten är svaga.

Ersättningen är i dag 80 procent av inkomsten upp till en månadsinkomst på 20 075 under de första 100 dagarna och upp till 18 700 den påföljande perioden.109 För högre inkomster än dessa är maximal dagersättning 730 kronor per dag (i 100 dagar) och 680 kronor per dag därefter. I tabellen nedan återges de förändringar som skett i arbetslöshetsförsäkringen bara under 1990-talet. Ersättningsnivån har varit både 90 procent och 75 procent under denna tid.

Tabell 9.5 Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen under 1990-talet

År

Förändring

1989

Ersättningsnivån 90 procent

1991

Taket höjs till 543 kronor

1992

Deltidsarbetslösa får endast ersättning under 150 dagar. Taket höjs till 564 kronor.

1993

Ersättningsnivån sänks till 80 procent. Taket höjs till 598 kronor.

1994

Ersättningsperiod 300 dagar för personer under 55 år och 450 dagar för personer mellan 55 och 65 år.

1996

Ersättningsnivån sänks till 75 procent. Taket sänks till 564 kronor.

1997

Ersättningsnivån höjs till 80 procent. Taket höjs till 580 kronor.

2001

Taket höjs till 680 kronor under de första 100 dagarna. Därefter 580 kronor. Max 300 dagar oberoende av ålder. Deltagande i ALMP kvalificerar inte för a‑kassa.

2002

Taket höjs ytterligare till 730 kronor per dag i 100 dagar. Därefter 680 kronor per dag.

Källa: AMS.

Allians för Sverige vill skärpa inslaget av omställningsförsäkring för att tydliggöra arbetslinjen och stimulera människor att snabbt komma tillbaka i arbete. Allians för Sverige föreslår att ersättning från arbetslöshetsförsäkringen skall kunna utgå under en ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar (14 månader). Därefter överförs den arbetssökande till en reformerad aktivitetsgaranti, en s.k. jobbgaranti.

Allians för Sverige föreslår att ersättningen trappas ned från 80 till 70 procent efter 200 ersättningsdagar (9 månader). Arbetssökande som har försörjningsansvar för barn skall få längre tid på sig att söka arbete. För dem skall ersättningen utgå under 450 dagar (nästan 21 månader). Därefter erbjuds jobbgaranti med ersättningen 65 procent. För såväl arbetslöshetsersättningen som jobbgarantin införs ett enhetligt tak på dagens nivå. Lägsta dagpenning är 320 kronor per dag och högsta dagpenning är 680 kronor per dag.

9.4.2 Träffsäkra kvalifikationskrav

Det är viktigt att reglerna som kvalificerar för ersättning och inkomstgrunden för ersättningen är inriktade på att stärka arbetslinjen. Kvalifikationskraven måste träffa rätt målgrupp, dvs. dem som blir arbetslösa för att de har haft ett arbete. I dagens system har alla som fyllt 20 år och avslutat en utbildning på gymnasienivå på ett år eller längre rätt till grundbeloppet i försäkringen utan att de först behöver arbeta. Detta strider mot arbetslinjen. Allians för Sverige föreslår därför att möjligheten att kvalificera till arbetslöshetsersättning enbart genom studier, det s.k. studerandevillkoret, slopas. Alliansen vill också begränsa möjligheten att ha rätten till arbetslöshetsersättning vilande – den s.k. överhoppningsbara tiden – till högst fem år.

Arbetslöshetsförsäkringen skall ersätta inkomstbortfallet från en varaktig inkomst. Den skall inte grundas på tillfälliga extrainkomster. Sex månaders arbete skall precis som i dag räcka för att kvalificera till arbetslöshetsersättning, men alliansen höjer kravet till minst halvtidsarbete på 80 timmar i månaden. Alliansen föreslår vidare att den ersättning som betalas ut skall grundas på de senaste tolv månadernas inkomster i stället för de senaste sex månadernas, som är fallet i dag.

Allians för Sverige föreslår också att det skyddsnät som arbetslöshetsförsäkringen utgör skall vara heltäckande och ge samma ersättning till alla som uppfyller kvalifikationskraven för försäkringen. I dag står uppåt 700 000 personer utanför a‑kassan, trots att de har jobb och bidrar via skattsedeln till a-kassans finansiering. De skulle vid arbetslöshet endast få grundbeloppet via den s.k. Alfakassan, då de inte uppfyller dagens inträdesvillkor och/eller medlemsvillkor. Vi menar att alla som uppfyller arbetsvillkoret skall få samma ersättning som de som i dag är med i en a-kassa samtidigt som de också skall vara med och betala för försäkringen. År 2005 fick ca 90 000 arbetslösa personer inte någon inkomstrelaterad ersättning i a-kassan utan enbart grundbeloppet på 320 kronor per dag. Många av dessa var studenter men också personer som av olika skäl, kanske för att de inte har haft råd, valt att stå utanför a-kassan.

9.4.3 Upprätthåll arbetsvillkoret

I dagens system har den som aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant rätt till ersättning vid arbetslöshet. Regelverket ställer krav på att den arbetslöse skall söka arbete utanför det geografiska närområdet och inom flera yrken än sitt eget. Detta skall specificeras i en individuell handlingsplan. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) konstaterar dock att endast 18 procent av handlingsplanerna, i deras undersökning, anger att den arbetssökande skall söka arbete över hela landet. En lika liten andel anger att den arbetssökande måste söka inom fler yrkesområden än tidigare.110

I nuvarande regelsystem för arbetslöshetsförsäkringen framgår att den som inte aktivt står till arbetsmarknadens förfogande, som t.ex. tackar nej till arbete eller åtgärd, kan drabbas av sanktioner.111

Moderaterna vill förändra systemet så att sökandevillkoret kan upprätthållas mer effektivt. En ingrediens i ett sådant system är små men omedelbara sanktioner, vilket visat sig effektivt i andra länder. En sådan sanktion kan komplettera dagens regelverk och tillämpas av arbetsförmedlingen på ett rättssäkert sätt över hela landet.

Ett alternativ är att den arbetssökande under de första 100 dagarna får redovisa att minst två anställningar sökts varannan vecka för arbetsförmedlingen. Efter 100 dagar kan kravet förstärkas till att minst fyra ansökningar skall redovisas varannan vecka. Arbetsförmedlingen bör också få möjligheter att skärpa kravet på sökaktivitet om man bedömer att det finns tillräckligt med arbetstillfällen på den lokala arbetsmarknaden. Om den arbetssökande inte kan redovisa att hon eller han sökt arbeten under den specificerade tidsperioden reduceras ersättningen med en ersättningsdag.

Det är också rimligt att den som erhåller arbetslöshetsersättning alltid skall kunna styrka att hon eller han står till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att semester eller andra aktiviteter som inte är förenliga med aktivt arbetssökande också kan utgöra grund för att ersättningen reduceras med en ersättningsdag. Det är självklart att arbetsförmedlingen skall ha rätt att kräva en redovisning av att den arbetssökande står till förfogande under alla ersättningsdagar. Ersättningen skall kunna återkrävas om en sådan redovisning inte kan göras. Det är också självklart att arbetsförmedlingen och a-kassorna skall ha en legal rätt att kräva att den arbetssökande klart redovisar sina sökaktiviteter.

I samtliga handlingsplaner som upprättas av arbetsförmedlingen bör ett utvidgat sökområde definieras. Om det inte finns några lämpliga lediga arbeten på den lokala arbetsmarknaden finns det anledning att skärpa kraven. Den arbetssökande bör då uppmuntras att omgående söka inom ett större område.

Arbete är nästan alltid bättre än arbetslöshet. Mot den bakgrunden anser Moderaterna att det skall vara möjligt att delvis förvärvsarbeta under arbetslöshetsperioden och att detta skall kunna tillgodoräknas om det höjer den ersättningsgrundande inkomsten. I dagens system straffas inte sällan den arbetslöse som tar kortare jobb genom att ersättningen i a‑kassan sänks.

9.4.4 Ökad egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen

Det är av betydelse för incitamenten hur arbetslöshetsförsäkringen är finansierad. När arbetslöshetsförsäkringen infördes betalade a-kassornas medlemmar eller de fackförbund som drev kassorna merparten av försäkringens kostnader. I dagens system betalar staten i genomsnitt drygt 90 procent av utgifterna. På marginalen är den statliga subventionen av arbetslöshetsförsäkringen 100 procent. Detta innebär att varken arbetsgivare, löntagarkollektivet eller enskilda individer behöver bära den direkta kostnaden om arbetslösheten ökar.

Vi menar att arbetslöshetsförsäkringen måste vara mer försäkringsmässig och att den statliga subventionsgraden måste minskas. En högre grad av självfinansiering än i dag gör att risken för överutnyttjande av försäkringen blir lägre. En annan fördel jämfört med dagens system är att de parter som förhandlar fram löner och anställningsvillkor konfronteras med kostnaderna för arbetslösheten. Då kommer sysselsättningen att öka och arbetslösheten att bli lägre.112

Allians för Sverige vill därför öka egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget innebär att egenfinansieringen ökar med 10 miljarder kronor. Vilken avgift som skall betalas i varje a‑kassa kommer därmed att påverkas av hur hög arbetslösheten är i den enskilda kassan.

Genom att sänka den statliga subventionen i arbetslöshetsförsäkringen kommer a-kassorna att bli tvungna att effektivisera organisationen och se över hur affärsmässighet i verksamheten bäst kan nås. A-kassorna kommer också att behöva höja avgifterna. Med hur mycket avgifterna behöver höjas avgörs både av hur många nya medlemmar som a-kassan får och hur hög arbetslösheten blir. I diagrammet nedan återges med hur mycket avgifterna skulle behöva höjas om medlemsantalet vore oförändrat och motsvarade antalet medlemmar i varje a‑kassa år 2004.113

Diagram 9.8 Ökning i månadsavgiften per kassamedlem vid en ökad egenfinansiering på 10 mkr och oförändrat medlemsantal (2004)

Image: MOT_200506_Fi_8-19.emf

Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, riksdagens utredningstjänst.

Allians för Sverige föreslår att ingen a‑kassa skall behöva höja avgiften med mer än 300 kronor i månaden. För det stora flertalet blir avgiftshöjningen betydligt lägre, särskilt i a-kassor där medlemsantalet ökar. Dessutom skall höjningen endast betalas av dem som har jobb, inte av de arbetslösa.

