Motion till riksdagen
2018/19:3097
av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD)

med anledning av prop. 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de förändringar enligt kolumnen Avvikelse från regeringen som framgår av tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnittet Skatteförslag i motionen (avsnitt 5.14 tabell 5:4 i propositionen).
  3. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del det avser kraftvärmeverk (avsnitt 2.1 och 5.7 i propositionen).
  4. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4 i propositionen).
  5. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4 i propositionen).
  6. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5:4 i propositionen).
  7. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 2.5 och 5.1 i propositionen).
  8. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).
  9. Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård (avsnitt 6.9 i propositionen).
  10. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1:2 i propositionen med undantag för de förändringar av bemyndiganden som avser anslaget 1:9 inom utgiftsområde 18 samt anslagen 1:16 och 1:21 inom utgiftsområde 20.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma senast i höständringsbudgeten med förslag om höjning av anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den ekonomiska politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser samt reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta ökar välståndet i samhället. Dessutom ökar det skatteintäkterna som finansierar välfärden. När fler kommer i arbete ökar resurserna så att vi kan säkerställa kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop.

Ett av målen för den ekonomiska politiken är att stabilisera konjunktur-svängningarna. Att arbetslösheten är hög under en period kan i sig leda till ökad arbetslöshet längre fram. För att kunna driva en aktiv stabiliseringspolitik som mildrar effekterna för de mest utsatta, dämpar uppgången i arbetslöshet och undviker besparingar i lågkonjunktur krävs betydande överskott i högkonjunktur. Låg-konjunkturer och kriser slår alltid hårdast mot dem som redan är mest utsatta och i störst behov av att välfärden fungerar samt en trygg ekonomi. 

Moderaterna och Kristdemokraternas budget tog därför sikte på att ta tag i Sveriges problem, även om höstens regeringsbildning drog ut på tiden. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. Den budget som riksdagens röstade igenom stärkte svensk ekonomis långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande och stärkte trygghet och välfärd genom reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg.

De som kan och vill jobba ska också ha ett arbete att gå till. Det är viktigt för den enskildes ekonomi och för samhällsekonomin, men det ligger också ett värde i att alla får möjlighet att tillhöra en arbetsgemenskap. Så är det inte i dag. Försörjning av bidrag och ersättningar leder till utanförskap, men också till lägre tillväxt. I budgeten utökades jobbskatteavdraget med 10 miljarder kronor så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag och ersättningar till arbete. Taket i RUT höjdes så att fler jobb utan högre kvalifikationskrav – så kallade enkla jobb – kan skapas. Med vår budget behövde också färre betala statlig inkomstskatt. Då lönar det sig bättre att utbilda sig och ta sig an fler arbetsuppgifter. Det gör också att breda yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor slipper betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Vi tog också bort den särskilda löneskatt som arbetsgivare betalat för anställda över 65 år. För att värna tillväxt, kompetensförsörjning och den enskildes ekonomi måste vi ta vara på de äldre som vill och kan stanna kvar längre i arbetslivet.

Det offentliga ska upprätthålla lag, ordning och trygghet i samhället. Vi tillförde 18 miljarder kronor till försvaret under perioden 2019–2021. Och vi tog viktiga steg mot 10000 fler polisanställda år 2024.

Bland våra satsningar för 2019 finns en välfärdssatsning om 5 miljarder kronor i tillskott till Sveriges kommuner och landsting. Dessutom en utvecklad och utökad kömiljard och fler standardiserade vårdförlopp för kortare köer i sjukvården. En nationell cancerstrategi, fler specialistsjuksköterskor och satsningar på primärvården och psykiatrin. En äldreboendegaranti för att alla som är över 85 år och som är beviljade hemtjänst ska erbjudas plats i ett anpassat boende. Och en äldreboendemiljard för att dessa boenden ska kunna byggas. Och vi satsade på att upprätthålla personal-kontinuiteten i hemtjänsten. Vi tillförde resurser till LSS för att de som behöver stöd för andning och sondmatning ska få det.

Ett land med långa avstånd måste hållas samman. De som är beroende av bilen för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att de bor utanför storstäderna. Samtidigt är det viktigt att stärka jord- och skogsbrukets förutsättningar, inte minst med tanke på sommarens torka och bränder. Vi stoppade den rödgröna regeringens planerade dieselskattehöjning 2019 och införde en permanent sänkning av dieselskatten för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Därutöver föreslog vi en ytterligare tillfällig sänkning av skatten på diesel för dessa branscher under andra halvåret 2019.

