med anledning av prop. 2008/09:179 Liechtensteins associering till Schengenregelverket

Motion 2008/09:Ju25 av Thomas Bodström m.fl. (s)

av Thomas Bodström m.fl. (s)
s96023

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2008/09:179 Liechtensteins associering till Schengenregelverket.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska ha slutit ett skatteavtal med Liechtenstein som ger ett fullvärdigt informationsutbyte innan Sverige godkänner Liechtensteins associering till Schengenregelverket.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka kraftfullt inom EU för att Liechtenstein fullt ut tillämpar sparandedirektivets informationsutbyte utan undantagsregler med samtliga medlemmar i EU.

Motivering

Liechtenstein har varit en av Europas mest omtyckta skatteparadis med fler i landet registrerade bolag än medborgare. Landet har byggt upp en omfattande finansiell verksamhet som skött över 70 000 olika brevlådeföretag och andra institutioner åt utländska medborgare. Landet har varit känt för låga skatter, svag reglering av företagen och strikt banksekretess. Nummerkonton har existerat fram till nu och först detta år, 2009, har åtgärder mot penningtvätt vidtagits. De fem största liechtensteinska bankerna har omkring 1 400 anställda, och många internationella banker har också etablerat sig i landet. Liechtenstein Global Trust Bank (LGT) ägs av furstefamiljen. Precis som i Schweiz lovar bankerna att inte lämna ut information om sina kunder. Under 2008 sålde en tidigare LGT-anställd stora mängder kontoutdrag till tyska myndigheter, vilket ledde till en allmän europeisk debatt om furstendömet som skatteparadis.

EU:s sparandedirektiv

Den 1 juli 2005 trädde EU:s så kallade sparandedirektiv i kraft i Sverige. Syftet med det nya direktivet var att personer som är bosatta inom EU-området inte ska kunna undgå beskattning av ränteinkomster genom att placera sparandet i ett annat EU-land. Därför måste nu alla banker inom EU rapportera utlänningars ränteinkomster till skattemyndigheten i de fall personerna är bosatta i något av medlemsländerna.

Direktivet omfattar ränteinkomster från sparande på bankkonton och obligationer men även inkomster från fondsparande om fonden till betydande del består av räntebärande placeringar. Aktiesparande och försäkringssparande omfattas dock inte. Det innebär att ränteinkomster från sparande i bank och räntefonder ska beskattas i det land som en person är bosatt och skattskyldig – den som bor i Sverige men har ett sparkonto i ett annat land ska beskattas för eventuella ränteinkomster i Sverige. De nya reglerna tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

Vissa av EU-länderna begärde och fick undantag för informationsutbytet under en obestämd övergångsperiod. De skulle endast göra källskatteavdrag för ränteutgifterna vilka sedan redovisades anonymt till hemviststaten. De medlemsländer som begärde och fick undantag var Belgien, Österrike och Luxemburg. Motsvarande avtal med undantag har därefter gjorts mellan EU å ena sidan och var och en av staterna Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino å den andra sidan. Någon artikel om förhållandet till skatteavtal finns dock inte i dessa avtal. Sverige har inte heller något skatteavtal med dessa länder. Sparandedirektivet omfattar endast fysiska personer och inte bolag, stiftelser etc. Reavinster på aktier och företagsvinster är alltså undantagna. Genom att placera sina tillgångar i bolag kan fysiska personer undvika beskattning.

Skatteparadiset öppnas men när?

Den finansiella krisen och presidentskiftet i USA har lett till att olika initiativ tas gentemot skatteparadisen i allmänhet och de europeiska, som Liechtenstein, i synnerhet. Frågan diskuteras inom OECD, EU och G 20 – senast vid G 20-mötet i London den 2 april, då ledarna för de mäktigaste ekonomierna möttes.

Hittills har Skatteverket avtal om informationsutbyte med skatteparadisen Isle of Man, Jersey och Guernsey i Europa men bara ett av dem har hittills trätt i kraft, så än så länge kan verket inte beräkna vad som kan tänkas finnas på svenska konton där. Avtal har slutits även med Cayman Islands och Bermuda. Avtalen är resultatet av ett nordiskt projekt som syftar till att få till stånd avtal om utbyte av information med länder och territorier som har gjort åtaganden till OECD om ökad transparens och utbyte av information i skatteärenden. Långt framskridna förhandlingar pågår med bland annat Aruba, Brittiska Jungfruöarna och Nederländska Antillerna. Skatteverket räknar med mellan 300 och 400 miljarder kronor oredovisade utomlands. För ett år sedan fick Skatteverket tillgång till en lista med ett hundratal namn på svenskar med konton i Liechtenstein. Den listan har hittills lett till skattebeslut och skattetillägg på sammanlagt ca 20 miljoner kronor. Fortfarande utreds ett drygt 20-tal ärenden på listan.

I mars 2009 uppgavs att Liechtenstein skulle vara berett att lätta på sin strikta banksekretess och ansluta sig till OECD:s regler för transparens och informationsutbyte. Liechtenstein stod dock kvar på OECD:s så kallade gråa lista tillsammans med många övriga kända skatteparadis. Det äldsta grålistade skatteparadiset som alltså ännu inte implementerat en internationellt godtagbart utbyte har stått på listan sedan år 2000. Med andra ord behövs tydligare åtgärder än att deklarera sin vilja.

Av Liechtenstein bör Sverige inom ramen för EU-samarbetet kräva att landet fullt ut tillämpar sparandedirektivets informationsutbyte utan undantagsregler med samtliga medlemmar i EU. Vidare ska ett skatteavtal med Sverige slutas varigenom information om fysiska personers tillgångar också ska utbytas. Som ordförandeland måste Sverige också verka för att sparandedirektivet generellt sett förstärks med sådana skrivningar. Att varje land ska tvingas förhandla fram enskilda skatteavtal med denna skrivning är ingen bra ordning.

Stockholm den 28 april 2009

Thomas Bodström (s)

Margareta Persson (s)

Elisebeht Markström (s)

Karl Gustav Abramsson (s)

Christer Adelsbo (s)

Kerstin Haglö (s)

Maryam Yazdanfar (s)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2009-04-29 Bordläggning: 2009-05-04 Hänvisning: 2009-05-05 Förfall: 2009-05-25
Yrkanden (3)