Samtidigt som vi menar att alla som uppfyller arbetsvillkoret skall betala en avgift till a-kassan, frigör vi också ekonomiskt utrymme för den enskilde genom våra inkomstskattesänkningar. Enligt fackföreningspressen är det vanligaste skälet till att man väljer att stå utanför en a‑kassa att man inte har råd att betala avgiften, vare sig till a-kassan eller till fackföreningen. För en löntagare med en månadslön på 15 000 kronor kommer våra skattesänkningar att netto ge mer än 1 000 kronor i plånboken varje månad. Detta räcker mer än väl för att täcka en höjning av avgiften i a-kassan och ett eventuellt nytt medlemskap i en fackförening. Det bör noteras att när arbetslösheten sjunker och finansieringsbehovet blir mindre i en a‑kassa kommer också avgifterna till a-kassan att minska. Detta är själva innebörden av en ökad försäkringsmässighet i arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetslöshetsförsäkringen

Allians för Sverige föreslår att arbetslöshetsförsäkringen skall vara obligatorisk och omfatta alla som förvärvsarbetar. Egenfinansieringen föreslås öka med 10 miljarder kronor.

Arbetsvillkoret skärps till 80 timmars arbete i månaden under 6 månader. Studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas till högst 5 år. Arbetslöshetsersättningen baseras på de senaste 12 månadernas inkomster. Arbetslöshetsersättning skall maximalt kunna utgå under 300 ersättningsdagar (motsvarar knappt 14 månader). Arbetslösa med försörjningsansvar för barn kan dock få ersättning under 450 dagar (motsvarar knappt 21 månader). Ersättningen skall vara 80 procent av förlorad inkomst under de första 200 dagarna och 70 procent därefter. Den högsta dagpenningen blir 680 kronor per dag. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobbgaranti där ersättningen skall vara 65 procent. Om den arbetslöse inte deltar i jobbgarantin utgår ingen ersättning. Förslagen innebär sammantaget budgetbesparingar på 3,5 miljarder kronor 2007.

9.5 Socialförsäkringar

9.5.1 Sjukförsäkringen

I mars 2006 var det 246 000 personer som uppbar sjuk- eller rehabiliteringspenning. Enligt försäkringskassans enkätundersökning från mars 2005 anser 60 procent av de sjukskrivna själva att de skulle kunna arbeta, åtminstone deltid och åtminstone med anpassade arbetsuppgifter eller nytt jobb. Det måste anses som ett socialpolitiskt misslyckande att mer än hälften av dem som befinner sig i sjukförsäkringssystemet egentligen inte hör hemma där.

9.5.1.1 Ersättning

Ersättningen i socialförsäkringssystemen spelar, som konstaterats, en viktig roll för hur mycket försäkringen utnyttjas. Bland annat mot denna bakgrund föreslår vi att ersättningen sänks i sjukförsäkringen och vi säger nej till regeringens förslag att höja taket i sjukförsäkringen till 10 prisbasbelopp.

Oförändrat tak i sjukförsäkringen

Allians för Sverige motsätter sig regeringens förslag att höja taket i sjukförsäkringen till 10 basbelopp.

Förslaget förbättrar det finansiella sparandet med 1,1 miljard kronor 2007.

En höjning av taket i den allmänna sjukförsäkringen innebär att även bortfall av månadsinkomster mellan 24 800 och 33 100 kronor ersätts med 80 procent via den allmänna försäkringen vid sjukskrivning. Flertalet personer med så höga löner har redan i dag en ersättning i detta inkomstintervall via kollektivavtal. Alla stora kollektivavtalsområden utom det för privata arbetare har en ersättning på 90 procent de första tre månaderna i detta inkomstintervall. För sjukskrivningar längre än tre månader har privata tjänstemän en ersättning på 65 procent och statligt och kommunalt anställda och landstingskommunalt anställda en ersättning på 80 procent i detta inkomstintervall. Det är också i den kommunala och landstingskommunala sektorn, där ersättningen är som högst, som sjukfrånvaron är som mest frekvent och som längst.

En takhöjning skulle innebära att skattebetalarna tar över kostnadsansvaret från de kollektivavtalsslutande parterna, vilket vi är tveksamma till av flera skäl. För det första innebär det att låginkomsttagare tvingas finansiera höginkomsttagares högre ersättning vid sjukfrånvaro. Vi vill hellre använda dessa miljarder till att sänka skatten för låginkomsttagare genom vårt jobbavdrag. För det andra återspeglas det faktum att sjukfrånvaron är olika hög i olika avtalsområden i att arbetsgivarna betalar olika höga avgifter till sina respektive försäkringsbolag för försäkring av inkomstbortfall över taket vid sjukfrånvaro. Avgiften varierar dessutom över tiden beroende på hur hög sjukfrånvaron är. Det vore olyckligt att ta bort detta incitament för arbetsgivarna att arbeta för att minska sjukfrånvaron och på så sätt få till stånd en sänkning av avgiften. För det tredje innebär en takhöjning att samtliga avtalsområden får en lika hög ersättning över taket som råder i de sektorer där sjukfrånvaron är som högst. Det anser vi riskerar leda till ökad sjukfrånvaro och utanförskap.

Allians för Sverige är överens om att åtgärder som en andra karensdag eller sänkt ersättning i sjukförsäkringen kan komma att aktualiseras under det andra året efter ett regeringsskifte. Mot bakgrund av att sänkta ersättningar dämpar sjukskrivningarna föreslår vi moderater att en andra karensdag införs och att ersättningen i sjukförsäkringen sänks från 80 till 70 procent för den som varit sjukskriven längre än sex månader det andra budgetåret efter ett regeringsskifte.

Moderaterna anser att två karensdagar är en rimlig självrisk att bära för den som ibland är korttidssjuk och har en arbetsinkomst och därmed kan tillgodogöra sig Alliansens jobbavdrag.

Med våra satsningar på vård och rehabilitering skall man ha hunnit får vård och rehabilitering inom tre månader och förhoppningsvis även ha hunnit återkomma till jobbet inom sex månader. Statistik från försäkringskassan visar att om man inte har kommit tillbaka till arbetet inom sex månader är sannolikheten liten att man någonsin gör det. I stort sett varje åtgärd som ökar sannolikheten att komma tillbaka måste därför anses vara motiverad. En sänkning av ersättningen från 80 till 70 procent efter sex månader skulle bidra till att fler kommer tillbaka till arbetet innan det är för sent.

9.5.2 Kontroll

Även ökad kontroll skulle sannolikt, såsom konstaterats, ha effekt på frånvaron. Alliansens förslag att ersättningen i sjukförsäkringen skall utgå ifrån faktiskt intjänad inkomst i stället för förväntad framtida inkomst skulle försvåra försäkringsbedrägerier i form av försäljning av falska anställningsintyg med falska inkomstuppgifter. Om sjukförsäkringen baseras på historisk inkomst kan försäkringskassan kontrollera med Skatteverket att uppgiften är riktig.

Ändrad inkomstgrund i sjukförsäkringen

Allians för Sverige föreslår att den sjukpenninggrundande årsinkomsten (SGI) skall utgöras av de senaste 12 månadernas inkomst. För den som har gått upp eller ned i arbetstid beräknas SGI i stället efter aktuell inkomst multiplicerad med 0,95.

Den sammantagna effekten på offentlig sektor, exklusive ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 0,4 miljarder kronor 2007.

Många långtidssjukskrivningar börjar med upprepade korta sjukskrivningar. Det är därför viktigt att arbetsgivarna så tidigt som möjligt får möjlighet att kontrollera missbruk av sjukskrivningsmöjligheten. I dag har många arbetsgivare genom kollektivavtal möjlighet att kräva sjukintyg från första sjukdagen. Från och med den åttonde sjukdagen krävs sjukintyg enligt lagen. Allians för Sverige vill ge arbetsgivarna en lagstadgad rätt att kräva sjukintyg redan från första sjukdagen. Denna rätt kommer sannolikt att användas endast i fall där man misstänker att det inte är sjukdom utan andra problem som är anledning till frånvaron.

Kontrollåtgärder i sjukförsäkringen

Allians för Sverige föreslår att arbetsgivare ges en lagreglerad rätt att kräva sjukintyg av sina anställda från första sjukdagen. Vidare skall beslut om aktivitets- och sjukersättning fattas av tjänstemän på försäkringskassan med hjälp av underlag från försäkringsläkare. Försäkringskassan och Skatteverket ges ett ökat ansvar för bedrägeriundersökningar.

Allians för Sverige kommer därtill att föreslå ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna att minska kostnaderna för sjukfrånvaron. Det gäller dels att förbättra möjligheterna till vård och rehabilitering, dels att motverka överutnyttjande av försäkringen.

Sammantaget skall förslagen minska kostnaderna för sjukskrivningarna med åtminstone 2,3 miljarder kronor 2007.

Vi moderater vill även införa riktlinjer för sjukskrivningslängd vid olika diagnoser. Ett exempel på en sådan lista, The Medicial disability advisor (MDA), har tagits fram av psykiater Presley Reed.114 Metoden används i över 30 länder, och det finns skäl att överväga att pröva ett sådant system även i Sverige. Riktlinjerna skall finnas på varje vårdcentral ungefär som ett sjukskrivningarnas Fass att använda för intygsskrivande läkare.

Moderaterna anser dessutom att en försäkringsläkare alltid skall granska sjukintyget och göra en bedömning av arbetsförmågan när försäkringskassan tar över ansvaret från arbetsgivaren. Det kan ske mer eller mindre grundligt beroende på diagnosen. För oklara diagnoser eller när sjukskrivningstiden avviker från tidigare nämnda riktlinjer bör granskningen vara grundligare.

Vi moderater förordar för vår del att en mer ingående granskning av arbetsförmågan görs efter 6 månaders sjukfrånvaro. Metoderna för denna bedömning bör stramas upp på liknande sätt som har skett i Storbritannien och därefter flera andra länder. 115 Prövningen utgår i Storbritannien både ifrån självskattning av hur man klarar grundläggande uppgifter i test som är lika för alla och riktlinjer för hur olika sjukdomar generellt begränsar arbetsförmågan. Vid den sexmånadersgranskning som vi förordar skall försäkringskassan ta ställning till om den enskilde har arbetsförmåga. Om personen är under behandling eller rehabilitering eller kan antas återfå sin arbetsförmåga och återgå till sin anställning i en nära framtid, stannar personen kvar i sjukförsäkringen, dock med en ersättning på 70 procent 2007 och framåt. Om vederbörande bedöms ha en kvarstående arbetsförmåga, i ett vanligt förekommande arbete i Sverige, men inte möjligheter att återgå till den tidigare anställningen, bör personen föras över till a-kassan.