Sverige måste hålla samman även socialt. Migrations- och integrationspolitiken behöver fungera på lång sikt. En parlamentarisk utredning bör tillsättas. Till dess att en ny permanent lagstiftning som har bred förankring finns på plats behöver en tillfällig lag gälla. Hur nyanlända integreras i det svenska samhället är en ödesfråga där jobb och språk är helt avgörande delar. Vi utökade samhällsorientering och vill satsa på inträdesjobb så att nyanlända kan lära sig jobbet på jobbet. Vi vill också införa obligatorisk språkförskola för nyanlända barn från tre års ålder. Skolan ska bli en språngbräda för social rörlighet som gör att alla barn får samma livschanser.

För att Sverige ska hålla ihop socialt behövs också ett starkt civilsamhälle, och goda  förutsättningar för dess organisationer att verka och växa. Därför återinförde vi skattereduktion för gåvor till organisationer som bedriver hjälpverksamhet av olika slag. De pensionärsorganisationer som arbetar med att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre fick mer resurser och Riksidrottsförbundet fick stöd för att äldre ska kunna delta i träning och gemenskap.

En budget löser inte alla Sveriges problem. Men de steg som togs i och med Moderaternas och Kristdemokraternas budget har rustat Sverige starkare, öppnat upp fler vägar till arbete, stärkt polis och försvar samt börjat återupprätta det välfärdslöfte som finns till svenska folket. Denna reforminriktning hade behövt fortsätta.

Det finns självfallet vissa välkomna förslag i vårändringsbudgeten, såsom utökade resurser till Kriminalvården och mer resurser till LSS, men övergripande innebär Socialdemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Miljöpartiets politiska inriktning en tvär gir ifrån den reformväg som Sverige hade behövt. Allra tydligast blir det när regeringen väljer att minska anslaget till polisen, trots den otrygghet som börjar bli kännbar för allt fler, samt att man minskar på anslagen till äldreomsorgen trots att vi vet att behoven är stora. Den äldreboendemiljard som Moderaterna och Kristdemokraterna införde minskas med 200 miljoner kronor, och de 800 miljoner kronor som finns kvar riktas om till ineffektiva stöd och till byggande av boenden som innebär högre trösklar för den äldre att få plats på. Satsningen på att ta fram en ny cancerstrategi avbryts och man lägger grunden för höjda skatter framöver. Moderaterna och Kristdemokraterna anser att den inriktning som angavs i höstens budget bör ligga fast och föreslår därför följande förändringar i förhållande till vårändringsbudgeten.

Utgiftsförslag

Anslag

Beslutad ram/anvisat anslag

Propositionens förändring av ram/anslag

Propositionens nya ram/nya anslagsnivå

Avvikelse mot propositionen (M, KD)

Ny ram/ny anslagsnivå (parti)

