med anledning av prop. 2019/20:116 Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter

Motion 2019/20:3537 av Ola Johansson och Martina Johansson (båda C)

av Ola Johansson och Martina Johansson (båda C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före den 1 januari 2022 ska utvärdera de ekonomiska konsekvenserna av proposition 2019/20:116 och vid behov återkomma till riksdagen med lagförslag som genomför direktivet på miniminivå och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I syfte att i svensk lagstiftning genomföra rådets direktiv (EU) 2017/828 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang, införs vissa särskilda krav som ska underlätta för ett noterat aktiebolag att identifiera ägarna till aktierna i bolaget. Kraven ska även underlätta för ägarna att utöva sina rättigheter. Kraven avser i huvudsak överföring av information. De riktas mot dels bolagen, dels juridiska personer som förvarar eller administrerar aktier eller för värdepapperskonton (s.k. intermediärer).

Centerpartiet är i grunden positivt till EU-direktivet Nya EU-regler om aktieägares rättigheter. Regelverket syftar till att stärka aktieägares rättigheter och ökar transparensen hos institutionella investerare och kapitalförvaltare genom att de offentliggör sina principer för aktieägarengagemang.

Vi anser däremot att några av lagförslagen är alltför långtgående och kan konstatera att regeringen fortsätter att föreslå implementeringar av EU-direktiv som går väl utöver vad direktiven kräver, s.k. överimplementering. Trots den uttalade ambitionen att inte gå längre än direktivet kräver ser vi risken för en ökad administrativ börda för före­tagen, som inte motiveras med vare sig nödvändigheten att följa direktivet eller någon avgörande nytta för aktieägarna.

En företagare i Sverige har ett mycket stort antal regelverk att ta hänsyn till och en uppsjö av myndighetskontakter att sköta. Varje missad kontakt och felaktig blankett kan få stora konsekvenser. Handläggningstider och pappersarbete innebär tid som inte kan användas till att realisera den affärsidé som ligger till grund för företaget.

Den lagstiftning, i Sverige och styrd av EU-direktiv, som införts sedan finanskrisen 2008 har varit central för att få robusta finansiella marknader och för att stärka aktie­ägares rättigheter. Varje nytt förslag måste dock föregås av en noggrann prövning av de konsekvenser som kan uppstå vid varje förändring.

Regelrådet, som består av ledamöter som regeringen har utsett, är tydligt med att konsekvensutredningen som helhet inte håller tillräcklig kvalitet, bl.a. när det gäller redovisningen av berörda företag utifrån storlek, påverkan på berörda företags kostnader och rörande särskild hänsyn till små företag.

EU-direktiv ska genomföras i lag. Det är dock upp till riksdagen att väga kostnaderna för företag och myndigheter mot de avvikelser från direktivet som föreslås. En sådan avvägning kräver dock ett underlag med tydliga konsekvensanalyser, vilket i detta fall inte är helt uppfyllt. 

Regeringen ska därför sedan lagstiftningen varit i kraft under minst ett år analysera effekterna av den utökade regelbördan och vid behov återkomma till riksdagen med ny lagstiftning som implementerar direktivet på minimivå. Regeringen behöver generellt öka takten i regelförenklingsarbetet och återkomma till riksdagen med en plan för hur arbetet ska förstärkas.

Ola Johansson (C)

Martina Johansson (C)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämnad: 2020-03-31 Bordlagd: 2020-04-03 Granskad: 2020-04-03 Hänvisad: 2020-04-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (1)