Det är i detta sammanhang viktigt att försäkringskassan och arbetsförmedlingen samarbetar och gör en samstämmig bedömning om arbetsförmåga. Det är inte acceptabelt att, som sker i vissa fall i dag, personer som blivit bedömda som arbetsföra av försäkringskassan sedan inte bedöms vara tillräckligt friska för att stå till arbetsmarknadens förfogande av arbetsförmedlingen. Den som har blivit utförsäkrad från försäkringskassan skall få hjälp av arbetsförmedlingen antingen i form av arbetslivsinriktad rehabilitering eller med att hitta ett jobb. Ett sätt att underlätta samarbetet är att, där det är möjligt, förlägga försäkringskassan och arbetsförmedlingen i samma lokaler. Så sker i dag i flera andra länder, med Storbritannien som föregångsland.

Om personen inte kan prestera fullt kan det vara aktuellt med ett lönebidragsjobb. Vi avsätter mot denna bakgrund ytterligare resurser för lönebidragsjobb utöver de 2 000 nya lönebidragsjobb för handikappade som regeringen föreslår i vårpropositionen. Lönebidragen har dock begränsningar som beskrivs i nästa avsnitt.

Vi moderater har även förslag för att öka kontrollen av rena bedrägerier. Regeringens tidsbegränsade satsning på 300 akademiker har med nuvarande organisation haft begränsad effekt på antalet misstänkta fall av bedrägerier som leder till åtal och fällande dom, eftersom polisen inte har resurser att utreda fallen.

Moderaterna föreslår att regeringens satsning dels byggs ut till att gälla också 2008 och 2009, dels kombineras med att försäkringskassan och Skatteverket får ett ökat undersökningsansvar. Innebörden av det utökade undersökningsansvaret är att dessa myndigheter skall göra fullständiga bedrägeriundersökningar som sedan kan lämnas direkt till åklagare. Åklagaren får sedan vända sig direkt till försäkringskassan och Skatteverket om det behövs kompletterande undersökningar och liksom tidigare till polisen om personer behöver kallas till förhör eller andra tvångsåtgärder måste vidtas. Denna modell tillämpas för närvarande på försök i Västmanland.

Vi föreslår även att försäkringskassan och Skatteverket får utökade möjligheter att samköra sina register och att detta görs rutinmässigt innan pengarna betalas ut.

9.5.3 Rehabilitering

Den långsamma och ofta inte fungerande processen med att få till stånd rehabilitering eller byte av arbetsuppgifter och jobb och den oklara ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare, sjukvård, försäkringskassa och arbetsförmedling för rehabilitering bidrar till den höga svenska sjukfrånvaron.116 Särskilt för de små företagen är ansvaret för rehabilitering av sjukskrivna anställda ofta en övermäktig uppgift, och en förbättrad samverkan skulle kunna underlätta arbetet med att bekämpa ohälsan. Vem som har ansvaret för ytterligare rehabiliteringsinsatser när alla möjligheter uttömts att återkomma till sin gamla arbetsplats är särskilt oklart i lagstiftningen. Det innebär att personer som skulle kunna återvända till arbetslivet efter rehabilitering och byte av arbetsgivare sällan får chansen till det. Detta är ett stort problem med nuvarande uppdelade myndighetsansvar. Inte sällan leder det till att personen efter en tid förtidspensioneras.

I det korta perspektivet föreslår vi att försäkringskassan får mer resurser att köpa rehabilitering. Dessa pengar skall exempelvis kunna användas för sjukskrivna med psykiska diagnoser att köpa kognitiv beteendeterapi, som visat sig framgångsrik men som landstingen i dag inte bekostar och försäkringskassan heller inte anser sig kunna köpa enligt nuvarande regelverk.

9.5.4 Förtidspensionen

I mars 2006 var 556 000 personer förtidspensionerade i Sverige. Av dessa hade närmare 57 000 förtidspensionerats det senaste året. De sammanlagda utgifterna för ersättning vid sjukskrivning och förtidspension beräknas enligt regeringen fortsätta att öka under prognosperioden. Denna utveckling måste vändas.

Åtgärder i förtidspensionen

Allians för Sverige föreslår att 80 procent av antagandeinkomsten (den inkomst som förtidspensionen beräknas på) skall vara pensionsgrundande. Detta innebär att pensionsförmånen blir densamma som i sjukförsäkringen.

Förslaget medför en besparing för offentlig sektor, exklusive ålderspensionssystemet, på 2,6 miljarder kronor 2007.

Allians för Sverige anser att tiden man har arbetat måste få större betydelse för ålderspensionen. Vi menar därför att reglerna för att beräkna ålderspension, som är mer generösa än i sjukförsäkringen, är för generösa i förtidspensionen. Allians för Sverige föreslår därför att reglerna i förtidspensionen skall samordnas med dem i sjukförsäkringen. Det innebär att endast 80 procent av den inkomst som förtidspensionen beräknas på skall vara pensionsgrundande.

Det innebär att den som har inkomstbaserad förtidspension kommer att få lägre ålderspension. Liksom tidigare finns dock en undre gräns i ålderspensionen i form av en garantipension. För den som i dag har förtidspension på garantinivå innebär förslaget ingen förändring jämfört med i dag när man blir ålderspensionär.

Sänkta ersättningar har en tydlig effekt på utnyttjandet av förtidspensionen.117 Vi moderater föreslår därför att ersättningen i förtidspensionen sänks från 64 till 60 procent av antagandeinkomsten fr.o.m. 2007.

Diagram 9.9 Samband mellan generositet och utnyttjande av sjukersättningen

Image: MOT_200506_Fi_8-20.png

Beslut om förtidspension tas i dag av socialförsäkringsnämnder i vilka förtroendevalda från de olika partierna ingår. Det är en ordning som sannolikt bidragit till att tillämpningen av reglerna skiljer sig åt mellan olika regioner. Beslut om förtidspension bör tas av tjänstemän med ansvar att följa lagen. Moderaterna föreslår därför att socialförsäkringsnämnderna avskaffas och att beslut om förtidspension i stället tas på tjänstemannanivå.

Moderaterna föreslår att möjligheten att ha ett uppdrag eller näringsverksamhet som tar en åttondel av en vanlig arbetstid och ändå ha kvar sin förtidspension tas bort. Regeln har kommit till för att man inte skall behöva avsäga sig ett mindre uppdrag vid sidan av arbetet om man blir förtidspensionär. Kontrollproblemen är emellertid betydande. Regeln har även kommit att utnyttjas för rena försäkringsbedrägerier där en person uppbär hel förtidspension och samtidigt har en näringsverksamhet som denne påstår inte tar mer tid än fem timmar i veckan att sköta, men som i verkligheten kan innebära ett heltidsjobb. Vi anser att man antingen skall få avsäga sig sitt uppdrag och avveckla sin näringsverksamhet om man inte har någon arbetsförmåga eller gå ned till tre fjärdedel förtidspension om man vill behålla uppdraget/verksamheten.

9.5.5 Hjälp för förtidspensionärer att komma tillbaka till arbetslivet

Minskningen av sjukskrivningarna de senaste två åren beror framför allt på att de långtidssjukskrivna har förtidspensionerats. Enligt Riksrevisionen är det så få som en procent av alla förtidspensionärer som någonsin återkommer till ett arbete.118 Det är oacceptabelt. Att stärka incitamenten och möjligheterna för förtidspensionerade att återvända till arbetslivet är nödvändigt, både ur ett mänskligt och ur ett ekonomiskt perspektiv.

Alliansens förslag om ”nystartsjobb” skulle bidra till att få privata arbetsgivare mer intresserade av att anställa förtidspensionärer. Nystartsjobb innebär att arbetsgivare i den privata sektorn som anställer en förtidspensionär slipper betala arbetsgivaravgift under lika lång period som personen har varit borta från arbetsmarknaden. I vissa fall kommer skatterabatten att utgöra en tillräcklig kompensation för den risk arbetsgivaren tar när denne anställer en person med osäker prestationsförmåga som förhoppningsvis kan öka efter en mer eller mindre lång inkörningstid på jobbet. Lönebidrag fungerar på liknande sätt. De trappas av och de får enligt reglerna inte betalas ut längre tid än fyra år.

Dessa begränsningar är ett problem för de förtidspensionärer som har en mycket osäker prestationsförmåga eller en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Få privata arbetsgivare vågar i dag anställa sådana personer ens med lönebidrag. I Danmark har man tagit fasta på detta problem och infört s.k. flexjob som innebär en varaktig subvention till arbetsgivaren.119

Även för den enskilde förtidspensionären lönar det sig väldigt dåligt att gå från förtidspension till ett arbete. För en ensamstående förtidspensionär med en pension på garantinivå på knappt 8 000 kronor i månaden före skatt, vilket gäller för många unga kvinnor som aldrig kommit ut i arbetslivet och som förtidspensionerats på grund av en lättare psykisk diagnos, blir det privatekonomiska utfallet av att gå till ett lönebidragsjobb på högsta nivå, som är 15 200 kronor i månaden, mycket litet om man även tar hänsyn till att bostadstillägget försvinner efter ett år. Den disponibla inkomsten ökar inte med mer än 800 kronor i månaden eftersom 90 procent av inkomstökningen försvinner i ökad skatt och minskat bostadstillägg. Alliansens jobbavdrag förbättrar det privatekonomiska utfallet en del men fortfarande är incitamenten för små att börja arbeta.

Det finns därför skäl att föreslå ytterligare åtgärder som stärker incitamenten såväl för arbetsgivare som för förtidspensionärer att våga ta steget att ingå kontrakt med varandra.

9.5.6 Långsammare avtrappning av bostadstillägg för pensionärer

Vi föreslår att reglerna för bostadstillägget för förtidspensionärer ändras. Det skulle hjälpa dem som går från förtidspension på heltid till halvtidspension på halvtid och ett halvtidsjobb. Det hjälper däremot inte dem som går från förtidspension på heltid till lönebidragsjobb på heltid. För dessa grupper avser vi att återkomma med ytterligare åtgärder.