4

Rättsväsendet

48 383 859

819 500

49 203 359

232 000

49 435 359

1:1

Polismyndigheten

26 338 720

232 000

26 106 720

232 000

26 338 720

7

Internationellt bistånd

44 945 140

786 908

44 158 232

200 000

44 358 232

1:1

Biståndsverksamhet

43 459 337

798 703

42 660 634

200 000

42 860 634

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

81 277 185

225 000

81 502 185

525 000

82 027 185

1:8

Bidrag till psykiatri

2 202 993

90 000

2 112 993

90 000

2 202 993

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

1 677 490

310 000

1 367 490

310 000

1 677 490

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

1 080 951

155 000

925 951

125 000

1 050 951

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

17 967 483

462 400

18 429 883

251 000

18 178 883

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

41 085

40 000

81 085

40 000

41 085

4:1

Åtgärder mot segregation

100 000

321 400

421 400

200 000

221 400

4:2

Delegationen mot segregation

11 195

11 000

22 195

11 000

11 195

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

73 939 772

364 000

74 303 772

335 000

73 968 772

1:3

Kostnader för arbetsmarknads-politiska program och insatser

10 311 181

335 000

10 646 181

335 000

10 311 181

16

Utbildning och universitetsforskning

80 846 211

533 934

80 312 277

0

80 312 277

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

3 185 311

351 000

3 536 311

170 000

3 366 311

1:13

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 712 422

445 000

2 267 422

100 000

2 367 422

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

6 067 846

84 000

5 983 846

70 000

6 053 846

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 781 531

19 510

15 801 041

17 000

15 784 041

1:3

Skapande skola

187 065

10 000

177 065

10 000

187 065

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 240 793

47 000

1 287 793

47 000

1 240 793

13:1

Stöd till idrotten

1 974 311

20 000

1 954 311

20 000

1 974 311

20

Allmän miljö- och naturvård

9 737 248

1 195 000

10 932 248

600 000

10 332 248

1:16

Klimatinvesteringar

750 000

758 000

1 508 000

750 000

758 000

1:21

Teknikneutral laddinfrastruktur

50 000

50 000

0

50 000

50 000

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

1 044 408

100 000

944 408

100 000

1 044 408

21

Energi

3 149 947

295 000

3 444 947

200 000

3 244 947

1:7

Energiteknik

535 000

300 000

835 000

200 000

635 000

22

Kommunikationer

58 967 655

224 000

59 191 655

55 000

59 136 655

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

126 313

57 000

183 313

57 000

126 313

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

140 278

2 000

138 278

2 000

140 278

24

Näringsliv

7 436 717

34 500

7 402 217

58 500

7 343 717

2:3

Exportfrämjande verksamhet

389 389

44 500

433 889

44 500

389 389

2:4

Investeringsfrämjande

72 772

14 000

86 772

14 000

72 772

Summa anslagsförändring
på ändringsbudget

2 206 737

559 500

Utgiftsområde 4

Anslag 1:1. Vi anser att regeringens besparing på polisens anslag bör återställas.

Utgiftsområde 7

Anslag 1:1. Vi anser att regeringens avräkningar på biståndet för kostnader för asyl- och flyktingmottagning bör minskas.

Utgiftsområde 9

Anslag 1:6. Vi anser att 500 miljoner kronor fortsatt ska användas för cancersatsningar och för uppdaterad nationell cancerstrategi.

Anslag 1:8. Vi anser att regeringens besparing på psykiatrianslaget bör återställas.

Anslag 4:5. Vi anser att regeringens besparing på äldreomsorgsanslaget bör återställas.

Anslag 4:7. Vi anser att regeringens besparing på anslagen rörande föräldra-stödsprogram och fritidspeng bör återställas.

Utgiftsområde 13

Anslag 3:1. Vi anser att 40 miljoner kronor bör återföras till anslaget för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag snarast möjligt, dock senast i höständringsbudgeten.

Anslag 3:2. Vi anser att Jämställdhetsmyndigheten fortsatt bör avskaffas och resurserna gå till insatser för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor samt kampen mot hedersvåld.

Anslag 4:1. Vi anser att anslaget bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Anslag 4:2. Vi anser att Delegationen mot segregation fortsatt bör avskaffas.

Utgiftsområde 14

Anslag 1:3. Vi anser att regeringens anslagsökning till Arbetsförmedlingen bör användas till mer prioriterade satsningar.

Utgiftsområde 16

Anslag 1:5. Vi anser att delar av regeringens anslagsökning bör omprioriteras för att finansiera andra prioriterade satsningar inom utbildning och forskning.

Anslag 1:13. Vi anser att anslaget bör tillföras 100 miljoner kronor utöver regeringens nivå för att finansiera högre ambitioner inom yrkesutbildningen, exempelvis vad gäller medel till utbildning för tidsbegränsad personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Anslag 3:1. Vi anser att anslaget bör tillföras 70 miljoner kronor för att stärka svensk forskning.

Utgiftsområde 17

Anslag 1:3. Vi anser att regeringens besparing på Skapande Skola bör återställas.

Anslag 8:1. Vi anser att statliga museer fortsatt bör avgiftsbeläggas.

Anslag 13:1. Vi anser att regeringens besparing på aktiviteter för äldre bör återställas.

Utgiftsområde 20

Anslag 1:16. Vi anser att det ineffektiva programmet Klimatklivet fortsatt bör avskaffas.

Anslag 1:21. Vi anser att regeringens besparing på teknikneutral laddinfrastruktur bör återställas.

Anslag 2:2. Vi anser att regeringens besparing på miljöforskning bör återställas.

Utgiftsområde 21

Anslag 1:7. Vi anser att höjningen av anslaget bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Utgiftsområde 22

Anslag 1:6. Vi anser att anslaget bör minska till följd av förslaget om att fortsatt avskaffa flygskatten.

Anslag 2:2. Vi anser att regeringens besparing på ersättningen för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning bör återställas.

Utgiftsområde 24

Anslag 2:3. Vi anser att anslaget bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Anslag 2:4. Vi anser att anslaget bör minska för att skapa utrymme för mer prioriterade satsningar.

Skatteförslag

Moderaterna och Kristdemokraterna anser att flygskatten fortsatt ska avskaffas samt att skatteförslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt i viss värmeproduktion avslås. Samtidigt bör inte växa-stödet utökas eller sänkt arbetsgivaravgift för skolungdomars lov- och helgjobb införas, och momsen på naturguider bör vara på samma nivå som angavs i den av riksdagen beslutade budgeten.

Övriga förslag

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår att förändringarna av bemyndigandet för anslag 1:9 inom utgiftsområde 18 samt anslag 1:16 och 1:21 inom utgiftsområde 20 avslås.

Ulf Kristersson (M)

Ebba Busch Thor (KD)

Elisabeth Svantesson (M)

Jakob Forssmed (KD)