med anledning av prop. 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m.

Motion 2005/06:Ub11 av Tomas Eneroth (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i sin utformning av kurser inom gymnasial vuxenutbildning tar hänsyn till behovet av att även framöver kunna ha kurser med mindre omfattning än 100 poäng.

Motivering

Vuxenutbildningen har utvecklats väsentligt under de senaste tio åren. Från traditionella heltidsutbildningar på dagtid är utbildningsutbudet nu starkt breddat, vuxenutbildningen har en flexiblare struktur och en väsentligt bättre förmåga att möta vuxna elever utifrån deras erfarenheter och förutsättningar. Kunskapslyftet bidrog i mycket stor utsträckning till förändringen, och efterföljande reformer har värnat den goda utveckling som satsningen innebar. Idag formas också vuxenutbildningen i större utsträckning efter elevernas egna behov och önskemål. De senaste årens utveckling med validering har också inneburit att utbildningstiden kan kortas och bättre anpassas efter den enskildes behov och förutsättningar.

I föreliggande proposition lämnar regeringen en rad förslag och bedömningar om den fortsatta utvecklingen för vuxenutbildningen. Flera av förslagen kan ses som följdändringar av den reformering som gymnasieskolan genomgår, exempelvis förslagen om ämnesbetyg och gymnasieexamen. Ett av förslagen rör kursutformningen och behandlar omfattningen av kurser. Regeringens bedömning är att även vuxenutbildningens gymnasiala kurser bör omfatta minst 100 poäng. Förslaget kan synas som en naturlig konsekvens av kursutformningen i gymnasieskolan, men risken finns att man förbiser en väsentlig skillnad hos gymnasial vuxenutbildning. Skolverket har tidigare bedömt att de nya kursplanerna kan användas också i vuxenutbildning på gymnasial nivå för den som behöver kunskap och kompetens motsvarande en eller flera hela kurser i ett eller flera gymnasieämnen. Enligt verkets bedömning borde vuxnas behov också kunna tillgodoses om nuvarande möjlighet att dela upp kurser i delkurser bevaras.

Regeringens bedömning är dock att den modell med delkurser som finns i dag, där betyg kan sättas på varje delkurs, inte passar in i ett system med ämnesbetyg. En striktare reglering med en kursomfattning på 100 poäng kan stå i konflikt med vuxenutbildningens behov av att anpassa utbildning och studieplan för den enskilde vuxenstuderande. I en utbildningssituation där eleven genom validering fått tidigare utbildning och erfarenheter bedömda och värderade, kan en kursomfattning på 100 poäng vara ett hinder för vuxenutbildningens förmåga att anpassa studierna efter den enskildes behov. Motsvarande situation uppstår knappast inom ordinarie gymnasieskola, där elever ytterst sällan har genomgått validering, eller har tidigare studieerfarenheter på gymnasienivå. Inom vuxenutbildningen är det huvudregel – och där finns ett starkare behov av att kunna anpassa kursernas omfattning. Det är med andra ord angeläget att regeringen i sin utformning av kurser inom gymnasial vuxenutbildning tar hänsyn till behovet av att även framöver kunna ha kurser med mindre omfattning än 100 poäng. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 mars 2006

Tomas Eneroth (s)