Med dagens regler och grundavdrag blir förbättringen för den som går från hel förtidspension på garantinivå, som är knappt 8 000 kronor per månad för en ensamstående person, till halv förtidspension och halvtidsjobb, med en halv månadslön på 9 000 kronor, drygt 1 400 kronor per månad efter att hänsyn har tagits till avtrappningen av bostadstillägget. Den totala marginaleffekten är därmed över 70 procent. Personen i exemplet bor i en lägenhet med en månadshyra på 5 000 kronor och bostadstillägget halveras från maxbeloppet på 4 095 kronor till 2 092 kronor i månaden efter det första året med vilande förtidspension.120

Med Alliansens jobbavdrag skulle den disponibla inkomsten öka med 2 000 kronor per månad efter skatt och bostadstillägg. Den totala marginaleffekten blir därmed 60 procent. Vi anser att inte heller det är en tillräcklig drivkraft att gå från hel förtidspension till halv förtidspension och halvtidsjobb.

Mot denna bakgrund föreslår vi att endast 60 procent i stället för som i dag 80 procent av inkomster av arbete och företagande skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten för bostadstillägg för förtidspensionärer. I vårt exempel betyder det att personen som går från hel förtidspension till halv förtidspension och halvtidsjobb får en förbättring av den disponibla inkomsten med drygt 3 000 kronor i månaden i stället för med drygt 2 000 kronor i månaden. Den totala marginaleffekten har då sjunkit till under 40 procent.

Tabell 9.6 Från bidrag till arbete

I dag

Regeringen

Alliansen år 2

Moderaterna år 2

Hel förtids­pension

Halv förtidspension/ halvtidsjobb

Halv förtidspension/ halvtidsjobb

Halv förtidspension/ halvtidsjobb

Lön

108 000

108 000

108 000

Förtidspension

95 280

47 640

47 640

47 640

Inkomst före skatt

95 280

155 640

155 640

155 640

Grundavdrag/jobb­avdrag

28 000

27 400

50 400

50 400

Skatt

21 193

40 396

33 151

33 151

Inkomst efter skatt

74 087

115 244

122 489

122 489

Bostadstillägg

49 140

25 109

25 109

38 501

Disponibel inkomst efter skatt och bostadstillägg

123 227

140 353

147 598

160 990

Total marginaleffekt

72 %

60 %

37 %

9.5.7 Föräldraförsäkringen

I dag jobbar i stort sett alla män och kvinnor utanför hemmet. Vår familjepolitik tar därför sin utgångspunkt i två viktiga insikter. Både män och kvinnor arbetar – och vill arbeta. Män och kvinnor vill därtill förena yrkesliv med familjeliv.

Vi ser trots detta att småbarnsmammor fortfarande i stor utsträckning är frånvarande från arbetsmarknaden. Många av dem har anställning, men justeras förvärvsfrekvensen för faktisk arbetstid ser bilden annorlunda ut. Andelen som arbetade heltid var 50 procent för kvinnorna och 71 procent för männen och andelen av befolkningen 20–64 år som faktiskt var på jobbet en viss mätvecka var 60 procent för kvinnorna och 69 procent för männen. Var femte sysselsatt kvinna som inte var på jobbet alls under mätveckan var frånvarande för vård av barn, inklusive föräldraledighet. Endast var tjugonde sysselsatt man som inte alls var på jobbet under mätveckan var frånvarande av samma orsak.121

Att kvinnor i högre grad än män är frånvarande från arbetet är någonting som arbetsgivare vet, och oavsett hur mycket frånvarande en enskild kvinna planerar att vara från ett arbete kommer arbetsgivarens förväntningar på henne, därför att hon är kvinna, att påverka hennes löneutveckling och karriärmöjligheter negativt.122 Denna typ av diskriminering kallas statistisk diskriminering.

Kvinnors ofta återkommande långa frånvaro är dessutom ofta början på en negativ spiral som inte sällan slutar i långtidssjukskrivning och förtidspension och därmed en mer eller mindre permanent utslagning från arbetsmarknaden. Monica Renstig och Helene Sandmark beskriver i sin studie om långtidssjukskrivna kvinnor att dessa i högre grad, än kvinnorna i kontrollgruppen, haft huvudansvaret för skötseln av barnen.123 De har haft fler barn och de fick barn tidigare i livet och har i högre utsträckning varit deltidsarbetande.

Att underlätta för kvinnor att delta i yrkeslivet minskar risken för utslagning från arbetslivet och bidrar till ökad jämställdhet. Mot denna bakgrund är det problematiskt att kvinnor fortfarande tar ut över 80 procent av all föräldraledighet. Vi tror dock inte att kvotering av föräldraledigheten är någon lösning på detta problem. Föräldraförsäkringen är till för att ge familjen möjlighet att ta hand om sina gemensamma barn. Vi menar att det ytterst måste vara familjens beslut att bestämma hur deras små barn bäst tas om hand.

Många familjer anser sig dock inte ha råd att dela på föräldraledigheten. Vi vill göra detta möjligt genom att höja taket i föräldraförsäkringen och genom att föräldraförsäkringen kombineras med en skattereduktion. Vi föreslår därför att den förälder som har lägst förvärvsinkomst i familjen får en skattereduktion på 3 000 kronor per månad när denne börjar arbeta heltid efter att ha varit föräldraledig och den andre föräldern tar över och är föräldraledig.

Skattereduktionen minskas proportionellt om den förälder som är berättigad till den arbetar mindre än heltid. Om man jobbar 50 procent blir skattereduktionen således 1 500 kronor per månad.

Vi anser att det är viktigt att barnet har kontakt med båda föräldrarna även när dessa bor på skilda håll och att särskilt pappor får och tar ett större ansvar för sina barn som de inte bor ihop med. Mot denna bakgrund krävs det inte att föräldrarna delar hushåll för att komma i åtnjutande av skattereduktionen.

En skattereduktion av det slag vi föreslår gynnar främst dem med lägre inkomster. De ekonomiska möjligheterna för män att ta ut föräldraledighet skulle öka och de ekonomiska incitamenten för kvinnor att delta i yrkeslivet förbättras. Då det främst är kvinnors förvärvsarbete som skulle öka bidrar förslaget till att minska löne- och karriärskillnaderna mellan män och kvinnor.

För en familj där den ena föräldern först är föräldraledig i nio månader och därefter återgår till sitt arbete med en månadslön på 15 000 kronor och den andra föräldern som har en månadslön på 20 000 därefter är föräldraledig i tre månader så förbättras familjens disponibla inkomst efter skatt med moderaternas jobbavdrag och skattereduktion med närmare 17 000 kronor per år trots den av oss föreslagna sänkningen av ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från 80 till 75 procent.

Tabell 9.7 Effekter av moderaternas särskilda förvärvsavdrag för föräldralediga

Regeringen

Moderaterna

Förälder A

Förälder B

Familjen

Förälder A

Förälder B

Familjen

Föräldrapeng före skatt

108 000

48 000

156 000

101 250

45 000

146 250

Arbetsinkomst före skatt

45 000

180 000

225 000

45 000

180 000

225 000

Inkomst före skatt

153 000

228 000

381 000

146 250

225 000

371 250

Arbetsavdrag/jobbavdrag

27 700

20 200

47 900

37 800

57 600

95 400

Skatt efter grundavdrag och jobbavdrag

–39 470

–65 457

–104 927

–34 162

–52 731

–86 893

Skattereduktion för förälder

9 000

0

Disponibel inkomst efter skatt

113 531

162 543

276 074

121 088

172 269

293 357

Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring. Därför tycker vi att det är rimligt att finansiera vårt jobbavdrag, vårt förslag om skattereduktion för den förälder som tjänar minst och höjningen av taket i föräldraförsäkringen och vår satsning på en pedagogisk förskola genom vissa begränsningar i föräldraförsäkringen.

Möjligheten till vård av sjukt barn (VAB) i den tillfälliga föräldraförsäkringen är den ersättningsform som det fuskas mest med enligt försäkringskassan. Det gäller särskilt den som tar ut många VAB-dagar. Vi vill därför förbättra kontrollen av uttaget av VAB-dagar. Ett sätt att minska möjligheten till bedrägerier, som vi överväger, är att låta arbetsgivaren i stället för föräldern anmäla VAB-dagar till försäkringskassan. Det skulle förhindra bedrägerier i form av att föräldern tar ut både ersättning för VAB och lön för samma dag. Ett annat sätt att minska fusket är att öka kontrollen av de föräldrar som överskrider ett visst antal VAB-dagar på ett år (exempelvis 15 dagar), antingen genom att ge försäkringskassan rätt att kräva sjukintyg för ytterligare VAB-dagar eller genom ökad kontroll i form av telefonsamtal eller hembesök. För svårt sjuka barn gäller redan i dag ett obegränsat antal VAB-dagar, och efter påtryckningar från Moderaterna kommer lagen fr.o.m. den 1 juli i år att ändras till att gälla allvarligt sjuka barn och därmed omfatta fler barn.

Vi föreslår även att föräldraförsäkringen kortas till tolv månader och att ersättningsnivån sänks till 75 procent. Vårt förslag om en historiskt beräknad sjukpenninggrundande inkomst får även effekt för föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen

Allians för Sverige föreslår att inkomstgrunden för föräldraförsäkringen (SGI) skall beräknas på samma sätt som föreslagits för sjukförsäkringen.

Effekten av förslaget för den offentliga sektorns finanser, exklusive ålderspensionssystemet, beräknas till 0,3 miljarder kronor 2007.

Kvinnors möjligheter att förena familj och yrkeskarriär är starkt kopplade till möjligheten att få bra barnomsorg. Dagens förskola är bra, men kan bli ännu bättre. Moderaterna har föreslagit att en obligatorisk pedagogisk del skall införas i förskolan. Syftet är att förbättra kunskapsresultaten i skolan. Genom att de pedagogiska inslagen förstärks förbättras och utjämnas individernas livschanser eftersom betydelsen av föräldrarnas utbildningsbakgrund minskar. Förslaget har också positiva effekter från jämställdhetssynpunkt.

Både IMF och OECD har framhållit att avgifterna för barnomsorg är centrala för kvinnors arbetsutbud. Eftersom efterfrågan på barnomsorg är komplementär till arbete är det rimligt att anta att ett lägre pris på barnomsorg också innebär att möjligheterna och motiven att arbeta förstärks. Både IMF och OECD tror att en bra barnomsorg som tillhandahållits till låga avgifter bidragit till att upprätthålla arbetsutbudet och motverkat den negativa effekten från höga tröskel- och marginaleffekter i skatte- och bidragssystemen.124 Att tillgången på barnomsorgen villkoras på aktivt deltagande på arbetsmarknaden förstärker denna effekt.

