Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2013/14:191 Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande

Motion 2013/14:Kr18 av Margareta Larsson (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2013/14:191
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
2014-04-09
Bordläggning
2014-04-16
Hänvisning
2014-04-25

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

DOC
PDF

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på ny ungdomspolitik.

Motivering

I regeringens proposition läggs en rad olika förslag fram för att komma till rätta med brister i ungas livsvillkor. Fokus läggs på att öka ungdomars engagemang kring egenmakt, hälsa, samhällsfrågor och utbildning/sysselsättning, vilket förvisso är angeläget, men förslagen i propositionen är otydligt beskrivna.

Utbildning och arbete är förutsättningar för att barn ska kunna bli ansvarstagande vuxna. Men i stället för att ta itu med de problem som finns inom utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken väljer regeringen att diskutera välfärd generellt. Rimligen borde en regering som gick till val på kopplingen mellan arbete och välfärd redan 2006, åtta år senare inse att såväl utbildning som arbete är en förutsättning för välfärd, både i det enskilda fallet och för samhället i stort.

Vi vet i dag att orsakerna till barns problem många gånger handlar om trasiga och icke-fungerande familjerelationer, en icke-fungerande skolgång, osäkerhet, ett stort utbud av droger och en världsfrånvänd tillvaro och flykt in i teknikvärlden. I samband med detta följer en romantiserad syn på droger, våld och sex. Många ungdomar upplever därmed ett tryck att testa allt så tidigt som möjligt, och normer är något man med fördel ska bryta emot.

Samhället bör i större utsträckning ta avstamp för sin ungdomspolitik i att familjen är en naturlig referenspunkt och att vettiga utbildningar leder till arbete. Normerna bör också betonas i ett gemensamt samhällsliv där ansvar och medverkan tidigt formas. Sverigedemokraterna menar vidare att människan som väsen innefattar olika behov för ett fullgott liv som inte enbart inryms under sex, politisk organisering och en ytlig materialisering av tillvaron.

Det synes dock vara en orimlighet att som i regeringens förslag föreslå en rad olika detaljerade åtgärder utifrån en erkänd okunskap kring orsakerna till ungdomars ökade ohälsa. Rimligtvis borde orsakerna till ohälsan öppet redovisas i syfte att sätta in genomtänkta insatser.

Bara genom goda uppväxtvillkor skapas förutsättningar för trygghet och ett aktivt deltagande i utbildning och på arbetsmarknaden. Detta kräver en ansvarsfull politik som utgår från familjen som samhällets grundkärna. Familjen behöver en helt annan status och bör i så hög grad som möjligt fredas från politisk inblandning.

Återkommande i regeringens proposition är ledorden ”ungdomar och mänskliga rättigheter”, vilket naturligtvis är eftersträvansvärt; framför allt inom socialpolitiken där stora brister finns och bör rättas till. Dock saknas en iakttagelse: att ungdomar även har skyldigheter och att vuxenvärlden i högre grad måste våga vägleda och styra. En högre grad av disciplin måste därför till i landets skolor för att nå målet om en avslutad utbildning och vidareutbildning. Regeringens proposition signalerar snarare skolans roll som värdegrundsbejakare. En värdegrund som alltför ofta tar sin grund i utopin om det mångkulturella lyckoriket. Lärare måste i stället få tillåtelse att skala av den ideologiskt politiska värdegrundspåverkan för att ägna sig åt det yrke man valt. Svenska skolan ska vara en kunskapsskola, inte en flumskola. Eleverna ska ledas in i kunskap och därutöver delta i nätverk med näringslivet. Insatser behövs för att nå elever med läs- och skrivdysfunktioner och öka den pedagogiska kompetensen gällande naturvetenskap. Då lärare i Sverige under årtionden har förlorat i auktoritet måste lärarutbildningen förbättras och skolhälsovården öka. Detta har visats i undersökning efter undersökning.

I Sverige tycks en förkärlek till att mäta, utreda, kartlägga, föra statistik, dokumentera och utvärdera vara det lämpligaste medlet för en kommande möjlig förändring i attityder. I och med det avslöjas bristen på en pragmatisk och ansvarsfull politik.

Sverigedemokraterna menar att det inte går att dokumentera bort problematik. En mer pragmatisk inriktning måste till när det gäller ungdomars hälsa, vilket innefattar en mängd olika områden. Attityden och stödet till familjen måste förbättras, socialtjänsten förändras och vårdnadsärenden synliggöras. I ett samhälle där vuxna vågar vara vuxna inlemmas de unga snabbare i vuxenvärlden genom att lära sig ansvar och ta konsekvenser för sina beslut. Faran är annars att de unga riskerar att försenas i växandet.

Regeringen skriver i propositionen att varje barn har rätt till utbildning enligt barnkonventionen, men att undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter till respekt för mänskliga rättigheter. Sålunda bör regeringen enligt ovan beställa en ny utredning som tar fasta på ungdomars faktiska verklighet och behov i syfte att fortare inlemma ungdomar i vuxenlivet.

Stockholm den 9 april 2014

Margareta Larsson (SD)

Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på ny ungdomspolitik.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.