När Moderaterna föreslår att avgifterna skall avskaffas för den pedagogiska förskolan innebär det att avgifterna sjunker kraftigt. I genomsnitt kan avgifterna falla med något mer än 30 procent.

Frågan för de flesta småbarnsföräldrar är inte om man skall ha barnen på dagis, utan när det bäst passar barnet. Barn mognar olika tidigt och därför måste flexibiliteten upp till tre års ålder öka. Vi vill öppna möjligheten för kommunerna att låta finansieringen av barnomsorgen till de minsta barnen även tillkomma de föräldrar som väljer att låta sina barn vara hemma lite längre. För barn mellan ett och tre år skall det vara möjligt att införa kommunala vårdnadsbidrag eller anställa föräldern som dagbarnvårdare även för egna barn.

10 Äldrepolitik

Moderaternas politik för äldre vilar på tre delar; Moderaternas och Alliansens förslag för en trygg äldreomsorg, Alliansens politik för arbete samt Moderaternas förslag för ett tryggare eget boende. Dessa tre delar skall lägga grunden för en mänskligare äldreomsorg med omsorgstagaren i centrum. I dag präglas synen på äldre av ett olyckligt uppifrånperspektiv, och regeringens handlingsplan för äldrepolitiken är inget undantag från detta. En ny borgerlig regering där Moderaterna får inflytande kommer att sätta individen i centrum och låta politikerna bestämma lite mindre över vår vardag. Vi går från byråkrati och monopol till patientmakt och mångfald.

Allians för Sverige har presenterat en rad förslag som syftar till att underlätta för äldre. Det handlar bl.a. om att skapa ökad valfrihet och trygghet i äldreomsorgen. Äldreomsorgen skall vara trygg och värdig. Samtidigt skall brukarna ges inflytande och självbestämmande. Med fler valmöjligheter får medborgarna en mer lyhörd offentligt finansierad äldreomsorg, vars fokus är den enskildes behov och önskemål. Valfriheten gagnar också personalen, som får ökade möjligheter till utveckling, fler karriärvägar och bättre kompetensutveckling. Vi föreslår att Fritt Val införs inom äldreomsorgen.

  • Inför Fritt Val av särskilt boende (även i annan kommun) och hemtjänstinsatser (efter biståndsbedömning).

  • Biståndsbedömda och vårdbehövande makar skall erbjudas plats på samma boende.

  • Inför skyldighet för kommunerna att informera medborgaren om vilka möjligheter som står till buds.

  • Använd enhetliga och vedertagna system för att mäta kvalitet och kostnader inom äldreomsorgen.

  • Inför krav på certifiering/auktorisation av utförare av välfärdstjänster för att garantera trygghet och kvalitet.

En utförlig redovisning av Alliansens förslag för bättre vård och omsorg finns i rapporten ”Från byråkrati och monopol till patientmakt och mångfald”.

10.1 Omsorgsgaranti och fritt val inom äldreomsorgen

Regeringen lovade 10 000 nya platser i särskilda boenden, resultatet är att 13 500 försvann mellan 2000 och 2005. Motivet sägs vara en minskad efterfrågan på platser i särskilt boende. Mot detta står det faktum att många gamla vill ha plats i äldreboenden, men hindras av platsbrist. För två år sedan fanns 2 500 äldre som köade till en vårdplats. Förra året ökade antalet med 1 000 personer. Detta talar alltså emot vad som sagts om en minskad efterfrågan.

Moderaterna vill därför införa en omsorgsgaranti för äldre och personer med funktionshinder. För detta ändamål anslår Moderaterna 1 miljard kronor årligen. Omsorgsgarantin omfattar, förutom ett välbehövligt resurstillskott, åtgärder för bättre kvalitet och större valfrihet inom äldreomsorgen. I ett första steg handlar det om att kommunerna skall vara skyldiga att garantera personer som har fått behovsbedömning rätten att själva välja utförare. Detta steg motsvarar det förslag om ”Fritt Val” som Moderaterna har enats om med de övriga borgerliga partierna i Allians för Sverige.

I nästa steg av omsorgsgarantin vill Moderaterna att ansvaret för äldreomsorgens finansiering skall övergå till staten.

Fritt Val-reform och ökade resurser till äldreomsorgen

Ett riktat statsbidrag om 300 miljoner kronor utgår för att förbereda en Fritt Val-reform i kommunerna. Anslaget tilldelas efter ett ansökningsförfarande. Allians för Sverige anser vidare att regeringens förslag till resurstillskott till äldreomsorgen och äldrevården inte är tillräckligt. Ytterligare 1 miljard kronor tillförs kommunerna för att förbättra det medicinska omhändertagandet och det sociala innehållet i äldreomsorgen.

Omsorgsgarantin presenteras närmare i rapporten ”Omsorgsgaranti – valfrihet för äldre och funktionshindrade”. Förutom själva valfrihetslagstiftningen skall omsorgsgarantin innehålla riktlinjer för öppen kvalitetsredovisning, auktorisation, behovsbedömning och principer för informationsöverföring. Kommunerna lämnas i övrigt betydande frihet när det gäller utformningen av omsorgsgarantin.

10.1.1 Förbättrat anhörigstöd

Anhörigvårdarens arbete är omfattande och sker ofta i det tysta. Man ser det som självklart att ställa upp. Men alla måste få vara lediga, sova ut och träffa andra. Därför behöver den som vårdar någon anhörig/närstående själv få hjälp och stöd. Det är lätt att isoleras och sätta de egna behoven åt sidan. Anhörigvårdarnas egna behov bör därför ingå som separat del vid bedömningen av omsorgstagarens vårdbehov.

Moderaterna anslår 350 miljoner kronor att utveckla anhörigvården under de kommande tre åren. Vi vill att kommunerna enligt lag skall vara skyldiga att stödja anhörigvårdarna. Vidare bör behovet av forskning och kvalitetsutveckling på området tillgodoses för att säkra uppbyggnaden av stöd till anhöriga i vård och omsorg.

10.2 Höjt bostadstillägg

Till de sämst ställda i dagens Sverige hör de pensionärer som saknar ATP. Regeringen har i sin budgetproposition visserligen föreslagit att bostadstillägget för pensionärer höjs fr.o.m. 2006. Detta tycker vi är ett bra förslag som vi ansluter oss till. Vi menar dock att regeringen i sitt förslag bortser från de sämst ställda pensionärernas särskilda behov.

Denna grupp, som ofta har så låg inkomst att de är berättigade till särskilt bostadstillägg förutom det vanliga bostadstillägget, behöver ett särskilt tillskott. Vi föreslår därför att den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för pensionärer höjs med 225 kronor i månaden 2006. Detta innebär att en pensionär som är berättigad till särskilt bostadstillägg får 225 kronor mer per månad efter det att hyran är betald.

10.3 Stimulera äldre som vill och kan jobba

Äldre är en i flera stycken underskattad och förbisedd kraft i arbetslivet. Viljan och möjligheten hos många äldre att arbeta utgör dessutom en viktig arbetskraftsreserv. Behovet av fler äldre i arbetslivet finns överallt, inte minst inom vården. Mot denna bakgrund vill vi underlätta för äldre att arbeta längre och att underlätta för företag att anpassa arbetsmiljön så att den bättre passar äldre. Det finns en outnyttjad potentiell efterfrågan och ett outnyttjat potentiellt utbud av äldre arbetskraft i det svenska samhället. Det vill Alliansen och Moderaterna ändra på. Mot denna bakgrund har vi i rapporten ”En politik för arbete och trygghet” presenterat en rad olika förslag som kortfattat summeras nedan.

  1. Förstärkt jobbavdrag för äldre som väljer att jobba. Sammantaget innebär det förstärkta jobbavdraget att en person som fyllt 65 år och som väljer att fortsätta arbeta får en skattelättnad på drygt 20 000 kronor/år redan vid låga inkomstnivåer.

  1. Arbetsgivaravgiften utom pensionsavgiften slopas för personer som fyllt 65 år.

  1. Inrätta ett nationellt äldreråd. Vi vill inrätta och tillsätta ett råd, bestående av arbetsmarknadens parter, regeringsföreträdare och representanter för Sveriges pensionärer. Rådet skall analysera och presentera förslag till anpassning och organisering av arbetsplatserna så att äldre lättare kan jobba kvar längre än i dag.

  1. Att öppna eget kan vara ett sätt att förhindra ett förtida utträde ur arbetslivet. Enligt gällande lag är det dock omöjligt för någon person att starta ett företag med sin tidigare arbetsgivare som enda kund. Alliansen vill ändra detta och föreslår därför att alla personer som inte har näringsförbud eller skatteskulder skall kunna få F‑skattsedel.

  1. Förändrat anställningsskydd för ökad anställbarhet. Enligt LAS gäller dubbel turordningstid för arbetstagare över 45 år. Avsikten är att detta skall vara ett extra skydd för äldre arbetstagare i arbetsbristsituationer. Den effekten förtas dock av att nämnda regel i stället bidrar till att arbetsgivare blir mer tveksamma till att anställa äldre. Alliansen föreslår därför att denna regel slopas.

  1. Förstärk nystartsjobben för äldre. För att underlätta för äldre att komma tillbaka efter en tids frånvaro och ge dessa människor en ny start föreslår Alliansen att tidsbegränsningen i arbetsgivaravgiftssänkningen för långtidsfrånvarande fördubblas för äldre än 55 år.

  1. Trygghetsavdrag – skattereduktion även för anhörigas hushållstjänster. Den utökade skattereduktionen bedöms leda till att en ny sektor i samhällsekonomin växer fram och därmed skapas fler meningsfulla och viktiga jobb.

10.4 Öppna möjligheterna för trygghetsboende

En central punkt i Moderaternas äldrepolitik är att skapa förutsättningar för ett tryggt boende med möjligheter till service – ett s.k. trygghetsboende. Med trygghetsboende avser vi bostäder för äldre där boende och service är integrerat. Det skall vara flexibelt och passa både ensamma och sammanboende. Trygghetsboende bör kunna finnas i samma fastighet som vanligt boende för att möjliggöra en spridning av åldrar.

Trygghetsboendet skall alltid innehålla ett utbud av servicetjänster. Omfattningen och bredden på själva serviceutbudet kan variera, men det skall alltid finnas ett minimiutbud. Sjukvård och biståndsbedömd omsorg skall inte ingå i serviceutbudet. Service i trygghetsboendet handlar om stöd och hjälp, inte om att ersätta offentligt finansierad vård och omsorg. Vidare bör det alltid finnas gemensamhetsutrymmen och möjligheter till mat och servering i trygghetsboendet. Därtill skall fastigheten naturligtvis vara fullt handikappanpassad.

Det finns i dag en rad hinder för att trygghetsboende skall komma till stånd. Det handlar om dålig lönsamhet i förvaltningen av hyresfastigheter; om oklarheter kring hur servicekostnader skall rymmas i den bruksvärdesbestämda hyran; om att produktionskostnaderna överskrider priset på befintliga fastigheter osv. Men det handlar också om en bristande efterfrågan, trots att det finns ett tydligt intresse hos många av att försäkra sig om ett tryggt boende.

Denna bristande efterfrågan beror på flera omständigheter. Många äldre vill bo kvar så länge som möjligt, inte minst därför att man efter många års arbete och sparande lyckats pressa ned boendekostnaden. En annan orsak är att många äldre saknar ekonomiska resurser att efterfråga de servicetjänster som är förknippade med ett trygghetsboende.

Vi vill därför skapa förutsättningar för att underlätta produktion av och efterfrågan på tryggt boende. Det handlar dels om att stimulera nyproduktion och ombyggnad av befintliga bostäder, dels om att göra det möjligt för fler pensionärer att få råd att flytta till ett sådant trygghetsboende.

10.4.1 Sänk reavinstskatten vid försäljning

Många äldre bor ofta kvar längre än de önskar. Ett skäl till detta är att en försäljning av den befintliga bostaden skulle utlösa en betydande reavinstskatt, även om delar av vinsten investeras i ett nytt boende. Det beror i sin tur på att det nya boendet oftast är billigare i inköp än försäljningspriset på den gamla bostaden.

Det finns starka skäl för att inte beskatta äldre människors flytt till boende som bättre passar dem. Snarare bör vi uppmuntra en sådan rörlighet på bostadsmarknaden.

För att underlätta denna process vill vi moderater minska reavinstskatten för äldre än 65 år som säljer sin villa eller bostadsrätt i syfte att flytta in i ett trygghetsboende. Vi avser i kommande arbete att pröva förutsättningarna för att vidga denna skattelättnad ytterligare.

10.4.2 Sänkt skatt för pensionärers trygghetsboende

Boendekostnaderna tar en betydande del av många pensionärers inkomster i anspråk. Sett över tiden stiger dessutom kostnaderna för boende i hyresrätt relativt kostnaderna för andra boendeformer. Detta gör att det blir allt dyrare för äldre att bo i vanliga flerfamiljshus.

Därmed minskar också utrymmet för pensionärerna att efterfråga och betala olika omsorgstjänster. För att öka tryggheten är det följaktligen angeläget att sänka kostnaderna för äldres hyresboende. I ett första steg föreslår vi därför en statlig skatterabatt om 3 000 kronor per år för pensionärshushåll som bor i hyresrätt. I ett andra steg kommer vi att pröva andra lättnader i syfte att stimulera till en ökad efterfrågan och produktion av trygghetsboende.

10.4.3 Ta bort service ur bruksvärdet för hyresrätter

Det råder i dag oklarhet kring om kostnader för service skall ingå i den bruksvärdesbestämda hyran eller ej. Olika aktörer på hyresmarknaden inklusive hyresgästföreningen har uppmärksammat problematiken. Mot denna bakgrund föreslår vi att servicen i trygghetsboendet renodlas och särredovisas parallellt med hyran samt att service inte omfattas av bruksvärdessystemet.

10.4.4 Utbyggt trygghetsavdrag

Service och tjänster är mycket hårt beskattade i Sverige. Detta har medfört att den verkliga och vita efterfrågan nästan utraderats och att en betydande svart marknad växt fram i stället. Moderaterna och Allians för Sverige har länge kämpat för att skatten på hushållstjänster sänks för att stimulera till fler vita jobb. I Alliansens gemensamma program föreslås att arbetsgivaravgifterna slopas för denna typ av tjänster och att skattereduktionen för hushållstjänster utvidgas, dels till omfattningen, dels genom att vidga kretsen personer som kan göra avdraget. Ett naturligt nästa steg för att minska kostnaderna och därmed underlätta för trygghetsboende att komma i gång, är att låta servicedelen i boendet omfattas av trygghetsavdraget. Den statsfinansiella nettokostnaden, när hänsyn tagits till Alliansens tidigare förslag, är begränsad.

11 Integrationspolitiken

11.1 Misslyckad integration

För invandrare är arbetslösheten högre, sysselsättningen lägre och förankringen på arbetsmarknaden sämre än för infödda svenskar. Invandrarna har oftare tillfälliga i stället för fasta anställningar, de har lägre inkomster och beroendet av olika former av inkomststöd är högre än för andra. En utförligare genomgång av forskningen och statistiken över integrationen på arbetsmarknaden gjordes i den moderata partimotionen 2005/06:Sf331, Invandring och integration på arbetsmarknaden.

Det låga arbetskraftsdeltagandet betyder att invandrare utgör en viktig arbetskraftsreserv. Att inte ta vara på denna är att förvägra en stor grupp människor den frihet och det självbestämmande som ett eget arbete ger. Dessutom är den samhällsekonomiska kostnaden för integrationspolitikens misslyckande betydande.

Det är svårt att finna en entydig förklaring till att Sverige har lyckats sämre med integrationen av invandrare. En förklaring kan vara att det, precis som för många, lönar sig dåligt att arbeta. Därtill har infasningen på arbetsmarknaden varit alltför långsam. Dessutom bidrar den svenska välfärdsmodellen till extra höga marginaleffekter för just de grupper som har sämst förankring på arbetsmarknaden, exempelvis invandrare. Dessa grupper får i högre grad inkomststöd via socialbidrag som trappas av krona för krona vid stigande inkomster och som därför ger hundraprocentiga marginaleffekter. Ytterligare en förklaring kan vara att integrationspolitiken sedan 1980-talet fått större betoning på social integration och mindre på arbetsmarknadsintegration.

Målet för vår politik för delaktighet i det svenska samhället är att fler skall arbeta och försörja sig själva. Därför föreslår vi följande åtgärder för bättre integration på arbetsmarknaden.

11.1.1 Lärlingsintroduktion

Eftersom vi anser att det är av stor betydelse att den som invandrar till Sverige så snart som möjligt blir delaktig på den svenska arbetsmarknaden föreslår Alliansen en lärlingsintroduktion för nyanlända invandrare som är arbetsföra och som inte själva hittar en anställning. Infasningen på arbetsmarknaden skulle med detta förslag inledas redan under det första vistelseåret i Sverige. Detta skulle innebära att utbildning i svenska kombineras med förvärvsarbete och att arbetsgivaren får en subvention av lönekostnaden på 75 procent för halvtidsanställning i kombination med halvtidsutbildning. Lön bör utgå i enlighet med gällande kollektivavtal och lönesubventionen bör successivt trappas av. Vidare bör lärlingsintroduktionen i möjligaste utsträckning ske på en arbetsplats där individens utbildning och yrkeserfarenhet tas till vara, men villkor om en sådan koppling bör inte införas. Det är viktigare att introduktionen sker snabbt än att den motsvarar framtida yrkesförväntningar.

11.1.2 Nystartsjobb

Nystartsjobb innebär att arbetsgivaravgiften slopas för privata arbetsgivare som anställer personer som befunnit sig utanför arbetsmarknaden under en längre tid. Allians för Sverige föreslår att förslaget om nystartsjobb även skall omfatta nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats. Vi moderater föreslår dessutom att nystartsjobben även skall omfatta nyanlända flyktingar som lyckas få ett arbete under asylprocessen, innan uppehållstillstånd har beviljats. Med lärlingsintroduktion och nystartsjobb får vi en introduktionsperiod på tre år, vilket också är under den period då förvärvsfrekvensen bland nyanlända stiger som snabbast. Både nystartsjobben och lärlingsintroduktionen innebär att kommunernas kostnader för introduktionen av invandrare minskar dramatiskt.

11.1.3 Åtgärder för att minska socialbidragsberoendet

Ett problem i dagens system för mottagandet av nyanlända invandrare är att inkomststödet under introduktionsperioden normalt utgår i form av socialbidrag som avräknas med 100 procent mot ökade inkomster. Så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger socialbidraget och eventuella andra bidrag och kostnader förknippade med arbete är vinsten av att arbeta obefintlig. Det finns olika tänkbara lösningar på problemet. Det vi ser som det viktiga är att det måste bli mer lönsamt att ta ett arbete och att behovet av socialbidrag måste minska.

Snabbare validering

Allians för Sverige föreslår snabbare och enklare validering av invandrares utbildning och yrkeserfarenhet. Förslaget kan inrättas som ett försök och en mindre summa avsättas för detta.

Kunskap och utbildning är en färskvara. Integrationsverkets undersökning visar att endast 25 procent av de nyanlända flyktingarna har fått sin utbildning värderad och att ännu färre har fått sin yrkeserfarenhet validerad efter två år i introduktion (Integrationsverket 2004). Eftersom en betydande del av de utrikes födda med akademisk utbildning inte har ett arbete som motsvarar utbildningen är det viktigt att valideringssystemen förbättras.

11.1.4 Anonymisera rekryteringsprocessen i offentlig sektor

En orsak till att utrikes födda diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden är anställningsförfarandet. Studier visar att subjektiva faktorer spelar stor roll i anställningsprocessen. Flertalet personalansvariga väger in svårbedömda faktorer som personkemi, personlighet och samarbetsförmåga vid anställningsbeslut (Integrationsverket 2004). Risken är att det medför att någon som uppfattas som annorlunda väljs bort. Vi anser det viktigt att särskilt den offentliga sektorn använder sig av rekryteringsprocesser som är icke-diskriminerande.

En tänkbar väg att minska detta problem är också att tillåta ett särskilt anonymiserat anställningsförfarande hos företag och myndigheter.

11.1.5 Ökat nyföretagande i utsatta områden

Ett sätt att underlätta integration och motverka diskriminering är att underlätta nyetablering av företag. Vi moderater har ett brett program för att förbättra företagsklimatet i Sverige där avskaffad förmögenhetskatt, reformerad beskattning för fåmansbolag och minskad regelbörda är några viktiga åtgärder. Även förslaget att införa avdrag för hushållstjänster kommer att bidra till att fler nya företag skapas.

11.1.6 Arbetskraftsinvandring

Moderaterna föreslår förbättrade åtgärder för arbetskraftsinvandring. Utredning om arbetskraftsinvandring (KAKI) kommer inom kort. Alliansen föreslår att invandrare från länder utanför EU/EES ska ges samma möjligheter som EU/EES-medborgare. Det skall också ges möjlighet att söka nytt jobb om anställningen upphör. Efter fem års arbete i landet föreslås att, i normalfallet, permanent uppehållstillstånd kan beviljas.

Det är mycket svårt att arbetskraftsinvandra till Sverige i dag. Det tillåts enbart för bristyrken efter prövning av Arbetsmarknadsstyrelsen. Vi anser att det är arbetsgivaren själv som kan och skall avgöra om arbetsgivaren behöver en viss person för det aktuella arbetet. Det kan inte heller uteslutas att den begränsade möjligheten att komma till Sverige av arbetsskäl bidrar till att vissa människor söker uppehållstillstånd som flyktingar här trots att de inte har flyktingskäl. Vi moderater anser att det måste bli lättare att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare för medborgare från länder utanför EU/EES. Så långt det är möjligt skall villkoren vara desamma som för medborgare från länder inom EU/EES.

Diskriminering

Allians för Sverige föreslår att diskrimineringslagstiftningen skall vara enhetlig och en gemensam diskrimineringsombudsman inrättas. Partssammansättningen i Arbetsdomstolen tas bort. Skadestånden vid diskriminering skall höjas.

Även om ett större inslag av marknadsekonomi samt olika riktade åtgärder sannolikt skulle bidra till minskad diskriminering så räcker det inte. Det måste även finnas en bra lagstiftning att luta sig mot som gör det möjligt att vidta straffåtgärder vid diskriminering. Den nuvarande diskrimineringslagstiftningen är djupt otillfredsställande. Vi vill förstärka diskrimineringslagstiftningen och föreslår därför att en tydlig och enhetlig diskrimineringslagstiftning skapas samt att de fyra ombudsmännen mot diskriminering slås samman till en gemensam myndighet.

12 Moderaternas budgetpolitik

12.1 Moderaternas budgetpolitik

Det mest självklara målet för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig. Endast på detta sätt kan välfärden säkras.

Moderaterna anser att ankaret i finanspolitiken bör vara ett mål för den offentliga sektorns skuldsättning. Den offentliga sektorns skuldsättning bör reduceras och möjliggöra stabila skattesatser på en lägre nivå.

Med ett mål för skuldsättningen kommer oväntade överskott att göra att det blir enklare att föra finanspolitiken i framtiden. En ansvarsfull finanspolitik belönas med att frihetsgraderna blir större i framtiden. För varje år då målen uppnås närmar sig den tidpunkt då skuldmålet är uppnått och det blir tillräckligt att upprätthålla balans i de offentliga finanserna över konjunkturcykeln.

Ett långsiktigt skuldmål, vars nivå bestäms av faktorer som demografisk utveckling och uthållig produktivitetstillväxt, medför också ökad stabilitet i skattesatser, bättre planeringsförutsättningar, effektivare utnyttjande av resurser och därmed högre tillväxt och välfärd.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld motsvarade 2005 ca 50 procent av BNP. Regeringens prognoser tyder på att skuldsättningen under 2006 kommer att ligga på ca 45 procent av BNP och på ca 40 procent av BNP 2008.

Vi moderater har tidigare fastslagit att den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuldsättning bör reduceras så att den motsvarar 40 procent av BNP. Det är vår uppfattning att det finns skäl att ytterligare reducera skuldsättningen. Den demografiska utvecklingen kommer att utgöra en svår påfrestning på de offentliga finanserna de kommande decennierna. Regeringen har inte genomfört några åtgärder för att säkra ett högre arbetsutbud långsiktigt, vilket förstärker osäkerheten kring statsfinanserna i ett längre perspektiv.

Den reduktion av skulden som skett under det senaste året kan främst hänföras till stora engångseffekter. Förändrade skatteregler och oväntade intäkter från kapital- och företagsbeskattningen har förstärkt statsfinanserna. De statliga företagen har också levererat in betydande belopp under 2005 och 2006. Det vore oförsiktigt att se en sådan ökning av den offentliga sektorns inkomster som ett uttryck för en strukturell förbättring av de offentliga finanserna.

Finansdepartementets prognoser baseras därtill på att regeringen och stödpartierna inte genomför ytterligare reformer de kommande åren. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har redan presenterat valprogram som innebär en mycket allvarlig försvagning av de offentliga finanserna. Vår bedömning är att även Socialdemokraterna kommer att presentera ett program med en expansiv inriktning. Det är således inte sannolikt att de optimistiska prognoser för de offentliga finanserna som Finansdepartementet presenterat kommer att realiseras.

Mot denna bakgrund anser vi att det finns skäl att reducera skuldsättningen ytterligare. Vi kommer att återkomma med en fördjupad bedömning av den långsiktigt uthålliga skuldsättningen. Vår uppfattning är att det strukturella finansiella sparandet i hela den offentliga sektorn bör uppgå till ca 2 procent av BNP i genomsnitt under den kommande mandatperioden.

Det övergripande ramverket för finanspolitiken påverkas av de regelverk som styr de olika delarna av den offentliga sektorn. För kommuner och landsting gäller ett balanskrav. Det är rimligt att räkna med att det finansiella sparandet i den landstingskommunala sektorn i genomsnitt är i balans. Pensionssystemet är autonomt och självreglerande i förhållande till statsfinanserna.

Givet detta regelverk utgör det finansiella sparandet i statsfinanserna det enda instrumentet för att upprätthålla målet om ett genomsnittligt sparande på 2 procent i hela den offentliga sektorn. Mot denna bakgrund föreslår vi att det operativa instrumentet för finanspolitiken formuleras i termer av ett årligt mål för det finansiella sparandet i statsfinanserna.

12.2 Årliga saldomål för 2007–2008

Målen för det årliga finansiella sparandet i statsfinanserna bör fastställas dels utifrån en bedömning av resursutnyttjandet, dels utifrån en bedömning av det finansiella sparandet i pensionssystemet respektive i landsting och kommuner.

Regeringen beräknar att det finansiella sparandet i kommunsektorn i genomsnitt kommer att uppvisa överskott perioden 2005–2008 på ca 0,5 procent av BNP och att överskottet i det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet i genomsnitt kommer att motsvara strax under 2 procent av BNP under samma period.

Vi delar i huvudsak regeringens bedömning av konjunkturläget. Såväl KI, Riksbanken som Finansdepartementet gör bedömningen att det i dagsläget föreligger lediga resurser och att den faktiska BNP‑tillväxten de närmaste åren kommer att överstiga den långsiktigt uthålliga produktionsförmågan. Därmed återstår att tillföra en bedömning av hur de åtgärder vi föreslår kommer att påverka ekonomins långsiktiga produktionsförmåga. Att göra en sådan bedömning är komplicerat och förknippat med stor osäkerhet, men trots det är det nödvändigt att försöka bedöma hur produktionsförmågan och de lediga resurserna påverkas för att förhålla sig till hur stort det finansiella sparandet bör vara. Som framgår av kapitel 13 ”Effekterna av moderaternas politik” räknar vi med att sänkta marginaleffekter för låg- och medelinkomsttagare samt stramare arbetslöshets- och socialförsäkringar medför ett ökat arbetsutbud och en sysselsättningsökning på ca 4 procent på kortare sikt och 7–10 procent på lång sikt, se tabell 13.2. Samtidigt föreslår vi ökade anslag till sjukvården, utbildningsväsendet, rättsväsendet och försvaret.

Den sammantagna effekten är att det potentiella arbetsutbudet stiger med ca 7 procent på kortare sikt medan sysselsättningen stiger med 9–10 procent. Detta betyder att den långsiktiga arbetslösheten minskar med drygt 2 procentenheter.

En minskning av de lediga resurserna som motsvarar drygt 1,5 procent av BNP betyder att det strukturella sparandet försämras med i storleksordningen 1,2 procent av BNP (prop. 2004/05:1, bil. 2, s. 71). Samtidigt medför sysselsättningsökningen att det faktiska finansiella sparandet förbättras med motsvarande ca 3,5 procent av BNP.

Sammantaget innebär detta att det strukturella sparandet i hela den konsoliderade offentliga sektorn kommer att uppgå till 2,4 resp. 3,0 procent av BNP för 2007–2008 i ett statiskt perspektiv och till 3,0 och 4,1 procent av BNP för perioden 2007–2008 i ett dynamiskt perspektiv. I förhållande till regeringen innebär det att det strukturella finansiella sparandet stärks.

12.3 Huvuddragen i Moderaternas budget

Den sammanlagda ”förändringsvolymen” av vårt budgetförslag – summan av satsningar, skattesänkningar, övriga inkomstminskningar och stärkt saldo – är i storleksordningen 100 miljarder kronor och motsvarar därigenom en bra bit över en tiondel av statsbudgetens omslutning. Vi föreslår omfattande satsningar på välfärdens kärnverksamheter – rättstrygghet, vård, skola och omsorg. Vi föreslår avsevärda skattesänkningar för fler jobb. Vi finansierar vårt budgetförslag genom besparingar och vissa skatte- och avgiftshöjningar och föreslår ett starkare sparande än regeringen. Huvuddragen i vårt budgetförslag sammanfattas i tabell 12.1.

Tabell 12.1 Huvuddragen i moderaternas budgetförslag,
miljoner kronor

2007

2008

Utgiftsförändring, netto:

32 101

44 896

Besparingar:

52 990

66 085

Satsningar:

–20 889

–21 188

Inkomstförändringar, netto:

–25 551

–37 264

Skatteförändringar, netto:

–36 259

–47 209

Skattesänkningar:

–67 660

–74 170

Skattehöjningar:

31 401

26 961

Övriga inkomstförändringar, netto:

10 708

9 945

Övriga inkomstminskningar:

0

–763

Övriga inkomstökningar:

10 708

10 708

Stärkt sparande:

6 550

7 632

12.4 Skattesänkningar

Vi moderater vill stärka människors makt på bekostnad av politikernas. En viktig del i att ge den enskilde makt över den egna vardagen och inflytande i den egna lilla världen är att låta var och en behålla en större del av sina inkomster. Vi moderater vill att var och en som arbetar skall kunna försörja sig på den inkomst det ger. Så är inte fallet i dag. Sverige beskattar låginkomsttagare hårdare än många andra länder. I vänsterkartellens Sverige betalar lågavlönade ensamstående föräldrar högre marginalskatt än statsministern. I dagens Sverige tvingas många människor betala höga skatter med ena handen för att sedan behöva be om bidrag med den andra. Detta tycker vi är fel. Vi moderater vill göra det mer lönsamt att leva på eget arbete i förhållande till att leva på bidragsinkomster. Detta uppnås genom sänkt skatt för människor som arbetar samtidigt som ersättningsnivåerna i olika försäkringar sänks. Kärnan i vår skattestrategi är att vi vill införa ett särskilt förvärvsavdrag för arbetsinkomster, ett jobbavdrag, som beskrivs i kapitel 9. Därtill vill vi göra det enklare att anställa och att vara företagare. Detta uppnår vi delvis genom sänkta skatter för företagare och företag, se kapitlen 7 och 8. Men det finns en rad andra skatter som är angelägna att sänka.

Moderaterna har tre principer som utgångspunkt för skattepolitiken:

  1. Skattesänkningar skall i första hand genomföras för att öka människors frihet och skapa förutsättningar för fler jobb, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet.

  1. Skattesänkningar skall finansieras fullt ut och genomföras på ett sätt som är förenligt med målen för budgetpolitiken.

  1. Skattesänkningar skall finansieras och genomföras på ett sådant sätt att kvaliteten i den offentligt finansierade välfärdsverksamheten aldrig försämras.

Moderaterna är övertygade om att det kommer att bli nödvändigt för en ny regering att sänka skatterna. På lång sikt kommer kostnaderna för att upprätthålla ett skattetryck som hindrar jobb och driver företag ut ur Sverige att växa. Den viktigaste orsaken till att Sverige har högre skatter än många andra länder är kostnaderna för utanförskapet. Möjligheterna att säkra välfärden och sänka skatterna beror på om utanförskapet kan pressas tillbaka. Socialdemokraternas ofta upprepade påståenden om att Moderaterna avser att sänka skatterna med 250 miljarder kronor är således inte med verkligheten överensstämmande. Däremot återspeglar siffran 250 miljarder tämligen väl den samlade kostnaden för utanförskapet. I en mening kan man säga att svenskarna varje år betalar 250 miljarder kronor för Socialdemokraternas misslyckande med att bryta utanförskapet.

Många människor är beroende av bil för att kunna ta sig till och från sitt arbete. Detta gäller särskilt i glesbygd där alternativa färdsätt ofta saknas. Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för intäktens förvärvande. Detta gäller i särskilt stor grad nu när bensinpriserna stigit kraftigt till nya rekordnivåer. För att underlätta transporter och stimulera flexibiliteten vill vi sänka skatten på bensin och diesel med 15 resp. 30 öre per liter. Därtill vill vi höja reseavdraget till 20 kronor per mil. På så sätt gynnas rörlighet och möjligheterna att arbeta och verka i hela Sverige.

Fastighetsskatten är orättvis och uppmuntrar till ökad skuldsättning. Flitiga människor, inte sällan äldre, som avstått från konsumtion och i stället sparat för att få en tryggare ålderdom straffbeskattas. I kombination med förmögenhetsskatten blir situationen bekymmersam och för många ohållbar. Den fasta egendomen är ofta ett hushålls största investering och sparande. Huset och dess värde är för många det som skall trygga ålderdom och kunna fungera som skydd vid oväntade händelser. Nya skattehöjningar står nu för dörren redan nästa år. Återigen kommer taxeringsvärdena att skrivas upp, för många med tvåsiffriga tal, vilket väntas medföra en betydande ökning av skatteintäkter, trots regeringens alla gamla och nya dämpnings- och begränsningsregler. Vi moderater vill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Detta måste emellertid ske stegvis av statsfinansiella skäl. Som ett första omedelbart steg föreslår vi emellertid att det samlade skatteuttaget för småhus begränsas genom att införa ett tak för hur hög skatten kan bli. Som högst skall skatten vara 80 kronor per kvadratmeter värdeyta (ungefär lika med boyta) och 2 kronor per kvadratmeter tomt, dock maximalt 5 000 kronor för tomten. Därtill inleder vi en avveckling genom att sänka skattesatsen med 0,1 procentenhet 2007. Fastighetsskatten på hyresfastigheter sänks med 0,1 procentenhet 2008 och schablonintäkten avskaffas.

Ungdomar som har ekonomiska möjligheter att bekosta ett eget boende kan ha svårt att skaffa sig en bostad därför att de inte uppfyller de krav som ställs av hyresvärdar, bolåneinstitut och banker. Det kan t.ex. gälla krav på fast anställning, viss årsinkomst eller viss kapitalinsats. Moderaterna godtar mot den bakgrunden regeringens förslag om statligt bidrag till de kommuner som använder sig av hyresgarantier.

Moderaterna anser att en del i stadigvarande bostad skall kunna hyras ut skattefritt. Inte minst på universitets- och högskoleorterna är det angeläget att öka bostadsutbudet för studerande. I Norge kan en privatperson hyra ut under 50 procent av sin bostad utan att betala skatt för hyresinkomsten, vilket underlättar för ungdomar och studerande att få tag på bostäder. Enligt en undersökning som Stockholms Handelskammare låtit genomföra skulle andelen stockholmare som hyr ut privatbostäder kunna öka från dagens 2 till 9 procent, vilket motsvarar ca 55 000 invånare.

Vissa skatteförändringar

Allians för Sverige föreslår att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast omfatta styrkta kostnadsersättningar.

Rätten till avdrag för resor och dubbelt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattningen. Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kronor per mil. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kronor per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.

Sammantaget bedöms dessa skatteförändringar stärka den offentliga sektorns finanser med 6,8 miljarder kronor 2007.

Som ett led i finansieringen av jobbavdraget och sänkta företagsskatter är Allians för Sverige överens om att skärpa beskattningen på vissa områden. För det första föreslår Alliansen att vissa avdrag endast skall tillåtas i den kommunala beskattningen. Detta innebär att exempelvis ett visst reseavdrag blir lika mycket värt i kronor för alla inkomsttagare med samma kommunalskatt. För det andra slopas den skattemässiga förmånen för personaldator. Slutligen höjs skatten på rulltobak.

Skatteindrivningen i Sverige skall vara rättssäker. Därför vill Alliansen skärpa tillämpningen av skattetillägg.

Skattetillägg

Allians för Sverige föreslår att vid utdömning av skattetillägg skall anstånd med betalningen vid en begäran om omprövning eller överklagande alltid medges tills domen vunnit laga kraft. Det bör också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger för att skattetillägg skall kunna utdömas. Till detta kommer att de långa handläggningstiderna måste kortas.

Tabell 12.2 Skatteförändringar, miljoner kronor

2007

2008

Totala skatteförändringar

–36 659

–47 609

Förändring av inkomster från statens verksamhet

+10 708

+9 945

Skattesänkningar för fler i arbete

–55 380

–63 480

Jobbavdrag, inkomst av tjänst

37 100

44 800

Jobbavdrag, inkomst av näringsverksamhet, inkl. 65+

1 300

1 500

Extra jobbavdrag, 65+, exkl. näringsink.

300

300

Skattereduktion för jämställda föräldrar

1 200

1 200

2007

2008

Skattereduktion för hushållstjänster, inkl. anhörig

1 300

1 300

Nystartsjobb, inkl. invandrare

1 200

1 200

Införande av räntefritt belopp i p-fonder (10'')

400

400

Riskkapitalavdrag

100

100

Lägre skatt fåmansbolag

900

900

Uppskjuten vinstbeskattning

500

500

Slopad forskningsmoms

380

380

Aktuarisk beräkning, företagares sjukförsäkringsavgift

150

150

Sänkta arbetsgivaravgifter för äldre

300

300

Sänkt arbetsgivaravgift i tjänstesektorn

3 500

3 600

Sänkt bensin- o dieselskatt (15 resp. 30 öre/liter inkl. moms)

1 500

1 470

Skatt på avfallsförbränning

510

440

Successivt slopad förmögenhetsskatt

3 450

3 650

Sänkt skatt på naturgrus, 5 kr/ton

90

90

Sänkt moms transport i skidliftar

60

60

Nej till regeringens skatt på flygbiljetter

1 140

1 140

Övriga skattesänkningar

–5 980

–7 990

Fastighetsskattesänkning, takregel m.m.

2 680

4 690

Trygghetsboende för äldre: Sänkt reavinstskatt för äldre

1 500

1 500

Trygghetsboende för äldre: Sänkt skatt för äldre i flerfamiljshus

1 500

1 500

Ökad nedsättning elförbrukning i vissa kommuner (3 öre/kWh)

300

300

Avskaffade skattereduktioner

+24 391

+23 571

Ej avdrag fackavgift, inkl. avdrag a‑kassa

+4 300

+4 500

Slopad avdragsrätt för övriga utgifter

+400

+400

Slopad avdr.rätt mot statl besk, resor och dubbelt boende, m.m. +höjt reseavdrag

+1 000

+1 000

Nej till glesbygdsavdrag

+300

+300

Avskaffat avdrag för förmån av personaldator

+800

+1 600

Minskad nedsättning arbetsgivaravgifter

+5 500

+5 500

Minskad nedsättning egenavgift, ensk. näringsidkare

+1 330

+1 330

Avskaffad medfinansiering

+1 500

+1 500

Räntebeläggning, obeskattade reserver (fribelopp 10'')

+1 900

+1 900

Nej till regeringens soloföretagssatsning

+900

±0

Slopad miljöbonus för vindkraftsel

+80

+80

Nej till skattenedsättning för miljöförbättrande installationer i småhus

+50

±0

Avskaffad CO2- och energiskattebefrielse för torv

+761

+761

Slopat anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa

+3 700

+3 400

2007

2008

Slopat skattestöd till miljöinvesteringar i offentliga lokaler

+500

+500

Slopad investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder

+1 000